Dina andetag är min musik - chapter 17

Vi gick ut direkt och jag såg hur Nelly tog upp sin mobil , hon fick nog ett sms . Hon läste det en gång , sedan såg hon förvirrad ut .
" Fan, fan , fan . " Sa hon sedan och slog handen i väggen .



" Nelly ? " Frågade jag oroligt och sprang fram till henne .
Hon skakade sin hand , det märktes att hon hade ont .
" Aj , aj , aj . " Sa hon .
" Varför gjorde du så ? "  Frågade jag och tog tag i hennes hans .
Jag kände försiktigt om den var bruten även hennes smärtsamma ansiktsuttryck . Jag kände ingenting , hennes hand måste bara gått en rejäl smäll .
" Så , berätta nu . "
Hon tittade en stund osäkert på mig , sedan tog hon fram sin mobil och visade en bild . Direkt när jag såg bilden stelnade jag till . Det var en tidning , på omslaget var vi gåendes från och till parken . En bild så lutade hon sitt huvud mot min bröstkorg , rubiken chockade mig mest .
' JUSTIN HITTAT ETT RAGG I STRATFORD ? '
Åh , vad irriterande människor kunde vara . Jag kunde inte öppna min mun för att säga något , jag tittade på Nelly som tittade oroligt på mig . Stackars henne , hur förvirrande allting måste vara för henne . Varför drog jag in henne i denna röra ?
" Nelly , förlåt igen . " Sa jag tyst och kramade om henne .
Hon besvarade kramen och återigen blev jag alldeles varm med hennes kropp emot min .
" Det gör inget , jag bara blev lite chockad . " Sa hon .
Chockad ? Brukade hon slå sin hand i väggen när hon blev chockad ? Jag trodde henne för tillfället och forsatte hålla om henne .
" Ska jag skjutsa dig nu ? " Frågade jag försiktigt och började släppa greppet . Hon gjorde också det .
" Åhh , förlåt jag förstör allting . " Sa hon .
" Nej , det gör du inte . Du överdriver bara . "
" Läste du ens texten som min vän skrev under ? " Sa hon och jag såg hur hennes ögon började fuktas .
" Jag måste flytta tillbaka till Atlanta , jag har inget hem här längre . " Snyftade hon och tårar föll ner från hennes kinder .
" Va ? " Skrek jag .
Hur kunde dom göra såhär mot henne , om och om igen hela tiden ?
" Hon .... Ville inte att ... Jag skulle umgås med sånna som er .. " Snyftade hon .
" Hon är en idiot , gå till köket och ta någonting och ät . Jag ska bara ringa ett samtal . "
" Justin .. Är du säker ? "
Jag nickade och hon vände sig om och började gå mot köket . Jag tog snabbt upp mobilen och ringde till Ryan . Han svarade efter tre signaler .
" Hey bro . " Svarade han sömnigt .
" Ryck upp dig , det har hänt något . " Sa jag allvarligt och jag hörde hur han piggnade till .
" Vad ? Är det Nelly , om du sårar henne igen då vet jag inte om jag kan ta din sida längre . " Sa han och lät arg .
Shit , han brydde sig verkligen om henne .
" Nej , JAG har inte gjort något . "
" Vad har hänt ? "
" Hennes rumskompis Bella slänger ut  henne , hon har ingenstans att bo . " Sa jag snabbt och försäkrade mig att hon inte hörde .
" Fan .. Jag vägrar att låta henne åka , hon är min bästa vän ju . "
" Precis , därför måste du låta henne bo hos er . "
Jag hörde hur han tystnade och svärde tyst för sig själv .
" Ehm du , det går verkligen inte . " Sa han .
Åh , vad hade hänt nu då ?
" Varför ? " Suckade jag .
" Våra släktingar ska bo här nu ett tag framöver . Men kan hon inte bo i erat hus sålänge , jag kan komma också dit och hålla henne sällskap eftersom det ändå är så trångt här ? "
" Ja , så gör vi . Men lova att du bor här sen . "
" Ja , jag skulle aldrig lämna henne ensam . "
" Tack , verkligen Ryan , du är bäst . " Sa jag .
" Wow , hur mycket gillar du henne egentligen ? " Skrattade han .
" Vet inte . " Suckade jag .
" Aja , berätta nu för henne . "
" Ja , det ska jag , hejdå bro . "
Vi la på och jag kom till köket , hon satt med ansiktet i händerna med en macka framför sig . Hon verkade inte ens ha rört mackan , jag hörde hennes låga snyftningar .
" Nelly , det har fixat sig . " Sa jag tyst och gick sakta till bordet .
" Hur då ? " Suckade hon .
" Du ska bo här med Ryan . "
Hon tystnade , slutade andas och vände sitt ansikte mot mig . Hon såg vääldigt seriös ut .
" Säg att du skämtar . " Sa hon allvarligt .
Jag log lite snett och gick och satte mig på andra sidan .
" Nej , det gör jag faktist inte . "
" Justin . " Stönade hon och la sitt ansikte tillbaka .
" Nelly , det är okej . Jag har pratat med Ryan och allt . Sedan kommer jag tillbaka , sedan fixar sig allt , jag lovar . "
" Du kan inte göra en sån stor tjänst för mig . "
" Jo , det gjorde jag just . "
Hon såg tveksam ut .
" Nelly , jag vill att du ska bo här . "
" Tack Justin , säker på att du pratat med Ryan ? "
Jag nickade . Hon andades ut , torkade tårarna .
" Jag fattar inte hur jag någonsin ska kunna tacka dig . "
" Att bo med Ryan en månad måste nog faktist vara obetalbart . " Sa jag och nickade skämtsamt .
" En månad ? " Ekade hon .
" Ja ? "
" Nejnejnej , Justin du har inte ens pratat med din mamma . "
" Jag gör det sen . " Sa jag och skrattade .
" Gör det innan du lovar mig att det är okej , okej ? "
" Jaja , ät din macka nu . " Log jag .
Hon log och skakade på huvudet , hon tog sin första tugga .

Tre dagar senare ..
Nellys perspektiv :
Jag vaknade upp i gästrummet som jag gjort dom senaste fyra dagarna . Idag skulle Justin åka , jag kunde inte fatta det . Jag kunde inte heller fatta att han lät mig bo här , med Ryan en hel månad . Han var verkligen alldeles underbar . Dom senaste dagarna hade vi bara umgåtts själva , Ryan sa att vi borde hålla oss borta från varandra tills vi skulle bo tillsammans så vi inte tröttnade , haha , hur kunde man någonsin tröttna på honom ? Jag visste att Chaz , Christian , Caitlin och Ryans/mina vänner skulle också nästan bo här . Men jag skulle sakna Justin , hela han . Varje gång jag såg han så log jag , han fick mig att känna på ett sätt jag aldrig känt för någon annan i hela mitt liv . Men han hade lovat att han skulle ringa och smsa varje dag , han skulle se till att vi tog hand om hans hus . Han var så söt . Jag fick ett sms och letade efter mobilen under kudden . Jag öppnade smset , från Justin :
' Är du vaken ? Vill ju inte bara råka öppna dörren igen ;) '
Jag log lite .
' Kom bara . '
Jag la tillbaka telefonen och forsatte sträcka på mig i sängen . Bella hade inte hört av sig någon mer , Ryan hade hämtat mina kläder därifrån när hon inte varit hemma . Jag hade bara inte förstått varför hon vart så sur , bara för att jag var med Justin och alla dom ? Men det var hennes problem , vi hade ändå inte vart så nära . Jag hörde hur stegen närmade sig , tillslut öppnade han dörren . Han söta ansikte med en ruffsig morgonfrisyr stack fram .
" Du kan komma in . " Upprepade jag och skrattade .
" Okej , ville bara försäkra mig . "
" Jag märker det . "
Han log och kom in , han la sig brevid mig . Det blev tyst , det enda man hörde var våra hjärtan och andetag .
" Så när åker du ? " Frågade jag efter en stunds tystnad .
" En timme , Ryan är påväg hit . "
Det högg till lite i bröstet , bara en timme kvar ..
" Borde du inte packa ? "
" Jag är klar , jag ska bara fixa mig sedan är jag klar . "
" Fixa dig ? " Skrattade jag hysteriskt .
" Ja  , men du vet håret och kläder . "
" Jaja , jag fattar . " Log jag och tystnade .
" Kom , vi går ner . "
" Okej . "
Hans mamma var nog därnere , hon verkade gilla mig . Vi gick ner och åt frukost , Ryan kom och vi kramades länge som alltid . Hans mamma skrattade alltid när hon såg oss två fjanta oss ,Justin såg mer avundsjuk ut ..
När vi gick upp igen stannade Ryan nere , han skulle låta oss ta farväl ifred . Vi gick upp och Justin tog sin väska , jag kände mig alldeles tårfärdig , han ställde väskan på golvet och kramade om mig . Jag kände hans varma kropp emot mig , när han skulle släppa mig kollade han in i mina ögon med sina underbara bruna ögon . Han slöt dom och hans läppar närmade sig mina . Jag slöt ögonen också och snart möttes våra läppar , dom matchade varandra perfekt . Dethär var så mycket bättre än första gången , dethär kändes i mitt hjärta . Jag besvarade hans kyss och la min hans runt hans nacke . Han la sina händer på min midja och vi stod kvar där och kysstes i säkert fem minuter . Hans läppar var alldeles mjuka . Vi avslutade kyssen och han öppnade ögonen , han log lite . " Nu vill jag verkligen inte åka . " Mumlade han .
" Men du måste . " Sa jag och tog bort min hand .
" Vi syns snart , jag ringer varje dag . "
" Ja jag vet . " Ändå föll en tår nedför min kind .
Han torkade den med sina mjuka fingrar , när han gjort det kysste han mig mjukt på kinden . Sedan vände han sig om och tog sin väska , precis när han gått så grät jag några tårar till . Men sedan bestämde jag mig för att inte gråta , det var ju inte slutet med oss , bara början . Och kyssen , jag visste att jag hade känslor för honom . Jag hörde hur dom sa farväl till Ryan därnere , sedan stängde dom dörren . Ryan sprang upp för trapporna .
" En månad ensamma nu , vad ska vi börja med att göra ? " Log han så fort jag såg hans ansikte .
Mitt ansikte lyste också upp i ett leende .



Kommer kanske bli lite dålig uppdatering nu ihelgen . Jag kanske kan ha en som hjälper mig att skriva på helgerna ? Intresserade så kan ni mejla [email protected]  . Annars ville jag bara också säga tack till Rebecka som skriver så gulliga kommentarer :) kommentera ni andra också , puss ;)


Dina andetag är min musik - chapter 16

" Det skulle inte funkat , det vet du . " Mumlade jag aningen ledsen .
" Jag skulle ha fått det att funka , och det kan jag fortfarande . "
Jag såg in i hans ögon , nej , jag håller på att falla för Justin .



Jag skulle bara såra mig själv om jag gillade honom , vi såg hans hus en bit bort .
" Justin .. Jag vet inte vad jag ska säga . " Sa jag tillslut .
" Säg bara att allting kommer bli bra . "
" Det blir bra , jag vet det . " Sa jag självsäkert .
Vi var nu redan vid hans hus så vi steg in , denna gång var det helt släckt . Hans mamma sov nog . Dom hade ett hus här också även fast han bodde i Atlanta . Detta hus var stort och snyggt .
" Vi går upp . " Mimade Justin .
Jag nickade och tog av mig skorna , sedan smög vi upp till hans rum . Jag kom på nu att jag faktist aldrig sett det tidigare , jag log lite hur det var inrett med coola möbler .
" Snyggt . " Sa jag och snurrade runt ett varv för att se .
" Tack , vill du sova nu ? "
" Nepp , är inte trött . " Log jag men slängde mig ändå i sängen .
Jag log kvar där medans Justin satte sig framför datorn , desto tystare Justin var , desto mer trött blev jag . Mina ögonlock blev tyngre och tyngre , jag blundade och slumrade till .
" Va ? " Skrek Justin tyst .
Jag vaknade till och tittade mig omkring .
" Somnade jag ? " Frågade jag och gäspade .
" Va ? Sover du , förlåt . "
" Nej , det gör inget , vad gör du ? " Undrade jag och satte mig upp vid säng kanten så jag kunde se vad han gjorde .
" Nej ingenting . " Mumlade han och tryckte bort sidan .
" Justin ? "
" Ja ? " Frågade han irriterat .
" Vi är ju vänner . "
" Okej , jag såg bara att en tjej dejtat en annan kille . Och jag och dendär tjejen dejtade för ett tag sen . "
" Den tjejen heter ? "
" Selena . "
" Åh . "
Jag tystnade och la mig ner i sängen igen , ett tag sen ? Han hade nog inte kommit över henne , då visste jag också hur han kände för mig . Jag gäspade igen .
" Vill du sova härinne och jag sover i  gästrummet ? "
" Nejnej , jag sover där , skulle du kunna visa vart det ligger ? " Frågade jag .
" Okej , kom . " Han reste sig upp och vi gick till gästrummet , det var ett sött litet rum .
Jag log när jag kom in och la mig på sängen . Jag hade på mig jeans och började knäppa upp dom för att jag skulle bara sova i min tröja . Då kom jag på att Justin fortfarande var härinne , jag vände mig om och skrattade . Han kollade chockat på mig .
" Tack Justin , godnatt . "
" Åh förlåt , godnatt . " Sa han och vände sig om .
Jag bet mig i läppen för att hålla mig för skratt . Han gick ut och jag drog av mina jeans , sedan la jag mig under täcket . Sedan somnade jag varmt , bara tänkades på Justin , jag kunde verkligen inte få honom ur mina tankar .

Justins perspektiv :
Åh , vad pinsamt . Jag hade bara stått och glott när hon börjat knäppa upp sina byxor , vad hade jag velat att hon skulle göra ? Jag suckade och gick tillbaka till rummet . Jag tog upp sidan igen med Selena och Channing Tatum , varför just dom två ? Det sårade mig faktist lite , men jag visste att jag var över henne , eller jag försökte iallafall . Jag stängde sidan och twittrade istället , jag älskade mina fans .
' Have to be grateful for what you have . '
Jag stängde av datorn och la mig i sängen , jag tänkte på Nelly . Hennes vackra ansikte , leende , personlighet . Jag mindes hur avundsjuk jag blivit tidigare när jag sett Nelly luta sitt huvud mot Ryans bröstkorg när dom legat i kinagungan . Men han sa att dom bara var vänner , jag var tvungen att tro honom . Och även om dom skulle gilla varandra , jag borde väl vara glad ? Det är ju ändå min bästa vän och min vän . Men sedan åkte ju Ryan iväg på en dejt med någon , som jag inte ens visste om . Varför kunde inte vi prata som förut längre ? Det kanske hade varit plötsligt , jag tänkte sedan på Chaz . Han såg också glad ut med Nelly , tänk om det skulle bli dom två då ? Tänk när jag åkte tillbaka till Atlanta och lämnade alla dom underbara människorna här igen, bli glad över vad du har . Jag hade en karriär , framtid och min dröm hade besannats . Alla underbara fans som stöttar mig i allt , utan dom skulle jag nog inte vara här . Undra egentligen varför jag var så speciell , tänk om dom en dag skulle upptäcka att jag var heltvanlig och bara skita i mig . Skulle jag gå tillbaka till dit jag var , aldrig bli nästa Michael Jackson ? Varör plågade jag mig själv med alla dessa tankar hela tiden . Jag suckade igen och slappnade av , somnade tungt .

Jag vaknade yttligare en morgon . Nu var det en dag kortare tills jag åkte , tills jag lämnade Nelly här . Jag låg kvar i sängen en stund , sedan reste jag mig upp och insåg först då att jag sovit med alla kläder . Jag skrattade lite för mig själv och valde sedan att gå till gästrummet . Jag knackade inte utan öppnade bara dörren , då ser jag hur hon precis lägger en tröja på sig . När hon ser mig vänder hon sig snabbt , men det var redan försent . Jag hade redan sett henne i bara BH , fan , nu hade jag verkligen klantat till de . Jag stängde snabbt dörren .
" Du kan komma nu . " Ropade hon efter en stund .
Jag kände hur det hettade till i mina kinder , hennes var också röda .
" Förlåt , det var verkligen inte meningen . " Försökte jag förklara mig .
" Det gör inget , du såg väl ändå inte ? " Sa hon och la upp sitt hår i en tofs .
" Ehmm .. " Vad skulle jag svara . " Typ . "
" Ååh , vad pinsamt . " Sa hon och begravde sitt ansikte i händerna .
" Förlåt , förlåt mig ! "
" Det är lungt . " Sa hon och skrattade lite .
" Hoppas verkligen det , jag trodde du sov . "
Dethär var andra gången nu .
" Bara att du knackar nästa gång . "
" Absolut . " Sa jag och nickade .
" Men jag måste hem nu , Bella undrar vart jag är . " Sa hon och bäddade snabbt sängen .
" Du behöver inte bädda . " Hon var redan klar . " Men jag skjutsar dig . "
" Tack . " Log hon och kom mot mig .
Helt plötsligt så kramade hon mig , jag blev alldeles varm .
" Tack , för allting . " Viskade hon och släppte .
" Ehm , varsågod . " Sa jag och log .
Vi gick sedan tillsammans ner , mamma var inte hemma igen , undra vart hon höll hus hela tiden . Vi gick ut direkt och jag såg hur Nelly tog upp sin mobil , hon fick nog ett sms . Hon läste det en gång , sedan såg hon förvirrad ut .
" Fan, fan , fan . " Sa hon sedan och slog handen i väggen .



Ångrade mig , ville ha små istället , kommentera vad ni tror har hänt :)




Dina andetag är min musik - chapter 15

Det kändes så otroligt rätt , jag följde min magkänsla och lutade mitt huvud mot hans bröst . Åh , jag ville bara veta vad han kände för mig ..




Vi gick till en park som låg en bit bort , hela vägen dit höll jag mig nära Justin . När vi var framme vid parken så sprang Justin och Chaz och jagade varandra eller något . Jag tittade på och skrattade , men sedan känner jag Ryan vid min sida , han hade en allvarlig blick .
" Nelly . " Sa han och tittade på mig med sina vackra ögon .
" Ja ? " Frågade jag och drog med mig han ner på en gunga som vad nedanför oss . Den var stor och rung , en kinagunga så vi fick plats båda två .
" Hur känner du för Justin ? "
Jag stelnade till lite , efter en stund la jag mig ner och tänkte efter ordentligt , jag skulle säga sanningen.
" Jag vet inte , jag har inte känt honom så länge och jag vill inte bli sårad , jag menar han är Justin Bieber . Men ändå så är han så snäll , rolig och ja du vet . Hjälp mig Ryan . " Jag tittade på han och han la sig också ner och suckade .
Jag flyttade mig närmare honom och la mitt huvud på hans bröst , han la sin arm om mig . Det var också en trygg plats , men med honom visste jag iallafall vad jag kände . Dethär var inte konstigt och skulle inte komplicera saker och ting .
" Jag kan inte säga till dig hur du ska känna , men han skulle vara bra för dig vet du . " Sa han och log mot mig .
Jag kollade på honom istället , när han sprang runt och jagade Chaz . Han bar jeans och en t-shirt , det var min favorit outfit på honom .
" Måste det vara så svårt ? "
" Det är inte så svårt , det är bara du som krånglar till det . "
" Jaja , tyst med dig . "
Jag kände hur han fick ett sms och jag tog hans mobil från fickan . Han försökte inte ens ta den ifrån mig , jag läste smset .
' Hej gullet , vad gör du ? :) <3 '
Det var tydligen från någon Sofia .
" Så vem är din nya kärlek ? " Frågade jag och skrattade lite .
" Jag vet inte om det är min nya kärlek , hon är inte riktigt min typ . "
" A , men lägg av ! Hej gullet , det är precis som du ! " Skrattade jag .
" Det är det inte alls . "
" Låt mig svara . " Jag väntade inte på att han skulle svara , för jag visste vad han skulle säga så jag började skriva på ett sms . Han sa iallafall " Ja . "
' Hej , jag tänker på dig , ses vi ikväll ? ;) <3 '
Jag fnissade lite och skickade iväg smset .
" Vad skrev du ? "
" Det får du se snart . " Jag bet mig i läppen .
Justin och Chaz hade tydligen stannat och var nu påväg hitåt . Det kom redan ett svar , jag öppnade den snabbt .
' Visst , är vid dig om en timme ? :) <3 '
Jag visade honom smset , han kollade på det med förvånad blick .
" Vadfan Nelly ? " Sa han och tog mobilen .
" Tack annars ? Du kan inte säga att du inte är glad . " Skrattade jag .
Justin och Chaz var framme nu och dom kom också och satte sig på gungan .
" Okejdå , T-a-c-k . " Sa han och drog ut på bokstäverna .
Jag skakade bara på huvudet och dom andra kollade vad vi höll på med .
" V-a-r-s-å-g-o-d " Sa jag och gjorde likadant på honom .
" Ah grabbar , måste dra nu , har en dejt om en timma tydligen . " Sa han och reste sig upp .
" Okej ? " Sa Justin frågandes .
" Hejdå . "
Han hoppade ner från gungan .
" Hejdå . " Mumlade vi alla i mun på varandra .
Han försvann in i mörkret och nu satt vi bara tre stycken på gungan .
" Vad ska vi göra nu då ? " Undrade Chaz och drog fram mobilen .
Jag gjorde samma sak , Justin också . Jag kollade samtidigt på klockan medans jag väntade på att twitter skulle öppna . Den var redan tio på kvällen , undra varför Bella inte ringt . Jag twittrade snabbt .
' i luv you ryan , u know that right ? (: '
När jag gjort det kollade jag vad dom andra skrivit .
Chaz : @JustinBieber just made my day ..
Jag skrattade lite , han var konstig ibland .
Justin : I will write u a song , to make u fall in love .
Aha , jag fattade ingenting igen ? Alla la undan sina mobiler.
" Tror jag måste dra nu . " Sa Chaz plötsligt .
" Okej . "
Han reste sig upp och hoppade ner .
" Hejdå Chaz . " Gäspade jag .
Jag kände mig lite sömnig faktist .
" Hejdå , vi ses imorgon . "
" Yes man , hejdå . " Sa Justin  .
Han försvann han också , nu var det bara vi två kvar .
" Ska vi hem till mig ? Om du inte vill hem , jag börjar frysa . " Log Justin .
" Jag kan väl komma hem till dig , men sen måste jag nog gå hem så att klockan inte är för mycket . " Sa jag och reste mig upp .
" Du kan sova hos mig . "
Jag kollade på han .
" I gästrummet . " Påpekade han sedan .
" Okej , jag ska bara skriva det till Bella . "
Jag tog fram min mobil igen medans jag hoppade ner , och började skriva ett sms .
' Hej Bella , sover hos en kompis inatt , sov gott , puss :) '
Hon var nog ändå inte hemma . Vi började gå och Justin gick nära mig . Det var inte så långt hem till han , kanske bara tio minuter . Jag kände hur någon tog kort på oss , men jag försökte att inte bry mig , det var svårt . Kunde dom inte bara låta honom vara ?! Jag suckade för mig själv . Justin kollade på mig , men jag nekade bara med huvudet . Det var faktist ganska kallt , vinden smekte mina kinder och fick mig att rysa i hela kroppen . Det var tyst mellan oss , som alltid .
" Nelly . " Sa han sedan plötsligt .
" Ja Justin ? "
" Jag ångrar mig . "
Jag kände hur det pirrade till i min mage , jag kände mig på något sett nervös runt honom .
" Ångrar vad ? " Frågade jag tillslut .
" Att jag inte ringde dig sen , den natten var en av dom bästa nätterna i mitt liv." Sa han och tittade på mig med sina perfekta ögon .
Jag smälte , blev knäsvag , mitt hjärta började slå snabbare .
" Justin , du behöver inte .. "
" Jo , jag menar det . Tänk om jag inte hade gjort så ? Hur skulle det vara då idag ? "
Han menade oss , det värmde det också .
" Det skulle inte funkat , det vet du . " Mumlade jag aningen ledsen .
" Jag skulle ha fått det att funka , och det kan jag fortfarande . "
Jag såg in i hans ögon , nej , jag håller på att falla för Justin .



Ni fick en kort till iallafall , mer imorgon :) nu förtjänar jag väl ändå en kommentar ? ;) Juuuste , bilden skulle vara till förra inlägget , men aja , den får duga nu .




Dina andetag är min musik - chapter 14

" Ojojoj , vad är det som händer här då ? " Skrattade Ryan när han steg in .
Både han och Chaz började skratta . Jag hoppade ner och kände hur det hettade till i kinderna.



Jag sprang fram till Ryan och kramade om honom , han doftade också gott men inte lika gott som Justin . När vi släppte varandra kramade jag Chaz också . Jag hörde Justins tysta steg bakom .
" Så grabbar , vad ska vi hitta på ? " Frågade Justin när han var framme .
Jag slog till honom löst på armen . " Jag då ? "
" Och den enda tjejen . " Rättade han sig och log lite snett .
" Tack . " Sa jag sarkastiskt .
" Vi går ut lite , vi har precis varit och badat med delfiner . " Sa han och lutade sig mot dörren .
" Va ? Vad coolt . " Sa jag och såg riktigt imponerad ut .
" Man märker att det inte händer mycket i hennes liv . " Suckade Justin skämtsamt .
" Tur att hon hittade oss nu . " Skrattade Chaz .
" Kan ni sluta reta mig så vi kan gå ut ? " Sa jag surt men log ändå .
Man kunde inte vara sur på dessa grabbar , dom var mina bröder . Även om jag önskade så mycket mer med en ..
" Klä på dig så . " Log Ryan .
Jag drog på mig skorna och tog en hoodie som hängde där , den var min .
" Kom nu . " Sa jag och sprang ut .
Justin och resten kom efter , lite längre bort ser jag hur små tjejer kommer gåendes .
" Det går några därborta . " Sa jag och tittade lite oroligt på Justin som gick brevid mig .
" Det går nog bra . " Sa han och blinkade med ena ögat .
Jag kunde bara le , jag blev på så bra humör nyss . Vi började gå den lilla trottoaren och snart var vi vid tjejerna . Dom tittade länge på Justin , sedan började dom hoppa omkring som barn , även om dom var barn . Dom skrek tyst och började gråta . Jag var tvungen att skratta , jag vände mig om och började skratta mot Ryans bröstkorg . Jag tryckte mig så hårt mot honom , så att det inte skulle höras någonting . Jag kände hur Justins blick brände i ryggen . Jag måste känna någonting för honom , annars skulle jag väl inte bli som hypnotiserad när jag såg in hans ögon , mitt hjärta började slå snabbare och jag fick koncentrera mig på att andas . Jag släppte Ryan och såg hur Justin skrev autografer och tog bilder med dom . Jag tog också en bild på dom med min mobil , sedan medans han pratade med dom beskärde jag bilden så man bara såg Justin , sedan la jag den som bakgrundsbild . Nu skulle jag bli varm så fort jag såg den , få ett leende på läpparna .
" Så tjejer , nu behöver jag gå men det var riktigt roligt att träffa er . "
" Åh tack , tack , vi älskar dig mest i hela världen . " Log tjejerna .
" Jag älskar er också . "
Han gav dom en snabb kram sedan gick vi vidare .
" Vad söta dom var . " Skrattade jag .
" Du och dina skrattattacker . " Skrattade Ryan .
" Förlåt då för att jag inte har ett liv . "
" Jag förlåter dig gullet . "
" Aw , tack . "
Han bara skakade på huvudet samtidigt som han skrattade . Vi gick ett par minuter och snart stannade Chaz plötsligt .
" Shit , kolla där . " Sa han och pekade på ett hus mitt i skogen en bit bort .
Jag såg hur huset var fallfärdigt , ingen såg ut att bo där .
" Wow , kom vi går dit . " Sa Ryan och gick med ivriga steg ditåt .
Jag kände mig lite rädd faktist , men gick ändå bakom alla andra dit .
" Så , vem vågar gå in först ? " Frågade Chaz när vi var framme .
Jag tittade mot huset och kände hur mitt hjärta nästan stannade , fönsterna var sönder och det var gammalt mögligt trä . Men det var stort , men det lyste inte i något fönster . Alla tittade plötsligt på mig .
" Åh , nej glöm det ! " Viskade jag högt .
" Åh jo . " Sa Justin med ett flin i ansiktet .
" Jag antar att du är för feg . " Log Chaz .
" Okejdå , jag går . " Forsatte jag att viska .
" Varför viskar du ? " Skrattade Ryan tyst .
" För tänk om det spökar här . " Viskade jag .
Mina andetag hade blivit snabbare , skulle jag verkligen behöva gå in där , helt själv ?
" Jaja , gå nu om du vågar . " Log Chaz  .
Jag ett sarkastist leende och började sedan gå mot huset , jag andades ut försiktigt . Jag ser hur ljuset tänds och släcks därinne . Jag sprang fort tillbaka med pulsen i 180 .
" Vad fan var detdär ?! " Skrek jag tyst och ställde mig bakom alla .
" A men lägg av och inbilla dig . " Skrattade Justin hånfullt .
" Jag lovar .. "
" Gå in nu eller så är du den största fegisen jag känner . "
Jag knöt nävarna och gick återigen mot huset . Jag visste att jag hade sett rätt , det var någonting därinne . Jag öppnade dörren sakta och det knarrade . Jag kastade en blick mot gänget som stod och flinade innan jag  tog ett steg in , fan varför gick jag med på dethär ?

Justins perspektiv :
Jag skrattade med resten . Hon hade verkligen ingen koll på filmvärlden . Detta hus skulle vara med i en film och därinne fanns några och filmade . Vi hade bestämt innan att vi skulle få in henne och skrämma henne lite , bara för att det är roligt . Ryan hade tydligen planerat dethär länge . Hon försvann in i huset , hon såg verkligen skräckslagen ut .
" Hur länge tror det dröjer innan hon kommer ? " Flinade Ryan .
" En minut till . " Chansade jag .
" Två minuter . "
Vi log alla och forsatte sedan titta mot huset , jag började räkna tyst för mig själv . 1,2,3,4,5,6,7,8,9 När jag kom till nio så hör vi alla ett skrik , sedan flyger dörren upp och Nelly springer fram till oss . Vi skrattade så att vi inte fick luft .
" KOM , KOM , SPRING ! " Skrek hon och började rusa mot vägen .
Vi började skratta ännu mer , en figur med någon mask på sig kom ut på verandan och såg alldeles chockad ut . Dom skulle tydligen göra en skräckfilmen .
" SPRING DÅ , NI VET INTE VAD JAG SÅG DÄRINNE ! " Skrek hon och stannade på vägen .
" Menar du han ? " Sa Chaz och nickade mot mannen som stod där .
Vi började skratta ännu mer .
" Vänta ... Visste ni ? " Frågade hon och kom till oss .
Hon ställde sig riktigt nära oss och kunde inte le  , hon tittade bara skräckslaget mot mannen .
" Förlåt oss , vi går nu . " Ropade Ryan medans vi började gå .
" Åhh , shit , tror aldrig jag skrattat så här mycket . " Skrattade jag lågt .
" Fan vad taskiga ni är . " Muttrade hon och började gå snabbare så hon hamnade före oss .
" Sötnos . " Ropade Ryan med ett hånflin .
" Jag fattar varför Caitlin aldrig vill umgås med er ensam . " Ropade hon bara .
" Akta så att det inte kommer några figurer bara . " Ropade Chaz skämtsamt och vi började skratta igen .
Hon stannade och väntade tills vi var ikapp henne . Hon började sedan gå brevid mig . Hon sneglade mot mig , hon gav mig ett snabbt leende , jag höll på att smälta .

Nellys perspektiv :
Min puls var nog fortfarande lite för snabb efter deras lilla skämt . Jag var fortfarande inte sur , jag fattade ju att det skulle vara som ett skämt . Jag hade sagt till Ryan ungefär en vecka sen att jag inte var rädd för någonting , därför var jag ganska säker på att dethär var hans ide . Jag gick brevid Justin , han la plötsligt sin arm runt min midja . Det kändes så otroligt rätt , jag följde min magkänsla och lutade mitt huvud mot hans bröst . Åh , jag ville bara veta vad han kände för mig ..



Gillar ni novellen såhär långt ? Om ni vill att jag ska ändra på någonting så får ni gärna kommentera det , tack annars alla som tycker den är bra , det värmer . Kommentera :)

// L


Dina andetag är min musik - chapter 13

Jag satt på en slumpvald kanal , där ser jag mig själv i en  dum intervju .
" Jo , jag dejtar många tjejer . " Jag tittade oroligt på Nellys ansikte som förvred sig till smärta ...




Jag tittade tillbaka till teven och märkte att Nelly fick sitt vanliga ansiktsuttryck tillbaka . Varför hade hon gjort så ? Det var ju hon som bara ville vara vänner , men ändå skulle  jag inte sagt något . Jag dejtade ingen just nu , men då hade jag gjort det . Åh , vad dum man får vara ibland . Jag tittade på hennes vackra ansikte igen , hon tittade mot mig också och log hennes perfekta leende .

Nellys perspektiv :
Varför blev jag så ledsen ? Vi var ju ändå vänner , jag borde stötta honom istället . Jag borde fråga honom frågor , istället sitter jag bara här tyst . Hoppas han inte såg mitt ansikte nyss när jag varit nära på att gråta . Det kändes som att jag var hans reserv här , som att han skulle byta ut mig med någon annan när han åkte . Jag tittade på han och såg han tittade på mig , jag log tillbaka med ett osäkert leende . Jag tittade sedan tillbaka till teven , han skulle precis lämna intervjun och alla skrek som galningar . Igentligen borde jag nog bara vara glad att få vara här med han , så många som drömmer och ber för det . Men det kändes inte som att jag kunde le just nu . Tystnaden började bli lite pinsam , obehaglig .
" Vi kanske kan ringa Ryan och dom ? " Frågade jag men forsatte titta framåt .
" Ehm , ja det kan vi . Jag går och hämtar min mobil från jackan . " Sa han och gick iväg snabbt .
Hoppas jag inte sårar honom , för jag visste hur det kändes att bli sårad . Han kom tillbaka med sin telefon i handen , han började trycka på skärmen och var snart klar . Han satte sig ner igen och jag kände doften av honom , det perfekta doften . Han mobil vibbrerade och han tog upp telefonen och läste smset .
" Chaz och han kommer om en timme . " Sa han och skrev igen på sin mobil .
" Okej , vad ska vi göra fram tills dess ? " Undrade jag och rätade till mig lite i soffan . 
" Vi kanske kan köra Wii ? Det är jättekul . " Han kollade på mig och bet sig i läppen . 
" Visst . " 
Han gick fram till teven och började fixa , jag tog snabbt upp min mobil och loggade in mig på twitter . Jag skrev snabbt . 
' For some , its a dream , for some its just a normal day . '  
När jag skrivit det tänkte jag efter egentligen vad jag menade , kanske med Justin ? Jag la undan mobilen och då vände sig Justin till mig . Han räckte mig en vit kontroll .
" Har du kört Wii Sports ? " Frågade han och log ett snett leende .
" Inte direkt . " Sa jag och rynkade pannan .
Jag ställde mig upp brevid han och jämförde våran längd . Han var några centimeter längre , kanske med klackar skulle jag vara lika lång som honom .
" Okej , men du kommer att fatta . "
Jag nickade och la ett snöre runt min handled som man skulle och sedan gick spelet på teven igång . Han valde rätt saker och sedan valde han bowling . Han blinkade till mig och sedan drog han sin arm bakåt och kastade iväg klotet , han fick en strike . Jag kollade på med häpen blick , jag ställde mig där han stått .
" Här jag visar hur man gör . " Skrattade han .
" Jag tror det är nödvändigt . " Log jag och han ställde sig bakom mig . Han tog tag i kontrollen på min hand och han andades precis brevid mig . Han lutade sin kind på min och jag försökte koncentrera mig hur man gjorde , men hur skulle jag kunna göra det helt när han stod där ? Mitt hjärta slog dubbelslag , hans varma hand matchade med min kalla .
" Du gör så , och sedan så . " Förklarade han medans han hjälpte mig , och sedan flög bollen iväg . Den tog inte ner alla , men nästan .
" Aha , tack . " Sa jag och låtsades förstå .
Jag log ett stort leende när han kollade på mig , han  släppte och värmen jag känt alldeles nyss var borta .
" Försök nu själv . " Log han också .
" Först så . " Sa jag och försökte hitta knappen han tryckt på . Jag hittade den och försökte göra likadant . Jag lyckades inte och bollen flög iväg till motsatt håll . Justin började skratta och jag gjorde det också .
" Man lär sig av sina misstag . " Sa han och ryckte på axlarna .
" Jag antar det . "
Han forsatte göra , han fick ner ganska många precis som förra gången . Vi gjorde sedan varannan gång enda tills det tog slut . 
" Jag tror du vann . " Sa jag och låtsades vara ledsen .
" Med hundra poäng . "
" Jaja , skryt mer . " Mumlade jag .
" Men jag antar att det är svårt att förlora mot dig . " Skrattade han med ett hånflin .
Jag tittade på honom chockat .
" Nu ska du få . " Sa jag och hoppade upp på hans rygg .
Vi började skratta och jag slog löst på hans huvud tills någon plötsligt öppnade dörren .
" Ojojoj , vad är det som händer här då ? " Skrattade Ryan när han steg in .
Både han och Chaz började skratta . Jag hoppade ner och kände hur det hettade till i kinderna .



En kort nu , skriver såklart mer sen :) Tack för era gulliga kommentarer , och forsätt kommentera ;D

//L


Dina andetag är min musik - chapter 12

Ut från ett rum kommer plötsligt någon som jag kände igen alltför väl . Jag stannade upp , tog andan och började få tårar . Justin stannade bakom mig .
" Varför stannar du ? " Skrek han men så såg han också .
Jag kände mig illamående igen , varför stannade jag inte bara i sängen ?



Robin .. Hans hår var inte likadant som sist , men det spelade ingen roll . Hans ögon trängde ändå igenom mig , stirrade på mig .
" VAD FAN GÖR DU HÄR ?! " Skrek Justin .
" Vilken trevlig överraskning . " Sa han och log det största hånleendet .
" Kom Justin , vi går . " Sa jag och tog tag i Justins arm .
" Åh , ni ska inte gå någonstans . " Sa han och tog tag i min arm .
Ingenting fick hända nu , jag klarade inte av det någon mer .
" Släpp henne , NU ! " Forsatte Justin .
" Hon släpper dig , jag tar med mig henne hem till mig och du kan gå och sjunga dina fula låtar någon annanstans ." Han kunde göra vad han ville med mig , men inte med Justin . Även om jag kände mig så svag under hans grepp så tog jag tag med min andra hand runt hans handled . Låste hans hand , jag tog den andra handen och snurrade den så den också var runt hans handled , sedan tryckte jag neråt . Om han inte skulle släppa skulle han bryta armen .
" Vad fan gör du ? Aaaj . " Skrek han tyst och försökte få bort mina händer .
Tillslut när han märkte att ingenting skulle funka så släppte han och jag släppte också . Jag knöt min näve och ville bara slå till honom .
" Okej , jag är så jäkla trött att älta det förflutna , nu har du två val . Ett : Gå härifrån och kom aldrig tillbaka . Två : Jag visar dig kunskapen från att ha vunnit tävlingar i kickboxning . " Sa jag argt .
Nästan ingen visste att jag gått i kickboxning , men det hade jag . Jag hade vunnit fleratals tävlingar , men sedan tröttnade jag och slutade . Han visste att jag gått där , eftersom Carrie berättat det till han och hon var den enda som visste . Han svlade hårt och Justin kollade chockat på mig .
" Jag går . " Mumlade han och vände sig om . Han försvann snabbt med snabba steg och jag andades ut och började känna tårarna rinna nedför kinden . Justin höll om mig hårt , men han sa ingenting .

Justins perspektiv :
Jag höll om henne hårt , hennes doft var en blandning av alla doftande blommor . Jag kunde inte säga någonting , jag var alldeles chockad . Jag trodde hon var rädd för honom , jag trodde inte hon hade gått på kickboxning . Redan när hon låst hans händer hade jag blivit imponerad , det fick mig bara att gilla henne ännu mer . När vi släppte varandra kollade hon in i mina ögon . Dom var alldeles glittriga av vattnet .
" Kom , vi forsätter undersöka dethär stället . " Sa hon och försökte le .
Hon kunde verkligen låtsas vara glad .
" Är du säker att du inte vill hem eller något ? "
" Just nu vill jag ingenting annat än vara här . " Sa hon och torkade bort dom gamla tårarna .
Jag nickade en gång och sedan forsatte vi gå i tystnad åt andra hållet än Robin gått . Jag tittade mot en dörr , jag visste vad som fanns där bakom .
" Gillar du basket ? " Frågade jag plötsligt .
" Ja , varför undrar du ? "
" Kom .  " Sa jag och drog med mig henne försiktigt till dörren .
Jag öppnade den och hon tittade glatt över planen .
" Kom , vi spelar . " Sa hon och skuttade till en boll mitt på planen .
Hon började dribbla med den och jag sprang emot henne . Hon tittade in i mina ögon och log . Jag skrattade och tog snabbt bollen ifrån henne , sedan vände jag mig om och kastade in den i korgen .
" Yees . " Skrattade jag .
" Det där räknas inte . " Skrattade hon och hämtade snabbt bollen igen .
Men istället för att komma tillbaka , eller backa för att göra mål så hoppade hon upp och dunkade den . Jag stirrade häpet på , wow , fanns det någonting hon inte kunde göra ?
" Är du bra på allting ? " Frågade jag och bet mig i läppen .
Jag tog bollen och började snurra den i fingrarna .
" Typ inte , förutom att hålla mig borta från problem . " 
Jag tittade lite ledset på henne , hon hade trots allt inte berättat om igår än . Skulle jag ta upp det , eller ville hon berätta det själv , ville hon berätta det överhuvudtaget ?
" Nelly . " Sa jag och tog bollen i ett fast grepp .
" Ja ? " Frågade hon och steg ett steg närmre .
" Vad hände igår ? "
Jag såg hur hon tog efter andan och fick panik ett par sekunder innan hon kunde kontrollera sitt ansiktsuttryck .
" Ingenting . "
" Jag vill att du berättar . " Jag gick emot henne och när jag var framme lyfte jag upp hennes haka så att hon tittade rakt in i mina ögon .
" Min mamma ... Vill inte att jag är hennes dotter längre . " Mumlade hon och hennes ögon fuktades igen .
Jag kände hur det gjorde ont , hur kunde någon göra så mot henne . Jag släppte hennes haka och hennes ögon stirrade ner i marken .
" Förlåt . " Sa jag efter ett tag och kände mig så dum och besviken på mig själv .
" Det gör inget . "
" Jo , kan jag på något sätt hjälpa ? "
Hon nekade med huvudet .
" Låt mig komma över ikväll . " Föreslog jag .
" Bella är hemma . " Mumlade hon .
" Då får du komma till mig . " Sa jag bestämt och glatt .
" Vill du verkligen det ? "
" Ja , det vill jag . "
Hon log mot mig och tog sedan bollen , hon vände sig om och kastade mot korgen . Den missade , hon började skratta och det gjorde jag också . Vi gick mot dörren , genom korridorerna , genom papparazzin och in i bilen . In i bilen påväg till mig . Hon verkade inte gilla papparazzin , men hon hade ändå hållit sig vid min sida .
   När jag kom till vårt hus parkerade jag snabbt , sedan öppnade jag dörren och väntade på att hon också skulle kliva ut . När hon gjort det gick vi tillsammans till vårat stora vita hus , ganska lyxigt . Jag öppnade bara dörren när jag gick in med Nelly i hälarna .
" Mamma , jag är hemma . " Ropade jag när vi kom in .
Ingen svarade , hon var nog inte hemma . Jag ryckte på axlarna när Nelly kollade på mig , vi gick in och satte oss framför teven . Jag satt på en slumpvald kanal , där ser jag mig själv i en  dum intervju .
" Jo , jag dejtar många tjejer . " Jag tittade oroligt på Nellys ansikte som förvred sig till smärta ...


 Kommentera :D






Dina andetag är min musik - chapter 11

Jag tog nycklarna och satte på mig skorna , jag skyndade mig ut . Vänner brukade ju umgås , ändå var jag lika nervös som när jag mött honom första gången ..




Jag kom ut och såg han stå med sin bil parkerad utanför , han stod utanför och väntade . Det var tomt på gatan här , annars skulle han nog vara omringad med tjejer . Han var så snygg , han log ett leende som fick mig nästan att ramla . Jag gick med osäkra steg emot han och log lite tillbaka . ´Han fick mig att glömma alla mina problem , med han var det som att sväva i himlen . Men nej , bara vänner . När jag kom fram till han kramade jag om honom löst och sedan satte vi oss båda i bilen .
" Trodde aldrig du ville ringa . " Skrattade han .
Jag tittade på honom .
" Vi är väl vänner ? " Frågade jag , osäker igen .
" Ja , men trodde du hellre ville vara med Ryan . " Sa han lite sorgset , som tanken sårade honom .
" Ryan är .. Ryan . Det är inte någon man går på bio med . " Skrattade jag . " Plus jag vill ju att det ska vara likadant för oss som det är med mig och Ryan . " Log jag .
Han ansikte lyste upp i ett leende , underbart leende .
" Det vill jag med . "
" Bra , så vilken film blir det ? "
" Vad sägs om en förhansvisning av Never say Never ? " Log han .
" Vilken film är det ? " Undrade jag och mumlade tyst på låten på radion , teenage dream .
" Min film . " Han kollade konstigt på mig .
Jag började skratta för fullt , han gjorde det också men han höll ändå ögonen på vägen .
" Förlåt , jag är ju inte ditt fan om du kommer ihåg . " Skrattade jag .
" Jag förstod nästan det . " Skrattade han också .
" My heart stops stop when you looke at me . " Sjöng jag med .
" Du är bra på att sjunga , om du kommer ihåg Pray ? " Skrattade han .
" Ja , bättre än dig tror jag . "
" Det tror jag inte . "
" Jo , men när du säger förhansvisning , kommer jag vara en av dom första som ser den ? " Log jag .
Han tittade på mitt leende länge .
" Ja . " Erkände han .
" Åhh , du är bäst ! " Log jag .
" Jag vet . " Han blinkade med ena ögat .
" Vill du höra en skämt ? " Frågade han glatt .
" Jag äääälskar skämt ! " Sa jag och drog ut på älskar .
" Vet du hur man dränker en blondin ? "
" Säg . "
" Man sätter en spegel i botten av poolen . "
( Ta inte illa upp blondiner men det var det när enda skämtet jag hört Justin säga , eller som jag kommer ihåg! )
Jag började skratta , ganska länge också . När jag äntligen kunde prata igen så tittade jag på Justin .
" Den var bra . "
" Jag märkte det . " Flinade han .
" Förlåt , jag älskar att skratta . "
" Tur att jag gillar att då dig att skratta då . "
" Ja , det var ju bra . "
    Vi småpratade enda till vi kom till stället där vi skulle se filmen , det var tydligen ingen biosalong . Vi gick ut , då såg jag ganska många papparazzis komma emot oss , fan . Jag gick iväg snabbare och han kollade konstigt på mig , sedan såg han dom också . Han såg chockad ut , men han ville tydligen synas med mig . Han sprang ikapp mig , ställde sig tätt intill mig . 
" Du behöver inte gömma dig . " Log han .
Jag hade vart rädd att han skulle skämmas , jag var ju inte Selena Gomez direkt .
" Tack . " Sa jag och log lite .
Sedan forsatte vi in i den vita byggnaden . Kamerorna attackerade oss kändes det som , det måste ha vart femtio blixtrar . Massa ställde frågor men det fick bara Justin att gå snabbare , sedan kom vi in och Kenny som gick bakom oss , jag såg inte han men han låste dörren . Justin hälsade på massa människor och jag sa ett osäkert hej till alla . Han ledde mig in i ett litet mysigt rum med två soffor , en tv och ett bord med massor av chips och godis . Det var släckt och endast upplyst med ljus . Det var så .. romantiskt .
" Vad mysigt . " Sa jag chockat .
" Dethär är väl ändå inget . " Sa han och skrattade åt mig .
" Jo , ingen har någonsin gjort såhär till mig . " Sa jag och kände mig alldeles tårögd .
Han var så otroligt snäll , omtänksam och romantisk , hur skulle jag klara av att bara vara hans vän ?
" Någon måste vara den första . "
Vi gick in och jag slängde mig snabbt i den ena soffan , den som var störst .
" Ha , jag tog den största soffan ! " Skrattade jag .
Jag försökte göra hela saken lite mer oromantisk .
" Oj , vad sårad jag blir . " Skrattade han .
Han slängde sig i den andra soffan och vi kollade på varandra en stund innan filmen satts igång på den enorma teven . Jag tittade fanciserat på skärmen , jag kände att han log mot mig då och då . Ett tag grät jag tillochmed , om tårar räknades som att gråta . När den var slut så vände jag mig mot honom .
" Det var superbra Justin , jag fattar inte att du har en film . "
" Tack , men jag har inte direkt gjort den . "
" Det spelar ingen roll . När ska den ha premiär ? "
" Om två månader . "
" Wow , tror jag ska se den då också . " Sa jag och log .
Han log tillbaka .
" Jag kan ge dig en kopia om du vill . "
" Tack Justin , men det behövs inte . "
" Säker ? "
" Japp . "
" Okejdå , vad vill du göra nu ? "
" Jag vet inte , jag vill inte bli attackerad av papparazzis . " Sa jag och vred lite på munnen .
" Ja , jag vet , dom är jobbiga . " Suckade han .
" Mm . "
" Men vi stannar i denhär byggnaden . " Sa han och log igen .
" Okej , let's go , chapchap . " Sa jag och reste mig upp .
Han gjorde det också , jag tog den sista chipsbiten jag hade i handen och kastade den på honom , medans jag sträckte på mig .
" Nu ska du få hämnd . " Sa han och hånlog .
Jag började skratta och springa , ut ur rummet genom en korridor . Ut från ett rum kommer plötsligt någon som jag kände igen alltför väl . Jag stannade upp , tog andan och började få tårar . Justin stannade bakom mig .
" Varför stannar du ? " Ropade han men så såg han också .
Jag kände mig illamående igen , varför stannade jag inte bara i sängen ?



Tack för alla gulliga kommentarer , ni får mig att vela skriva mer och mer :) Kommentera nu ännu mer ! :D



Dina andetag är min musik - chapter 10

Jag hörde steg hitåt , det var nog Nelly . Hon kom tillbaka tyst och hon var alldeles likblek i ansiktet , förutom hennes ögon som var alldeles röda . Vad hade hänt ?



Alla kollade förskräckt på henne .
" Nelly , vad har hänt ? " Frågade Ryan och sprang fram till henne .
" Jag måste hem nu , jag behöver en stund för mig själv . " Mumlade hon .
Vi alla gick fram till henne och Caitlin kramade om henne medans hon grät en tår mot hennes axel .
" Du vet att du alltid kan prata med mig , eller hur ? " Sa Caitlin tröstande .
" Ja , men jag behöver verkligen en stund för mig själv nu . "
" Helt hundra ? "
" Mm . "
" Vi vill inte att du ska vara ensam . " Sa Ryan och kramade om henne istället .
Caitlin ställde sig brevid henne och tittade sorgset på henne .
" Du vet hur jag älskar att vara det . " Sa hon och kramade honom tillbaka , dom såg verkligen ut att vara bra vänner .
" Jag vet älskling . " Suckade han .
Älskling ? Vadå älskling ? Nu kom Chaz och kramade om henne , Christian också .
" Jag skjutsar dig . " Sa Ryan .
Jag kände mig så hjälplös , jag bara stod här och stirrade på henne . Jag var tvungen att göra någonting .
" Jag skjutsar henne . " Sa jag snabbt och kollade en stund i hennes vackra ögon , sedan vände jag mig till Ryan .
" Okej , är det okej Nelly ? " Frågade han försiktigt .
" Aa visst . "
Hon tog på sig sin hoodie och skorna . Jag gjorde detsamma , hon kramade alla en sista gång innan vi gick . Tur att det inte var några papparazzis nu , jag öppnade bildörren till henne . Hon satte sig och lutade sig bakåt och höll sig för tårar . Jag var så orolig om vad som hänt , jag gick till min sida och startade motorn . Vi åkte i tystnad , hon mumlade bara en gång vart adressen låg . När jag parkerat utanför så tog hon av sig bältet och log försiktigt till mig .
" Tack , du anar inte hur mycket det betyder . " Viskade hon .
" Varsågod , jag vet att vi inte känt varandra sålänge men ring mig om det är någonting du vill prata om . " Sa jag allvarligt .
" Tack , det ska jag . "
Vi log mot varandra lite sedan öppnade hon dörren . Hon klev ut och stängde dörren , jag såg hur hon försvann mot den ena porten . Jag suckade och körde iväg . Jag ville inte att hon skulle gråta , jag ville att hon skulle vara glad , lycklig . Jag ville veta vad som hänt , så jag kunde lösa det .
  Jag kom fram till huset och dom satt ganska tyst i soffan . Dom tittade oroligt mot mig när jag kom .
" Hur är det med henne ? Sa hon någonting ? " Frågade Ryan direkt .
Han verkade verkligen bry sig om henne , men dom var väl bara vänner ? Jag hoppades det iallafall .
" Jag vet inte , hon sa ingenting . " Sa jag och satte mig på en tom plats brevid Chaz .
" Fan , jag klarar verkligen inte av att se henne ledsen . "
" Så hon är din älskling ? " Frågade jag och drog fram mobilen .
" Va ? Aha nej , nej , nej , vi bara kallar varandra det . Vi är bästa vänner , hon har blivit en i gänget , du vet . "
Med gänget menade han mig , Chaz , Caitlin , Christian och han själv .
" Mm , jag går och lägger mig . " Sa jag och började gå upp dit jag brukade sova .
Jag hörde hur dom andra gjorde samma sak , jag la mig i sängen och blundade , jag somnade .

Nellys perspektiv :
När jag kom hem tog tårarna över , varför var det tvunget att vara såhär ? Varför hatade hon mig ? jag var ju ändå hennes dotter . Jag grät så jag knappt kunde andas mot kudden . Jag mindes mammas röst " Du är inte min dotter längre , jag hatar dig . "
Bara för att jag bodde här nu , för att jag skaffat nya vänner , bara för att jag tydligen "förändrats" . Jag hade inte förändrats , det var bara hon som aldrig sett mig , kollat på mig som jag vore en vägg . Men nu var det över , hon skulle aldrig behöva se mig igen , jag klarade mig bra här där jag var . Men ändå , känslan över att hon inte ville ha mig fick mig att gråta . Jag somnade gråtandes , varför var jag så värdelös ?

Jag vaknade ensam i sängen , det var nästan som om drömmen varit sann . Återigen en dröm om honom , alltid skulle det vara just han . Jag gick mot köket , det var tomt , jag kollade runt i huset , Bella var visst fortfarande inte hemma . Mobilen låg där som en neonskylt " Ring , ring honom . "
Han menade nog inte vad han sa igår , " Du kan alltid ringa mig , även om vi inte känt varandra sålänge . " Varför skulle han vela det ? Jag åt ingenting utan la mig igen på sängen , jag tog upp mobilen och ringde . Han svarade efter fem signaler , han kanske sov .
" Hej , det är Nelly , du sover väl inte ? "
" Nejnej , jag är alltid vaken. " Sa Justin .
" Ehm , jag undrar om du kanske vill hitta på någonting idag ? " Frågade jag osäkert . Magen var full av fjärilar .
" Visst , vad vill du göra ? " Han lät mycket gladare .
" Vad sägs om bio eller något ? "
" Ja , ska jag hämta dig vid tre ? "
" Gör det  . " Log jag .
" Bra , syns då . "
Jag log ännu mer innan jag la på . Jag tittade på klockan , en timme kvar . Hur länge hade jag verkligen sovit . Jag drog på mig närmaste jeansen och en tröja , jag borstade mitt hår , sminkade mig lätt . Efter en timme ungefär vibbrerar mobilen .
' Kom ut nu . '
Jag tog nycklarna och satte på mig skorna , jag skyndade mig ut . Vänner brukade ju umgås , ändå var jag lika nervös som när jag mött honom första gången ..



Måste städa nu :/ Kommentera :)


Dina andetag är min musik - chapter 9

Han ansikte närmade sig mitt , jag ville , men jag vet inte om jag klarade att bli sårad en gång till . Vad ska jag göra , hans ansikte var bara några centimeter från mitt .



Jag lutade tillbaka mitt huvud .
" Justin , bara vänner . " Upprepade jag .
Jag kände mig dum , men hellre att jag låter bli och kan vara hans vän istället .
" Förlåt , det bara .. "
" Vi glömmer det , okej ? "
" Vänner . " Sa han och tog ut sin knytnäve .
" Vänner . " Jag slog tillbaka med min knytnäve .

Justins perspektiv :
Vänner .. Det var allt hon ville vara med mig nu . Jag hade förstört allting ,  toppen . Jag ville så gärna vara med henne , hon var speciell . Men att bara få vara i hennes närhet skulle hjälpa , göra mig på bättre humör .
" Kom , vi går in . " Log hon och ställde sig upp .
Jag tog ut min hand och denna gång drog hon upp mig också . Hennes hans var mjuk , varm sådär som sist jag rört den . Vi gick in och resten hade knappt märkt att vi gått , jag stannade nere och gick in på toaletten där . Nelly sprang upp och bytte om . Jag drog snabbt på mig en tröja och bytte till torra shorts . Jag kollade ner på mitt födelsemärke på bröstet , Nelly hade exakt en likadan . Därför visste jag att det var tvunget att vara vi en dag , en dag , kanske inte precis idag . Jag gick ut och satte mig på en ledig soffa , alla sneglade på mig och forsatte sedan kolla på filmen . Nelly kom sedan ner , med mjukisbyxor och en t-shirt . Hennes hår var blött men hände ändå snyggt nedför hennes axlar . Hennes ansikte lyste upp i ett leende när hon såg mig , ett gulligt och vackert leende . Hon satte sig brevid mig och kollade uttråkat på resten .
" Måste ni kolla på film ? " Suckade hon .
" Jaa . " Stönade Chaz .
Jag kände hur hennes mobil ringde i hennes ficka , hon tog upp den och kollade en stund på skärmen . Hon gick till köket och svarade sedan ,jag tittade igen på filmen .
   Det måste ha gått minst tjugo minuter , Nelly hade fortfarande inte kommit . Jag twittrade på mobilen sålänge .
' I like you girl ;) '
Undra om hon skulle förstå ? Vad gjorde det , jag hade ju ändå försökt kyssa henne nyss . Filmen tog äntligen slut och alla sträckte på sig .
" Vart är Nelly ? " Frågade Ryan efter ett par minuter .
" Hon gick till köket för hennes mobil ringde , men hon har inte kommit tillbaka ännu . " Sa jag och ryckte på axlarna .
" Hoppas det inte hänt någonting . " Sa Caitlin oroligt .
Jag kollade på henne länge , jag saknade henne . Jag saknade att ha henne mer som en vän . Men det skulle aldrig funka , det var en av dom få sakerna jag var tvungen att offra för att vara den jag är idag . Hoppas jag aldrig skulle behöva offra Nelly . Jag hörde steg hitåt , det var nog Nelly . Hon kom tillbaka tyst och hon var alldeles likblek i ansiktet , förutom hennes ögon som var alldeles röda . Vad hade hänt ?


Vad har hänt med Nelly ? Kommer Justin och Nelly bara vara vänner ?
Har uppdaterat så dåligt idag så ni fick en kort del till :)
Men nu vill jag faktist att ALLA kommenterar ! :D


Dina andetag är min musik - chapter 8

Alla minnen kom tillbaka , smärtan träffade mig som ett slag i magen . Jag tittade chockat på honom , vad gjorde han här ? Han tittade på mig lika mycket , hans ögon glittrade lite .
" Nelly ? " Mumlade han frågandes .
Han såg inte så speciellt glad ut heller , han såg också väldigt förvånad ut .
" Justin ? "



Jag stirrade chockat på honom , jag ville inte ha honom här , det skulle bara orsaka smärta . Varför hade ingen sagt någonting att dom kände Justin Bieber , kanske därför Ryan sett så bekant ut i början men jag hade inte tänkt mer på det .
" Va ? Känner ni varandra ? " Frågade Ryan chockat och slängde blickar mellan oss två .
Han var så underbart vacker , men nu stirrade han på mig , jag på honom . När skulle denna eviga ögonkontakt ta slut ?
" Ryan , varför sa du ingenting om henne ? " Mumlade Justin .
Jag tittade bort mot väggen och svalde gråten . Justin tittade också bort .
" Hur skulle jag kunna veta att ni känner varandra ? " Försvarade han sig .
Caitlin och dom andra stod helt tysta , chockade antagligen , eller så ville dom inte lägga sig i .
" Det är tjejen jag snackade om . " Mumlade han argt .
Va ? Hade han snackat med honom om mig , vad hade han sagt ?
" Jag går upp . " Mumlade jag och vände tillbaka i trappan .
Jag sprang uppför trappan och jag hörde hur alla började lägga sig i och blev nyfikna . Jag slängde mig i Caitlins säng och små tårar letade sig fram i ögonen . Jag torkade dom snabbt och gick ut på balkongen istället . Jag satte mig på golvet även om det fanns stolar , jag begravde ansiktet mellan knäna . Mitt perfekta liv var nog inte så perfekt trots allt . Jag hörde hur balkongsdörren gled upp , jag orkade inte kolla vem det var . Det var säkert Caitlin eller Ryan som ville trösta mig , vad spelade det för roll ? Personen satte sig brevid mig och suckade tungt . Jag tog upp huvudet och tittade åt vänster . Justin skulle såklart komma , varför förstod han inte ? Jag ville inte ha med honom att göra .
" Förlåt . " Mumlade han .
" För vad ? För att du fick mig att tro att du kanske gillade mig , för att du utnyttjade mig , för att du aldrig hörde av dig ? " Frågade jag argt och la tillbaka huvudet .
" För allt . "
" Det räcker inte Justin , jag ska hem snart , sedan behöver vi aldrig se varandra igen . "
" Förlåt sa jag ju , vad ska jag göra ? Det är inte jag som bestämmer över mitt liv , Scooter förbjöd mig att se dig ! Han trodde du var ett galet fan bara . "
" Åh , stackars dig . Du kunde inte höra av dig ? Galet fan , ja jag skojar verkligen om att min kompis pojkvän försöker kyssa mig , för att du ska stoppa det . " Fnös jag .
" Jag visste att du inte var det , men du hörde aldrig av dig heller . "
" Kanske för att du såg ut att ångra att du kysste mig direkt , hur tror du att jag kände ? "
" Jag visste att jag bara skulle skada dig , därför blev jag så ledsen . "
Jag var så nära på att förlåta honom .
" Whatever , jag går nu . " Sa jag och började resa mig upp .
" Snälla , stanna . Vi kan väl vara vänner ? "
" Jag har inte förlåtit dig Justin , men jag orkar bara inte vara sur . "
" Bra , så du stannar ? "
" Mm "
" Kom så går vi ner . " Han reste sig upp också och räckte ut sin hand .
Jag tittade på handen , suckade och började gå ensam mot dörren .
" Ett steg i taget antar jag . " Mumlade han för sig själv .
Vi kom ner och alla kollade på oss , jag visade med blicken att Caitlin skulle prata med mig i köket . Hon förstod och vi gick båda till köket .
" Förlåt , om jag hade vetat hade jag .. " Började Caitlin men jag avbröt henne .
" Be inte om ursäkt , men snälla kan du se till att jag håller mig en bit ifrån honom och inte är ensam med honom ? Jag vill verkligen inte såras igen . " Sa jag snabbt .
" Visst . "
Vi log lite och hon kramade om mig .

Vi bestämde oss alla för att kolla på film , även om Justin bad att jag skulle sitta brevid honom så gick jag till Ryan . Han såg ut att ha riktigt dåligt samvete så jag behövde visa honom att det inte gjorde någonting , han verkade inte tro mig när jag sa det . Vi bestämde oss för filmen Mirrors 2 , även om jag redan sett den . Jag visste mycket väl att den inte var läskig överhuvudtaget . Jag tänkte mest under hela filmen . Vän skulle nog funka , vi var vänner , kanske skulle vi kunna bli som jag och Ryan ? Men jag hade inte den känslan som jag hade med Ryan . Det kändes som att vi skulle bli mer eller ingenting alls . Jag måste ha sett riktigt frånvarande ut för min mobil vibbrerade i fickan . Jag tog upp den utan att någon märkte .
' Filmen är tråkig , du ser inte heller så närvarande ut , haha . Ut och ta ett dopp ? Dom andra kommer inte märla någonting :) '
Det var inget nummer jag hade sparat , med tanke på att jag hade alla andras nummer här så kunde det bara vara han . Jag sneglade mot Justin , han tittade på mig med ett leende . Yes , det var han , fan , eller ? Jag nickade kort och reste mig sedan försiktigt upp . Jag gick uppför trapporna och dom andra brydde sig inte , efter en stund känner jag mobilen igen .
' Väntar här utanför , vid poolen . '
Jag sparade inte numret , det skulle bara ge mig falska förhoppningar . Jag tog snabbt på mig den kalla bikinin , la håret i en bulle på huvudet och smög ut . Vid poolen satt han med bena i vattnet , han märkte inte när jag kom . Jag smög bakom honom och puttade sedan ner honom i vattnet . Jag hör hur han tar andan och faller i , tur att jag stängde dörren så att dom inte skulle höra oss . Efter fem sekunder var han uppe , han kollade på mig med ett hånflin .
" Tro inte att du kommer undan så lätt . " Log han .
Vattnet såg så kallt ut , men bättre att hoppa i själv än att han drar i mig . Jag sprang fram dom två nödvändiga stegen och hoppade i . Jag hade rätt , det var kallt . Jag kom upp till ytan och känner hur Justin stänker vatten på mig , jag gör tillbaka och tar bak huvudet för att kunna andas ibland . När vi stänkt klart dyker vi båda under ytan . Jag ser hans ansikte under och vi simmar en bit unde ytan . Därnere var allting bra , jag skulle kunna ha stannat där föralltid om inte mina lungor skrek efter luft . Jag kom upp till ytan igen och Justin gjorde också det . Vi klättrade upp för kanten .
" Hur länge ska du stanna ? " Frågade jag samtidigt som jag snurrade in mig i handuken jag lyckligvist tagit med mig .
" En vecka , jag tog lite lov . " Sa han till svar .
" Inte för att jag kallar en vecka för lov . " Sa jag och himlade med ögonen .
" Vet , därför skulle det aldrig funka . " Han kollade på mig med sorgsna ögon .
Jag visste vad han menade , det gjorde lite ont i hjärtat .
" Bara vänner . "
" Men vänner brukar väl umgås ? "
" Ja , och bästa vänner brukar tillochmed göra det varje dag . "
" Sova över hos varandra . " La han till .
" Ringa och smsa . "
" Det finns väl vissa som tillochmed kysser varandra ? "
Jag tittade på han med förvånad blick . Han ansikte närmade sig mitt , jag ville , men jag vet inte om jag klarade att bli sårad en gång till . Vad ska jag göra , hans ansikte var bara några centimeter från mitt .



Bra eller dålig ? Kommentera :)




Dina andetag är min musik - chapter 7

" Vill du följa med hem till mig sen efter skolan ? " Frågade han glatt .
" Javisst . " Svarade jag också med ett leende .
" Du sa aldrig vad du hette . " Skrattande han .
" Jag heter Nelly , vad heter du ? "
" Ryan , Ryan Butler . "



Vi kom hem till han med ett leende på läpparna , vi spelade lite spel på hans playstation 3 . Han blev ganska förvånad när jag sa att jag älskade att spela . Jag var hemma hos han enda tills det blev ganska mörkt och jag bestämde mig för att åka hem . Bella frågade ivrigt hela tiden vart jag varit men jag kunde inte säga att det var mer än en vän . Jag kände på mig att vi bara skulle vara vänner , ingenting annat . När jag somnade kunde jag bara tänka på allting runt omkring mig , Carrie tillexempel , skulle vi kunna forsätta vara vänner nu när jag bodde här ? Det var låg musik på radion och jag hörde Justins röst , you smile , I smile .

Ett par veckor senare :
Äntligen var skolan slut , jag rusade efter Ryan i korridoren . Vi två var som bästa vänner , även jag och Caitlin och Chaz , Christian också såklart . Det var hans gamlaste vänner nästan så jag träffade dom ganska ofta . Även några andra av hans vänner , Caitlin var en av dom få tjejvännerna jag hade . Jag föredrog att umgås med killar , utan massa skvaller , bråk och tjafs . Dom var bara roliga hela tiden , man kunde aldrig ha tråkigt . Bella bodde jag fortfarande med men vi hade nästan helt skilda liv , jag var med mina vänner hela dagen och hon med sina . Jag fick tag i honom och slog honom löst i huvudet .
" Vad var det där bra för ? " Skrattade han .
" Du slog mig först . " Log jag .
" Jaja , det var jätte löst ! "
" Och det var inte detdär eller ? " Skrattade jag .
" Nej . " Han gjorde en ledsen min .
Jag började skratta och slog honom löst på armen .
" Lägg av nu , vad ska vi göra idag ? "
Han ryckte upp sig och blev genast gladare .
" Hem till Caitlin ? allaär där , och jag har en överraskning ikväll . " Log han lite hemligt och blinkade med ena ögat .
Jag kände hur glädjen tog tag i mig igen , livet kunde inte bli bättre , eller ?
" Okej , hoppas den är bra . " Log jag och bet mig i läppen .
Vi började gå mot hans hus , jag hade på mig mina nya vita converse , sedan hoodie som alltid och nya jeans . Mitt hår var utsläppt och blev små vågor .
" Du kommer nog älska den . " Sa han och bet sig i läppen också .
Han hade på sig en keps som han köpt med mig , jag älskade den .
" Men kan jag sova hos Caitlin ?  Bela till sin vänoch jag vill verkligen inte vara själv . " Frågade jag och sparkade på en sten så den rullade en meter , sedan tittade jag tillbaka i hans vackra bruna ögon .
" Självklart , men ska du inte hämta kläder och sånt då ? "
" Jag lånar av Caitlin . "
Jag och hon hade redan smsat på dan och bestämt dethär men jag behövde bara hans godkännande , även om jag ganska säkert visste att han skulle säga ja .
" Okej , du är verkligen fin idag älskling . "
" Naaw , tack snygging . "
Det var vad vi kallade varandra , älskling , sötnos , snygging , bara för att ingen annan gjorde det . Det ledde till konstiga blickar i ryggen men jag hade aldrig tillräckligt med intresse för att bry mig . Vi log och helt plötsligt började han springa . Jag sprang fort ikapp honom och kollade på honom frågande .
" Ryan , vad fan gör du ? " Frågade jag .
" Försten hem till henne ? "
 Okej    förebred       dig att förlora . " Log jag hånfullt .
" Var inte så säker . "
Vi började rusa för fullt , träden passerade som bilar förbi oss . Jag såg en glimt av hans hus och drog i hans jacka lite eftersom han var lite före . Jag hann före och fort i hans gård . Jag sneglade snabbt på poolen och forsatte sedan in , när jag kom in såg jag Caitlin . Hon tittade schockat på mig och började sedan skratta , sedan kom Ryan .
" Jag hann före . " Flämtade jag leendes .
" Du fuskade . " Anklagade han mig och Chaz kom också skrattandes .
Vi tog av oss skorna och Caitlin ville att jag skulle upp med henne , jag följde med henne upp och killarna forsatte spela eller något därinne . Jag var fortfarande andfådd när jag satte mig på hennes säng .
" Hörde du något om vad som händer ikväll ? " Frågade hon och satte sig på datastolen .
" Mm , eller Ryan sa att det var en överraskning . "
" Aha , okej . "
" Ehmm , kan du berätta ? " Frågade jag och höll mig för skratt .
" Aldrig , du får se ikväll . "
" Okej då . " Mumlade jag surt, eller låtsassurt .
En sådan här sak gjorde mig bara glad igentligen .
" Sluta nu , ska vi gå ut och bada ? Det är så varmt nu . " Frågade hon óch fläktade lite med handen .
" Visst , tur att jag har en extra bikini här . " Log jag och gick till hennes skåp .
Hon kom också och vi bytte båda om till en bikini .
" Vi springer dit och kollar vad killarna gör , vi hoppar i direkt , okej ? "
" Okej . "
" Nu " Sa hon och vi rusade ner för trappan och ut från altandörren . Sedan hoppade vi poolen och jag var under vattnet i tre sekunder . Killarna kollade chockat på oss men sprang sedan in till rummen och kom sedan efter . När dom hoppade i några minuter efter och när dom hoppade i skvätte dom vatten på oss .
" Aah , lägg av ! " Skrek Caitlin .
" Oj , blev håret blött ? " Frågade Chaz retsamt och jag kunde inte hålla mig för skratt .
Jag simmade fram till han och tryckte hans huvud under poolen . När han kom upp till ytan igen tog han upp mig i famnen och kastade mig . Sedan forsatte vi våran vattenlek , fan vad jag älskade mitt liv !

Solen torkade dom sista dropparna på min kropp , dom andra satt brevid mig på gräsmattan . Det var nu sista solstrålarna innan den gick ner , klockan närmade sig redan åtta .
" Vi måste nog in och byta om innan överraskningen är här . " Sa Ryan kisandes .
" Mm . " Sa jag och vi alla reste oss upp .
Vi bytte om däruppe och killarna därnere , innan vi var klara hör jag hör det ringer på dörren . Vi skyndade oss lite snabbare och sedan hör vi hur några mumlar . Vi springer snabbare ner för trappan och när jag ser vem det är stannar jag upp . Alla minnen kom tillbaka , smärtan träffade mig som ett slag i magen . Jag tittade chockat på honom , vad gjorde han här ? Han tittade på mig lika mycket , hans ögon glittrade lite .
" Nelly ? " Mumlade han frågandes .
Han såg inte så speciellt glad ut heller , han såg också väldigt förvånad ut .
" Justin ? "



Damdamdam , vad händer nu ? :)
Har skola på dagarna och kan inte uppdatera då men jag gör så gott jag kan ! KOMMENTERA :D Jag vet att ni kan ;)



Dina andetag är min musik - chapter 6

Last chapter:
Jag stängde av teven också , jag ringde Bella istället , hon bodde i Stratford .
" Hej Bella . " Sa jag glatt när hon svarade .
" Hej , det var ett tag sen . "
" Ja , har du någon plats hemma hos dig eller ? "
" Va , vad menar du ? "
" Jag menar att jag ska flytta till Stratford . "



Tre månader senare :
Jag vaknade upp i Bellas ändå ganska stora lägenhet , jag sneglade på klockan . Om exakt en timme skulle skolan börja , den nya skolan . Det var inte på grund av Justin , Carrie eller Robin jag flyttade . Jag behövde bara en sådan där paus alla säger är så bra . Min gamla lägenhet var kvar , när jag ville hem igen . Tre månader hade bara passerat , när jag dag för dag håller mina saker för mig själv . Kvällen med Justin var som ett bortglömt minne , men ändå inte . Han skulle finnas kvar i mina tankar , tills jag kom över det . Saken med Robin hade varit ett större projekt i mitt huvud , och det var det fortfarande . Varje gång jag tänkte på honom så kände jag hur det gjorde ont i magen , krampade och lusten att vela spy . Bella var inte hemma så jag fixade i ordning mig för mig själv , vem skulle se mig ? Igentligen var jag bara som en vägg , ingen att prata med , ingen som pratar med en . Hur många vänner jag än hade så fanns det ingen sådan vän , ingen som jag visste skulle vara tills slutet . Jag hoppade över frukosten , tog snabbt på mig närmaste hoodien , ett par mörka jeans och mina snygga lila hörlurar . Jag orkade inte bry mig om hur det passade , jag sprang till bussen . Även om det var nytt för mig så kunde jag inte känna mig nervös , ingenting .  Det var vad jag kände nuförtiden , ingenting . Jag väntade ett par minuter innan en blå buss kom och jag steg på , två och två satt vänner och pratade . Jag satte mig längst bak och lutade tillbaka mitt huvud . Jag satt på Flo Rida , min favoritartist .
  Den här bussen var så seg , hela tio minuter hade gått och den hade inte ens kommit halvvägs . Den stannade igen och jag såg hur en kille i 16-årsåldern kliver på . Jag visste inte varför men mitt hjärta började slå en aning fortare , han hade på sig en mössa och en hoodie . Han hade dragit över luvan så att man knappt såg hans mössa . För varje steg han steg närmare mig desto mer intresserad blev jag , varför såg han så bekant ut ? Han satte sig brevid mig , kunde han inte höra mitt hjärta slå ? Han log ett snabbt , men vackert leende till mig .
" Ska du till skolan ? " Frågade han mig och kollade ner på min väska .
" Ja , ska du ? " Svarade jag snabbt och rodnade lite lätt .
" Ja , vilken klass ? "
" 9:an . " Log jag .
" Antar att vi går i samma då . " Skrattade han .
" Tydligen . " Log jag .
Min magkänsla sa att jag skulle bli bra vän med honom .
" Vad lyssnar du på ? " Frågade han efter en stunds tystnad .
" Flo Rida . " Sa jag bara .
" Vi lägger in handsfree istället så jag också kan lyssna . " Log han och vi bytte till handsfreen han hade i fickan .
Han nickade i takt med musiken och jag skrattade . Resan gick plötsligt så mycket snabbare .

Jag gick in i skolan , skåp och elever fyllde för det mesta tegelväggarna . Killen som jag träffat på bussen gick brevid mig och förklarade noggrant hur det funkade här . Jag kunde inte koncentrera mig helt på vad han sa , mina blickar fastnade ofta vid hans leende eller skratt . Vi kom in i klassrummet och började våran första lektion , han hälsade på flera stycken och jag satt mest brevid honom och log bara . Flera tjejer stirrade bara på mig , det var någonting med han , men jag kunde inte klura ut vad . Han hade inte ens sagt vad han hette ännu , jag hade inte ens frågat . Men han var rolig , gullig och trevlig , det fick hela mig ur balans . Han påminde väldigt mycket om .. Justin . Dom var väldigt lika till sättet , påminnelsen av Justin fick mig att tänka på våran kyss , som bara vi visste om . Han hade aldrig skrivit eller hört av sig igen så därför hade jag aldrig sagt det till någon . Samvetet var ibland väldigt lågt när man  läste om fleratals tjejer som bad till gud varje dag om honom , själv brydde jag mig knappt . Jag slutade tänka på honom , det gjorde ändå bara ont . När vi kom ut ur klassrummet flinade han åt mig .
" Vill du följa med hem till mig sen efter skolan ? " Frågade han glatt .
" Javisst . " Svarade jag också med ett leende .
" Du sa aldrig vad du hette . " Skrattande han .
" Jag heter Nelly , vad heter du ? "
" Ryan , Ryan Butler . "


Kommentra nu vad ni tyckte , annars är det ingen roligt ;)


Dina andetag är min musik - chapter 5 .

Last chapter :


Han ställde sig då på knä och slängde sig över mig , så att han låg nästan över mig . Sedan kittlade han mig så att jag inte kunde andas . Men allting kändes så bra med han i närheten . Han slutade kittla mig och han bet sig i läppen . Hans vackra ansikte var endast fyra centimeter från mitt och mitt hjärta slog som aldrig förr .




Han tittade in i mina ögon och hans läppar nuddade mina . Vi båda slöt ögonen och jag kunde känna hans varma fuktiga läppar mot mina . Jag kände mig så glad , så underbart lycklig . Kyssen varade inte mer än några sekunder och sedan satte vi oss båda upp . Det blev tyst , en pinsam tystnad .
" Jag tror jag måste gå nu . " Viskade han .
Han verkade ångra sig , jag svalde klumpen i halsen .
" Mm . "
Han reste sig upp och jag följde efter honom till dörren .
" Jag ska imorgon till Asien på turne . " Mumlade han vid dörren och sedan började sätta på sig skorna .
Jag visste det , jag hade bara varit hans lilla flört här.
" Okej , det var roligt . "
" Ja , hoppas vi syns igen . "
Han kramade mig lite lätt och gick sedan . Jag viskade till dörren . " Hoppas vi syns igen . "
Jag trodde jag äntligen hade hittat någon , jag gick besviket tillbaka till sängen . Jag somnade snabbt , tänkades på Justin .

Solen sken i ögonen , och det sved lite när jag öppnade dom . Under natten hade jag drömt att jag skulle flytta , det hade varit så roligt och bra för mig i drömmen . Jag tog upp datorn som låg på golvet och började söka runt på lägenheter i Stratford , där jag hade drömt min dröm . Det verkade så mysigt där , jag hittade en lägenhet . Jag la intresse på den och loggade sedan in på twitter . Jag hade aldrig haft ett behov av att kolla Justins twitter men nu av någon anledning var jag tvungen . Jag började följa honom och tittade sedan vad han skrivit :
Bra konsert igår , hamnade bara sedan i en knepig situation ..
Knepig ? Menade han mig ? Jag suckade för mig själv och loggade ut , tur att det var lördag för jag hade verkligen ingen lust att gå till skolan när jag kände mig såhär . Stratford nästa tack ! Inga nya meddelanden på telefonen , han skulle nog aldrig höra av sig igen . Jag raderade hans nummer och satt på teven , då börjar sarkasmen , hans intervju sänds precis . Precis när han dök upp på skärmen hörde jag orden .
" Jag skulle aldrig kunna ha ett fast förhållande utan har bara roligt just nu . "
" Självklart . " Muttrade jag för mig själv .
Jag stängde av teven också , jag ringde Bella istället , hon bodde i Stratford .
" Hej Bella . " Sa jag glatt när hon svarade .
" Hej , det var ett tag sen . "
" Ja , har du någon plats hemma hos dig eller ? "
" Va , vad menar du ? "
" Jag menar att jag ska flytta till Stratford . "


Förlåt för en kort , skriver en till ikväll :)
Kommentera :)



Dina andetag är min musik - chapter 4 .

Jag såg att Carrie blev sur men jag orkade inte bry mig , tack vare mig att hon ens var här .
" Tack tjejer , vi syns snart sötnos . " Sa han och gick ut .
Han tittade inte på oss , men jag visste ganska säkert att han menade mig . Han sa ju precis så när han gått förra gången . Kenny kom in och vi gick genast ut , vi gick genom korridoren och när vi var ute vände Carrie sig till mig .
" Hur kommer vi hem nu då ? " Sa hon lite smått irriterat .
" Ehm kanske tåget går ? "
" Jag ringer Robin . " Suckade hon .
" Ring inte till Robin . " Sa jag kanske lite för hastigt . Men tanken på honom fick mitt illamående att komma tillbaka och det krampade i magen .
" Varför , vill du sno honom också ? "
Jag förstod inte vad hon menade riktigt .
" Vad menar du Carrie ? "
" Men komigen , du flörtade hej vilt där inne med min älskling . Vem vet vad du sagt till honom innan jag kom ? "
Jag fick lusten att skratta men höll mig .
" Det är tack vare mig du är här , förlåt att jag fick dig att bli hans one less lonely girl och att du står på hans telefonlista . "
" Ja , undra hur du betalade honom . Backa bort från honom , han är min . "
" Vet du , åk hem med Robin , jag orkar inte bry mig om dig längre .  " Jag vände mig och började gå mot den andra utvägen . Hela arenan var nästan tom , inte konstigt klockan var redan två på natten . Jag kände hur hon blängde på mig i ryggen men jag brydde mig inte .
" Det ska jag. " Ropade hon bara innan jag öppnade dörren .
Luften fick mig att må bättre och det vibbrerade i fickan . Jag drog upp mobilen och det var ett nummer jag inte hade sparat . Jag öppnade meddelandet och log . 
' Hej sötnos , vill du göra någonting imorgon ? Xoxo Justin . '
Jag log för mig själv och igen kom fjärilarna . Jag läste smset en gång till och förstod inte varför jag vart så glad . Jag började väl inte gilla honom ? Jag svarade lite snabbt . 
' Visst , om jag överlever . '
Jag sparade snabbt hans nummer . Mobilen ringde nu istället och jag skrattade , han ringde mig , så gulligt .
" Hej Justin . " Svarade jag osäkert .
" Hej sötnos . "
" Hade du någonting speciellt att säga eftersom du ringde ? " Skrattade jag .
Samtidigt gick jag mot tågstationen som låg några kilometer bort . Det var mörkt och det var ganska obehagligt .
" Jag antar att jag inte vill att du ska dö , varför skulle du göra de ? "
" Jag och Carrie bårkar så jag måste åka tåg hem .  " Suckade jag .
" Vart är du ? " Frågade han bara .
" Påväg till tågstationen , precis från södra utgången , varför ? "
" Stanna där , är där om typ fem minuter , ses snart sexy . " Han la på och jag skrattade igen .
Jag stannade och väntade , efter tre minuter gör en svart stadsjeep och jag antog att det var han . Jag hoppade in i framsätet eftersom han körde bilen .
" Tack att du kunde köra mig till tåget , om det är varför du hämtade mig ? " Skrattade jag och satte på mig säkerhetsbältet .
" Jag skjutsar hem dig såklart . " Han gav mig ett snabbt leende innan han tittade på vägen igen . Vi började åka framåt .
" Inte för att det behövdes , men tack . Jag bor på stan , vid American Apparel om du vet vad de är . " Fnissade jag tyst .
" Jag brukar vara där ibland . " Svarade han .
Jag blev tyst och han kollade på mitt oroande ansiktsuttryck .
" Vill du prata om det som hände ? "
" Nej tack . Men du kan gärna berätta lite mer om dig , jag vet ju trots allt inget . "
" Ja du , det måste vara första gången någon säger så men okej. Jag växte upp i en liten stad i Canada , jag blev känd genom youtube och nu är jag här . På min fritid har jga mest fullt upp med allting om musiken . Jag försöker att bara vara en vanlig tonårspojke som lever sina drömmar .  "
" Okej , låter intressant . "
" Och du ? "
" Jag är Nelly Fox och är femton år , jag växte upp i LA men flyttade hit för ett par år sedan . Allt mitt liv handlar om är skolan , vänner och musik . Tråkigaste livet , jag lovar dig . " Skrattade jag .
" Men du hinner iallafall vara en tonåring , inte jag direkt . " Han tittade på mig snabbt och jag såg att han hade chokladbruna ögon , precis som jag . Jag log lite .
" Du är så söt när du ler . " Sa han och log tillbaka .
Det pirrade i min mage , jag kände mig knäsvag . Tur att jag satt . Ingen kille hade någonsin varit såhär mot mig , den första brydde sig aldrig ens om jag mådde bra eller inte . Men han var så snäll . Han sa att mitt leende var gulligt och dom andra visste inte ens att jag kunde le .
" Tack , ditt med förresten . " Jag bet mig lite i läppen .
Jag såg att vi närmade oss min lägenhet .
" Du kan stanna här , jag bor där . " Sa jag och pekade mot det vita huset en bit bort .
" Okej . " Han körde in på parkeringen .
" Du kanske vill komma in och äta glass ? " Föreslog jag utan att tänka .
" Gärna . "
Jag skrattade lite och han parkerade bilen . Vi gick ut och han drog på sig luvan . Även om det var kallt hade han ingen jacka . Luvan hade han nog dragit upp så att ingen skulle se honom . Vi gick mot min port , och genom trapphuset . När vi kom in i min lägenhet tittade han nyfiket omkring .
" Söt lägenhet . " Sa han och tog av sig skorna .
Jag gjorde det också och sedan satte han sig vid köksbordet . Jag gick fram till frysen och tog två små paket med glass , med smaken apelsin och choklad . Jag räckte honom ett och la det ena mitt i mot honom . Sedan tog jag två skedar och slängde en till honom . 
" Min favoritglass i låda . " Sa han och tog en sked med glass .
Han stoppade glassen i munnen och jag skrattade . Jag satte mig ner och öppnade glassen .
" Min med . " Log jag .
Jag tog en sked med glass och lät den smälta i munnen .
" Du måste vara besviken när du inte såg min konsert nu . " Sa han och höll tillbaka ett skratt .
" Väldigt , men jag kan sjunga till dig istället . " Log jag och tog en till sked med glass .
" Okej , vad ska du sjunga ? "
Jag började skratta och glassen höll på att flyga ut ur min mun . När jag äntligen svalt den kunde jag prata .
" Jag skojade bara , du vill inte höra mig sjunga . " Skrattade jag .
" Kom igen snälla , gör det för min skull . " Han gjorde söta valpögon och jag kunde inte säga nej .
" Okejdå . Men mobba mig sen inte . " log jag och bet mig i läppen .
" Nej , detklart inte . "
" Okej då börjar jag . " Sa jag nervöst men började sedan sjunga lite .
" Ohh Ohh Ohh .. and I pray . I just cant sleep tonight. Knowing that things aint right."
 Han leende blev större när han hörde sin egen låt . Min röst var därimot mycket ljusare .  
"Its in the papers, its on the tv, its everywhere that I go.
Children are crying.
Soldiers are dying
Some people don't have a home
But I know there's sunshine behind that rain
I know there's good times behind that pain, hey
Can you tell me how I can make a change" Sjöng jag men räckte sedan min sked till honom som en mick .
Jag mimade " Dethär är en duett . " Han log och forsatte sjunga .
" I close my eyes and I can see a better day
I close my eyes and pray
I close my eyes and I can see a better day
I close my eyes and pray"
Vi log nu båda och började sedan båda sjunga tillsammans . "I lose my appetite, knowing kids starve tonight."
Våra röster matchade varandra perfekt men vi började båda skratta och avbröt låten . Inte för att låten var så speciell rolig men han såg så rolig ut när han sjöng den .
" Du är bra på att sjunga . " Sa han efter ett tag .
" Nej det är jag inte , men du är . "
" Vi borde sjunga en duett på riktigt . " Han ansikte såg allvarligt ut .
" Nej tack , men nu pratar vi inte musik . Dethär är din fritid , vi gör något roligt då . "
Jag tog en sked med glass i munnen och började skratta när det kom överallt runt min mun . Han började skratta . Jag skulle precis ta bort det när han tog sin hand istället . Hans hand nuddade min läppar och det kändes så bra . Jag rodnade och kollade ner i bordet när han var klar .
" Tack . "
Han tog också en sked med glass och log ett perfekt leende som fick mig vela krama om honom .
" Det var så lite . "
" Vad ska vi göra nu ? Du kanske vill åka hem . " Sa jag lite halvglatt .
Men igentligen ville inte jag att han skulle åka hem men klockan var ju redan runt tre på natten .
" Har du några bra filmer ? " Frågade han leendes och verkade inte vela åka hem .
" Det beror på om du gillar The Hangover , det än den bästa komedin som någonsin gjorts . " Sa jag lite generat . Han ville ju trots allt stanna .
" Har du ingen skräck ? Jag gillar att ha gråtandes tjejer i min famn . " Han bet sig lite i läppen .
" Jo , det har jag . "
Jag gick fram till min filmhylla och plockade fram en skräckfilm som jag inte sett . Jag höll upp fodralet och han nickade . Jag satt in filmen och han flyttade sig till soffan , fortfarande med glassen i handen . Jag hämtade min glass och satte mig också på soffan . Soffan var inte så stor så vi satte oss ganska nära varandra , vilket pirrade i min mage . Hans hand lutade sig mot min och jag kunde känna mina nerver spraka där vår hud rörde varandra . Han gav mig ett snabbt leende innan jag satte på filmen . Karaktärerna började röra sig på skärmen och jag var helt inne i filmen . Jag tror han var ganska förvånad att jag inte var rädd , eller hade skrikit en enda gång .
" Den här filmen är tråkig . " Mumlade han när halva filmen gått .
" Nej , den är bra . " Log jag till svars .
Han tystnade men jag kände att han gjorde någonting . När jag tittade på honom för att se vad så fick jag en sked fullt med glass i ansiktet . Glassen rann nedför mitt ansikte och jag började skratta . Han skrattade så mycket att han inte fick luft så jag tog min hand fullt med glass och tryckte upp den i hans ansikte . Han blev förvånad och nu såg vi båda två ut som två clowner . Glassen var ganska smält också så den rann enda ner till min tröja . Han ställde sig då på knä och slängde sig över mig , så att han låg nästan över mig . Sedan kittlade han mig så att jag inte kunde andas . Men allting kändes så bra med han i närheten . Han slutade kittla mig och han bet sig i läppen . Hans vackra ansikte var endast fyra centimeter från mitt och mitt hjärta slog som aldrig förr .




Hihi , spännande (a)
gjorde om ena bilden så att det såg ut som att det var mörkt , vilket inte gick så bra menmen.
gillade ni designen ? KOMMENTERA :DD




Dina andetag är min musik - chapter 3

Jag kollade chockat på och kände mig helt stum .
" Vad ska du göra åt saken ? " Fnös Robin .
Jag trodde Robin skulle slå honom , men helt plötsligt drar någon annan bort Robin . En vakt tydligen . Justin nickar till vakten men vände sig sedan till mig . Han hade brunt hår han också som var i den speciella Justin frisyren , perfekt liggandes på huvudet . Han bar även ett par mörka jeans och en röd hoodie . Han kollade oroligt på mig .
" Är allting okej ? " Frågade han och hans röst lät precis som på alla intervjuver Carrie visat mig  . 
Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga men mina tårar rann ju för kinden . Jag torkade bort dom .
" Bra , " sa jag bara och hoppades att han skulle gå .
Jag undrade vad jag skulle säga till Carrie , skulle jag kunna säga någonting överhuvudtaget ?
" Jag tror inte du gör det . " Sa han och bet sig i läppen .
Han visste nog inte vad han skulle göra med mig .
" Jag klarar mig nog , du kan gå om du vill nu . " Svarade jag .
Jag blundade och tryckte mig mot väggen , sakta gled jag mot golvet . Jag la ansiktet i händerna och försökte glömma . Jag hörde hur Justin hukade sig framför mig och la sin hand på min axel .
" Kom med mig , till mitt rum istället . Jag ska försöka få dig att glömma . "
Han var så snäll , även om jag inte gillade honom .
" Jag kan inte , min kompis väntar därute . " Mumlade jag genom händerna .
" Tror du att hon märker om du kommer lite sent ? "
Jag ryckte på axlarna och han tog bort sin hand , istället drog han den fram till mig och jag tittade upp .
" Snälla . " Bad han och jag tog hans hand och lät han dra mig upp .
Med tanke på allting som hänt så kändes det så fel , men det pirrade till i min mage . Jag följde efter han medans han gick med mig till hans rum . När vi äntligen var framme gjorde han en gest att sätta sig på en utav av sofforna som var mitt i mot varandra . Rummet var inte så stort och jag satte mig på en . Illamåendet tog över och jag lutade igen huvudet mot knäna .
" Vad hände ? " Sa Justin och satte sig brevid mig .
Jag svalde och började gråta igen .
" Detdär var min bästa väns pojkvän , hon som väntar därute . " Grät jag och han la igen sin arm på min axel och började trösta mig lite .
Det var så härligt men jag lät inte mig själv njuta .
" Jag är så ledsen . "
" Det är ju inte direkt ditt fel . " Sa jag och slutade gråta .
" Mår du illa ? " Frågade han oroligt och jag tog upp mitt huvud och lutade mig bak i soffan istället . Han tog bort sin hand men forsatte att sitta nära mig .
" Lite . " Erkände jag .
" Drick lite vatten . " Han tog fram en oöppnad flaska som låg på bordet . 
Jag tog imot den och drack snabbt en klunk . Vattnet smakade så gott och jag tog snabbt en till . Jag drack tills jag kände spyan i halsen och han såg vad som höll på att hända . Han sprang snabbt och hämtade en påse och jag spydde i påsen . Jag hostade ut det sista och illamåendet försvann lite . Jag skämdes att jag spytt och tittade ner i golvet .
" Förlåt mig så mycket , jag förstör allting . " Hostade jag och tog ner mitt huvud .
" Du förstör ingenting , här jag tar påsen . " Han tog påsen och slängde den i en papperskorg någonstans . Han satte sig igen brevid mig .
" Du borde ligga här under konserten , jag tar hand om din vän . "
" Men , vi har planerat dethär så länge . " Suckade jag .
" Du är inget fan av mig , ellerhur ? " Skrattade han lågt .
" Inte direkt . " Erkände jag och han skrattade lite till .
" Men din vän är galen ? "
" Typ . "
" Jag tar hand om henne då , bara ligg här tills jag kommer tillbaka . Kenny min livvakt ska se till att du mår bra , jag ska snacka med han snart . "
" Blir inte det för jobbigt för dig ? " Tvekade jag och drog upp huvudet för att se hans ansikte . Han var helt lugn och jag undrade om han hade gjort såhär ofta .
" Nej , jag kommer snart sötnos . " Sa han och gick iväg .
Jag blev lite gladare över att han kallat mig sötnos och det pirrade imagen . Illamåendet försvann lite men jag la mig ner på soffan . När han kom in fem minuter senare så log han bara .
" Kenny tar hand om dig , vi syns sen . Vad heter din vän , och vad heter du förresten ? " Skrattade han .
" Jag heter Nelly , min vän heter Carrie Glodwick . " Sa jag och undrade vad han skulle göra .
" Okej , krya nu sötnos , vi ses sen . " Han bet sig i läppen och  gick ut . Jag låg nu ensam i rummet och hörde hur det ekade från scenen . Men jag kunde inte koncentrera mig på vad dom sa , jag somnade direkt nästan . Jag var inte ens trött men jag bara somnade . 
   Någon ruskade om mig lätt , jag vaknade och såg antagligen Kenny framför mig . Jag tittade mig omkring och insåg att jag faktist inte drömt . Jag låg fortfarande kvar på soffan , men jag kände mig bättre nu .
" Jag är Kenny , Justin kommer precis med din vän . Tänkte att du ville vara vaken då . "
" Åh tack . " Mumlade jag och satte mig upp . Han satte sig på andra sidan och dörren öppnades .
In steg Justin , Carrie , och tre andra . Carries ansikte var så glatt att jag aldrig trott jag sett henne gladare . Justin log nu när han såg mig och dom andra två tittade också på mig och log . Kenny reste sig och gick ut med dom andra som inte hann säga någonting . Justin drog med sig Carrie till soffan och hon satte sig brevid mig och skakade , hon hade även gråtit eftersom hennes mascara runnit lite . Det blev lite pinsamt av tystnaden innan Justin sa någonting .
" Så , kanske du Carrie vill berätta vad som hände ? " undrade han och ryckte på axlarna .
Jag vände huvudet till Carrie och hon grät igen .
" Jag blev Justins One less lonely girl . " Viskade hon mellan tårarna och jag kramade henne lätt .
Jag hade hört att han tog upp en tjej till den låten och sjöng den till henne .
" Vad roligt för dig . " Skrattade jag i hennes öra .
" Men vad gör du här ? " Viskade hon tillbaks så att Justin inte skulle höra .
" Jag mötte honom i korridoren och bad om att du skulle få träffa honom här sen , så jag väntade här tills han kom med dig . " Ljög jag .
Jag pratade högt så att även Justin hörde . Jag ville att han skulle förstå att vi inte skulle berätta om Robin .
" Tack . "
Sedan började hon skrika lite smått och gick till Justin igen . Hon satte sig brevid honom och jag såg hur Justin försökte vara glad mot henne .
" Kan du skriva din autograf på min arm och ett papper ? " Sa hon hysteriskt till honom .
" Självklart . "
Han skrev först en gång på armen sedan tog han ett papper från bordet och skrev sin autograf . Jag log till dom .
" Jag tar en bild . " Sa jag snabbt och drog fram kameran ur min ficka .
Dom log intill varandra och jag klickade ett kort . Jag visste inte hur jag skulle berätta allting för henne , hon kan ju inte vara med Robin mer . Jag kom ihåg hur det pirrat i min mage tidigare och log till Justin , även om jag inte ville det . Han log genast tillbaka . Jag tittade ner på golvet och forsatte lyssna på Carrie och Justin .
   " Tjejer , jag måste gå nu , men ni kanske vill ge erat telefonnummer ? " Sa han lite flirtigt .
Carries ögon blev stora och hon nickade direkt . Hon rabblade upp sitt telefonnummer och han skrev ner det på sin telefon .  Justin log nu mot mig och jag såg att Carrie kollade misstänksamt på oss .
" Hon gillar inte dig , hon vill nog inte ens se dig . " Sa hon lite smått kaxigt och jag blängde på henne lite . Justin brydde sig inte .
" Det gör inget , man kan ändra sig . " Jag log åt hans svar och sa mitt telefonnummer också .




Det är inte Carrie på bilden , jag bara tog någon .
Men vad tyckte ni nu ? KOMMENTERA ! :D


Dina andetag är min musik chapter 2 .

Hon satte sig på en stol mitt i mot min och tog också en macka .
" Nu berätta , jag kan inte vänta längre . "
" Okej . " Jag gick ut till hallen och tog biljetterna ur min ficka . Sedan gick jag tillbaka och satte mig .
" God Jul , bästis . " Sa jag och räckte fram en utav biljetterna .
Hon kollade på mig misstänksamt och tog imot den . Hon läste noga och sedan skrek hon . Hon hoppade runt och skrek . Tårar letade fram sig i hennes ögon och hon sprang och kramade mig . " Ta det lungt nu Carrie . " skrattade jag .
" Nelly , wow . Du är den bästa vännen jag någonsin kommer kunna ha . Tack , tack , TACK ! " Skrek hon och gick tillbaka till sin plats .
Jag skrattade lite till innan jag svarade .
" Det var så lite , jag har sen en till mig också , så du inte behöver gå ensam . " log jag till henne .
" Vi kommer ha så kul , när är dethär ens ? " Sa hon och tittade på biljetten .
" Om en månad , den artonde . " Svarade jag .
" Nu kommer jag äntligen träffa honom och vi kommer bli ett par ! " Sa hon självsäkert och la biljetten på bordet .
" Det tror jag säkert . " Mumlade jag och tog en tugga av mackan .
" Du gillar väl inte honom nu ? " Hon kollade yttligare igen misstänksamt på mig .
" Nej , kommer aldrig att göra . "
" Bra . "
Jag log och forsatte äta , hoppades att denna dag skulle skilja sig från gårdagen .


En månad gick snabbt och vi var nu redan påväg till konserten . Carrie hade varit mer hyperaktiv dom senaste dagarna . Jag hade varit mer lugn , som att jag inte riktigt brydde mig . När vi anlände med Robins bil när han skjutsade oss till den stora arenan så var det proppat med människor . Alla tjejer nästan och bara var femte människa hade inte på sig en tröja med Justin Bieber . Det måste vart minst femtontusen skrikande tjejer på stället . Stora köer fanns och jag stirrade chockat . Allt dethär för den där lilla killen . Vi steg ut ur bilen och Carrie hade på sig också en tröja med Justin , vilket kändes lite pinsamt . Men med tanke på alla andra tjejer så skulle nog ingen märka någonting . Själv hade jag på mig mina ljusa jeans som såg aningen slitna ut . Sedan ett vitt linne , ljusrosa hoodie och en skinnjacka . Mitt hår låg rakt , nästan likadant som Carries bara att hon hade ljust . Mina öron höll på att få tinitus av allt skrikande och vi ställde oss i en kö . Jag suckade och kollade på Carrie som börjat hoppa nervöst omkring . Jag skrattade för mig själv och funderade hur långt tid vi skulle stå här . Jag såg Robins bil försvinna .
  Kön blev mindre och mindre med tiden och jag insåg att vi var långt fram i kön . Efter ungefär en timme var vi inne i arenan och människor trängdes så långt dom kunde komma fram . Jag hörde Carries röst bakom mig , hon drog i min arm .
" Nelly , om vi tappar bort varandra , då syns vi där vid kiosken sen . Se till att höra din mobil hela tiden , till och med under konserten .  " Sa hon allvarligt .
" Okej . " Jag nickade med huvudet och försökte tränga oss fram . När vi var någorlunda framme kollade jag på klockan , det var en halvtimme kvar . Mina ben gjorde redan ont . Jag kände att jag var tvungen att hitta en toalett så jag slog till Carrie löst på armen .
" Jag går på toaletten , kom ihåg din telefon ifall om jag inte hittar tillbaka . " Sa jag högt , så att hon skulle höra mig .
Hon nickade , vi kunde detta ställde utantill så det skulle nog inte behövas . Jag gick förbi alla människor ut i en korridor . Det var en smal gångväg och snart var jag framme vid toaletten . Jag var nog inte mest toanödig , jag behövde bara en paus från skriket . Jag skulle precis svänga in till toaletten när jag hör någon ropa på mig . Jag vände direkt huvudet framåt och kände igen Robins ansikte komma imot mig . Varför i all världen var han här ? Det kändes inte bra men jag stannade ändå .
" Hej Robin , vad gör du här ? " Sa jag artigt och försökte glömma vad jag tyckte om honom .
" Jag väntade på dig faktist . " Han var nu framme och trängde in mig i väggen . Jag började känna mig illamående och kollade nervöst ifall någon var i närheten . Tyvärr var alla på konserten som låg ungefär fyrahundra meter bort . Han la sin hand på min kind och började smeka den .
" Robin , sluta . " Jag drog bort hans hand men då höll han mig hårdare och jag kunde inte stoppa honom . Hans läppar rörde mina och han tryckte upp dom . Jag försökte göra allting för att han skulle släppa mig men han var för stark . Jag började gråta men han märkte det inte . Jag känner hur han dras bort från mig och hur någon skriker på honom .
" Vad fan gör du ? " Jag tittade framåt och såg Justin Bieber stå där och putta iväg honom .




Vad händer nu ? ;)


Dina andetag är min musik .

Jag höll biljetterna lite hårdare i handen . Biljetterna till Justin Bieber konserten . Justin Bieber var den populäraste tonåringen just nu och människor kunde göra vad som helst för att få se honom . Alla förutom jag . Jag gick lite snabbare mot lägenheten på stan , den låg ett kvarter bort nu . Biljetterna hade jag endast köpt för min bästa vän , Carrie som var beronde av honom . Snön låg vackert på marken och glittrade i kvällslampornas sken . Jag kunde redan föreställa mig allt skrik jag skulle få höra när jag skulle berätta för Carrie . Jag tror jag skulle göra allting för att behålla henne vid min sida . Jag var äntligen framme och ruffsade bort allt snö i trapphuset medans jag gick upp för trapporna . När jag öppnade dörren möttes jag igen av ensamheten jag känt av tidigare och tog av mig alla ytterkläder . Jag kollade snabbt på mig själv i speglen . Mitt bruna midjelånga hår hängde över axeln och mina stora bruna ögon hade rinnade mascara under sig . Jag hade även en svart mjukisdress jag köpt igår . Jag bodde själv , olikt alla andra femtonåringar . Mina föräldrar hade flyttat och jag hade vägrat att flytta med dom . Atlanta , en vacker stad , mina föräldrar flyttade till New York . Jag satte mig framför teven och fastnade för ett program . Rörelserna på skärmen underhöll mitt huvud , men inte mina tankar . Jag tänkte på mig , olik alla andra . Jag hade en annan klädstil , musiksmak och fritidsintressen . Jag tyckte kärlek betydde mer än andra . Jag älskar dig säger man inte första dagen man blir tillsammans . Det säger man till någon man vill leva sitt liv med för stunden och framåt , någon man litar på och någon som gör en glad . Man bygger upp kärlek med den man älskar . Det är en av anledningarna att jag inte kunde älska Justin , jag kände honom inte ens . Carrie skulle komma över om en stund och då skulle jag berätta och visa henne vad jag precis varit och hämtat ut . Just nu var hon hos sin kille , jag hade ingen . Precis när jag tänkte på henne så ringde hon upp . Hennes mörka röst hördes i luren .
" Hej Nelly , vad gör du ? "
" Jag sitter och väntar på dig . " Svarade jag lite smått irriterat , hon skulle redan vara här .
" Det har blivit lite problem , jag kan inte komma tyvärr . Jag ska .. "  Hon avbröts av en killröst . Jag hörde han i bakgrunden . " Carrie skynda dig , filmen börjar . "
" Okej ,inga problem . " Sa jag snabbt .
" Bra , hej då . "
Jag stängde luren och kände mig irriterad . Jag hade ju trots allt gett upp alla mina planer med Bella för hennes skull . Nu skulle det bli en ensam lördagkväll . Jag suckade och gick till köket i den lilla lägenheten . Jag öppnade skåpet och såg alla chipspåsar jag förebrett , jag tog en och hällde upp den i en skål . Jag gick mot soffan igen och loggade in mig på facebook .

Solen sken in i rummet och jag vaknade . Jag kollade på klockan , den var redan ett . Mobilen hade fyra olästa meddelanden , jag öppnade dom , alla från Carrie . 
' Hej , ledsen för igår ;/ Min mamma fyllde år . '
En lögn , jag tog snabbt nästa . 
' Juste du hade en överraskning , tell me :) '
Tredje och fjärde var ' Hallå ? '
Jag svarade snabbt : ' Nej , om du vill veta så får du komma hit ' Skrev jag och forsatte sträcka på mig i sängen . " Okey , är där om ungefär tjugo minuter , Robin skjutsar . "
Robin var hennes pojkvän . Jag svarade inte utan reste mig bara upp och gick mot kylskåpet . Jag hade endast på mig en stor tröja som jag fått utav min kusin . Jag åt sakta en macka och det ringde på dörren . När jag sprang och öppnade rusade Carrie med sitt blonda hår in .
" Måste gå på toaletten . " Förklarade hon och rusade in på toaletten . Hon försvann och jag skulle precis stänga dörren när jag såg Robin komma springades till dörren .
" Hann hon till toaletten ? " Frågade han och log .
Han hade lockigt brunt hår .
" Ja . "
Jag gillade honom inte riktigt , ibland kändes det som han gillade mig istället . Han och Carrie hade endå varit tillsammans i tre månader nu .
" Vad gör du då sötnos ? " Sa han och bet sig i läppen . Hans ögon gled ner till mina ben som var helt bara och mitt hår var i en enda röra .
" Sluta kalla mig sötnos , du och Carrie är tillsammans , visa det ! " Viskade jag argt så att hon inte skulle höra .
" Ta det lungt , jag skulle offra allting för dig . " Sa han och la sin hand på min kind .
" Ditt dumma svin , sårar du henne kommer jag och sårar dig . " Jag slog bort hans hand .
" Kan jag få komma in , eller ? "
" Glöm det . " Jag smällde igen dörren och Carrie kom ut . Jag vände mig mot henne och hon hade det största leendet på läpparna som alltid .
" Så Robin gick redan ? "
" Ja , kom så går vi in till köket . " Sa jag och drog med mig henne till köket .


Okeej , vad tyckte ni ? :)


Nyare inlägg
RSS 2.0