Dina andetag är min musik - chaper 55

Han perfekta läppar var som gjorda för mina och jag hade glömt hur underbart det kändes . Hans läppar lämnade bara mina för att säga .
" Jag älskar dig . "
" Jag älskar dig också ."



Han började styra mig mot sängen och jag tvekade inte , jag var redo ..

NÄSTA MORGON :
Jag låg på sängen , helt naken på Justins bröst . Gårdagen hade varit ... alldeles perfekt . Jag kände hur han vaknade under mig .
" Godmorgon . " Viskade jag och pussade på hans näsa .
Han skrattade lågt och gäspade lite .
" Godmorgon . "
" Sovit gott ? "
" Mm , och tack för gårdagen . "
" Det är du som ska ha tack . "
Han skrattade och snurrade runt så jag låg under honom .
" Jag älskar dig . "
" Och jag dig . "
" Jag skulle gärna vara med dig men jag har fullt upp idag , vill du följa med ? "
Jag nickade ivrigt .
Han reste sig och tog täcket runt hans ben , så man bara såg hans mage . Jag tog det andra täcket och la det runt mig .
" Jag måste duscha . " Klagade jag och gäspade .
" Jag kan hålla dig sällskap i duschen . " Log han .
" Det skulle du vela va ? " Skrattade jag .
Han nickade .
" Kom då . "
Jag gick in på toaletten och hörde hur han följde efter , jag log för mig själv .

Vi duschade snabbt och klädde sedan på oss vanliga kläder . Sedan gick vi ut och satte oss i hans bil , han körde någonstans .
" Justin ? " Sa jag och tittade ut genom fönstret .
" Mm ? "
" Tänk om alla får veta . "
" Veta vad ? "
" Om oss .. "
" Först och främst ´bryr jag mig inte därför att jag älskar dig . Och vad händer om dom får veta ? Det gick ju bra förra gången , eller ? "
Jag sa ingenting .
" Eller ? " Frågade han oroligt och vred sitt huvud mot mig ett par sekunder .
Om jag skulle berätta till honom skulle han bara skylla på sig själv och kanske lämna mig igen, det ville jag verkligen inte. Men nu var det försent att ljuga, han förstod nog redan.
" Nelly ? Varför sa du inget ? " Sa han plågat och stirrade på vägen.
" Men det var inget speciellt, ingenting hände. "
Minnet när han varit på turne och jag hade fått en flaska i huvudet på stan spelades upp i mitt huvud.
" Säkert inte. Allting är mitt fel, om du aldrig träffat mig så skulle.."
Jag avbröt honom.
" Precis därför sa jag ingenting ! Jag vill inte att du ska skylla på dig själv , att du ska lämna mig! Jag bryr mig inte vad dom gör , bara att du finns där. "
" Men när någonting hände , vilket du ska berätta till mig , då var jag inte där , eller hur ? "
Jag svarade inte , den tiden hade varit alldeles för plågsam för att behöva minnas nu . Bara hans namn fick mig att vela gråta då .
" Vad hände ? " Krävde han .
" Inget sa jag ju ! "
" Annars frågar jag Ryan . "
" Tror du att han skulle berätta ? "
" Tror du inte att han skulle göra det ? "
" Okejdå ! Ett galet fan kastade en glasflaska i mitt huvud , glad ? "
Jag blev på irriterat humör och tittade ut genom fönstret , men självklart skulle någon ta kort . KUNDE DOM INTE LÅTA HONOM VARA ELLER ?!
" Förlåt , varför sa du ingenting ? Fick du åka till sjukhuset ? "
" Mm , några stygn , jag var med Ryan . "
" Förlåt igen , jag älskar dig mest av allt okej ? "
" Jag älskar dig också , förlåt . "
Han la sin arm runt mig , och kysste min panna .
" Papparazzis ? " Sa jag frågandes och kollade upp på honom.
" Bryr mig inte . "
" Okej , vart ska vi ? "
" På en intervju bara . "
" Okej . "

Han gjorde sin intervju medans jag stod där bakom , när frågan om han dejtade någon dök upp så förnekade han inte det men gick runt frågan så mycket han kunde och man fick inget tydligt svar , smart . Efter så åkte vi hem  till mig igen , jag la mig med honom i sängen och pratade om hans näst turne , denna gång skulle vi klara det , vi var tvugna , jag älskade honom för mycket för att bara låta honom försvinna igen ..



Skriver mer senare .
Snart kommer det komma lite drama , har kommit på lite saker som kan hända . Kommentera :)


Dina andetag är min musik - chapter 54

Jag öppnade ögonen och såg att vissa också gjort det , när en minut passerat så började det höras prat och vissa forsatte prata . Justin viskade tack och började sedan sjunga , ingen Jaden . Jag gick tillbaka och började springa dit Ryan sprungit , var jag påväg till min kärlek eller var han kvar på scenen ? Det var den stora frågan ...



Jag letade , jag hittade honom efter en stund sittandes i en tom korridor . Han satt där alldeles tyst , med huvudet mellan knäna .
" Ryan ? " Jag svalde gråten .
Han svarade inte .
" Jag vet att jag har gjort bort mig , att jag sa att jag inte gillade honom någon mer . " Innan jag forsatte satte jag ner brevid honom .
" Men varje gång jag ser honom så blir jag glad , jag kan bara tänka på honom hela tiden . Snälla Ryan , du måste förstå ."
" Jag trodde vi hade någonting . " Sa han plågat .
"  Ryan jag älskar dig men jag jag älskar honom mer . "
" Fortfarande efter allting han gjort ? "
" Snälla , förstå . Du vet att jag älskar dig också Ryan . "
" Men inte tillräckligt . "
Han reste sig upp och jag satt kvar och skulle precis resa mig när han hindrade mig .
" Stanna , jag ska gå . "
" Jag vill med . "
" Jag vill inte att du ska med . "
Han började gå .
" Lämna mig inte Ryan , jag behöver verkligen dig . "
" Till vad ? "
" Allt . "
Han svarade inte utan gick bara . Nej , jag kunde inte låta dethär hända . Det fanns bara en sak som skulle få honom att stanna just nu .
" Ryan . " Ropade jag och reste mig snabbt .
Jag sprang fram till honom och han vände sig om när jag var framme .  Jag slängde mig runt hans hals och våra läppar möttes i en kyss .

Jag visste att det var fel , men han var tvungen att stanna med mig . Och kyssen var så perfekt ... Han besvarade den och la sina händer i mitt hår , vi stod där och kysstes i en korridor på Justins konsert .
" Nelly . " Sa han sedan plågat och hans läppar lämnade mina .
" Ja ? "
" Jag kan inte göra såhär mot Justin . "
" Men du sa ju .. " Han avbröt mig .
" Ja jag vet , men han är fortfarande min bästa vän oavsett vad och jag kan inte göra såhär mot han när jag vet att han älskar dig . "
" Han älskar inte mig . "
" Jo det gör han , kan vi snälla glömma dethär och gå vidare ? "
" Som bästa vänner ? "
" Ja . "
Han vände sig om och började gå , vadfan ?!
" Ryan ? " Sa jag chockat .
" Ta det lungt , vi är vänner . "
Han kom fram till mig och kysste mig på pannan .
" Bästa . " Mumlade jag surt som ett litet barn .
" Nu måste jag gå och rensa tankarna , okej ? "
Jag nickade och han försvann yttligare ännu en gång , denna gång vände jag mig också om och gick lyckligt tillbaka .

När jag kom dit och ställde mig där mitt i allt så kollade Jessica och Jasmine konstigt på mig men jag brydde mig inte , jag letade bara efter Justin med blicken och hittade honom sedan bland alla människor . Det såg ut som om han precis skulle gå och byta om , jag följde efter honom tills folkmassorna minskade och det blev en tom korridor . Det vara bara han och Kenny .
" Justin ! " Ropade jag och såg hur han vände sig om .
" Nelly ? Vad gör du här ? " Frågade han och stannade . Han tittade oroligt omkring sig och när han såg att det var tomt såg han nästan lite besviken ut . Men han nickade iallafall till Kenny att han kunde gå och jag och han stod kvar ensamma .
" Du bjöd mig om du minns ? "
" Men jag trodde du gick med Ryan ? "
" Varför skulle jag göra det ? "
" Därför att han är din pojkvän . " Han tystnade på sista ordet och kollade ner i golvet .
" Han är inte det , han är min bästa vän och jag har löst ut saker med honom som var oklara . "
" Nelly , jag vet att det är mer mellan er och jag tänker inte såra honom bara för en tjej . Våran vänskap är viktigast och .. ja . "
" Han sa själv att vi bara var vänner och det menas att det var lungt . Men om jag bara är en tjej för dig så ska jag inte störa dig någon mer . " Sa jag sårat och gick därifrån .
Jag hörde hur han suckade men gick åt andra hållet ..

Jag hade ingen aning hur jag skulle ta mig hem , men bestämde mig för att beställa en taxi . Jag hade inte heller speciellt mycket pengar på mig så jag hoppades verkligen det skulle räcka . Jag vinkade in en taxi och när jag satte mig så mumlade jag adressen , sedan tog jag fram mobilen . Ett missat från Justin och tre olästa meddelanden . Jag raderade allt utan ens att kolla på det , bäst att bara glömma honom och alla andra .

Bilen stannade och jag hade råd att betala , jag fick några dollar över och la in dom i fickan . Sedan rusade jag in , slängde mig på sängen och grät . Jag grät ut allting som jag någonsin velat gråta över , jag var tvungen att tömma all besvikelse och sorg .

När jag någorlunda samlade mig så la jag mig framför teven , hur mycket var klockan ? Jag höll precis på att somna när min mobil började vibbrera , typiskt . Jag svarade sömnigt utan ens att kolla på skärmen .
" Nelly ? Förlåt mig , förlåt att jag är en idiot . " Sa Justin stressat och lättat .
" Va ? Det gör inget antar jag .. " Gäspade jag .
" Jag väckte dig väl inte ? "
" Nejdå . "
" Vi måste prata . "
" Ja , jag ringer dig imorgon , okej ? "
" Ehm okej . " Jag hörde hur en motor startades .
" Justin , är du ute och kör nu ? " Skrek jag oroligt .
" Ja , jag sitter utanför dig . Jag tänkte ifall du inte svarade så var jag tvungen att komma in och kolla så att du lever iallafall . "
" Herregud , kom upp då . Du kan sova här , vad är klockan egentligen ? "
" Fyra . "
" Ja , så kom upp nu direkt ! "
" Jaja jag kommer , ses snart . "
" Puss . "
" Puss "
Vi la på och efter bara ett par minuter hör jag hur det knackar på dörren . Jag öppnade och där står världens finaste kille , han log lite innan han kom in och stängde dörren . Sedan direkt när han tagit av sig skorna så gick han fram till mig . Han kupade försiktigt sina händer runt mitt ansikte och kysste mig . Jag tvekade inte utan besvaradde den direkt . Ryans kyss hade inte vart någonting jämfört med denna . Han perfekta läppar var som gjorda för mina och jag hade glömt hur underbart det kändes . Hans läppar lämnade bara mina för att säga .
" Jag älskar dig . "
" Jag älskar dig också . "



BEEEEEEHÖVER TIPS VAD SOM KAN HÄNDA , KOMMENTERA ! :DDDDD


Dina andetag är min musik - chapter 53

" Grattis . " Skrattade dom båda .
Jag log lite men kollade sedan bak , bakom dom stod Ryan med skyldig blick . Jag gick oroligt fram till honom .
" Vad gör du här ? " Frågade jag och ville krama honom men han backade undan .
" Du svek mig Nelly , det gjorde du verkligen . "



" Va ? Vad snackar du om Ryan ? "
" Tror du att jag är blind ? Du och Justin igen ha ? "
" Nej , det är inte vi . " Mumlade jag ledsamt .
" Du lovade att du inte gillade honom mer . "
" Och jag ljög inte ! "
Fan att jag skrek det , precis då kom Justin bakom oss och kollade på oss med stora ögon .
" Vad händer ? " Frågade han lungt .
" Justin .. Jag fattar inte att du kunde göra så mot mig . " Mumlade Ryan och jag ville bara försvinna i ett hål och aldrig komma tillbaka .
" Ryan ? Jag fattar ingenting . "
" Gå bara och gör din konsert , ta min flickvän och gör vad fan du vill , du är ju Justin Bieber . " Röt han och vände sig om .
Jag , hans flickvän . Det var ju på något sett sant , men jag hade kanske bara vägrat inse det . Han började gå iväg och Justin stod kvar alldeles chockad .
" Vem fan är din flickvän ? " Frågade han tyst .
" Vem fan tror du ?! "
Sedan försvann han , borde jag springa efter ? Jag kollade på Justin som kollade sårat på mig , sedan vände han sig också och gick mot scenen .

Justins perspektiv :
Flickvän ? Det sårade mig verkligen , jag hade nästan vetat de . Jag gick tillbaka till scenen , skulle avsluta med Never Say Never . Det uttrycket passade inte in i mitt liv någon mer . Visst jag levde mig dröm , samtidigt förlorade jag massor av människor . Dessutom så sa Ryan att jag snott hans flickvän , hon var min allra först och jag hoppades att hon skulle ha vart det än idag . Men mitt liv är inte perfekt , det vet jag nu . På något sett var jag inte ledsen , bara tom . Tom i hela kroppen , kände ingenting . När jag gick förbi Jessica påväg in till scenen så kollade hon på mig .
" Har det hänt något ? "
Jag nekade med huvudet och gick in . Jag bytte min ledsna min mot ett glatt leende .
" People always says that you cant live your dreams , this is what´I tell them . NEVER SAY NEVER ! " Skrek jag i micken .
Alla fans skrek högre , viftade med händerna . Jag log lite och undrade om jag kanske kunde ändra lite ..
" Jag brukar inte göra dethär . Men just nu har det hänt någonting , någonting jag inte kan berätta just nu . Ni är dom absolut bästa fansen man kan ha . Om jag kunde så skulle jag bara vela sjunga och ha er i mitt liv , men tyvärr så måste andra saker också existera . Nu alla mina underbara fans skulle jag vela att alla har en tyst minut och ber för vad dom verkligen skulle vela mest av allt just nu , visst klarar vi det ? Never say never , right ? "
Alla skrek , jag tog det som ett ja .
" Blunda och be , från och med nu . "
Hela arenan tystnade , blundade och knöt sina händer . Jag gjorde samma sak , tänkte vad jag ville mest av allt .
" Jag vill såklart att det ska vara fred , att alla ska ha det bra . Men just nu vill jag bara ha henne , jag vet inte vad jag ska göra , snälla hjälp mig . " Bad jag och öppnade sedan ögonen .
Fortfarande alldeles tyst , jag älskade mina fans mest av allt .

Nellys perspektiv :
Jag ville bara slå mitt huvud i väggen , vad hade jag gjort ? Jag hörde hur han skrek sin never say never replik men sedan börjar han berätta något annat . Jag såg hur alla samlades bakom scenen för att se honom . Jag gick dit också och hörde han lilla bön om att alla skulle be och ha en tyst minut . Wow , hela arenan tystnade . Hur han kunde få allting att hända , jag blundade och bad också .
" Jag vet inte vad jag vill , jag älskar båda , men kanske bara just honom mer . Snälla hjälp mig . "
Jag öppnade ögonen och såg att vissa också gjort det , när en minut passerat så började det höras prat och vissa forsatte prata . Justin viskade tack och började sedan sjunga , ingen Jaden . Jag gick tillbaka och började springa dit Ryan sprungit , var jag påväg till min kärlek eller var han kvar på scenen ? Det var den stora frågan ...



Vad tycker ni om detta triangel-drama ? Och vem tycker ni Nelly ska välja ? Kommentera älskade läsare :)



Dina andetag är min musik - chapter 52

" Vad bra du är ! " Skrek jag glatt .
" Tack . "
Då kom en kvinna i trettioårs-åldern fram till oss .
" Är du Nelly ? " Frågade hon och log lite .
" Ja ? "
" Kom med mig . "
" Va ? Vart ska vi ? "
" Du ska vara Justins one less lonely girl . "



" Va?! Nejnejnej . " Sa jag och skakade på huvudet .
" Justins begäran . "
" Helvete ... Jag är inte klädd för scenen ! "
" Här . Han har förebrett ifall du skulle säga så . Han känner dig visst väl . "
Jag kollade på min svarta tajta klänning , lite glittrig kan man säga . Om jag fick vara ärlig hade jag nog klätt upp mig lite för mycket .
" När ? "
" Nu , om du inte ska byta om . "
Jag kollade mot tjejerna , dom flinade bara .
" Visste ni ? " Röt jag surt .
" Typ. " Erkände Jessica .
" Kom så går vi då . " Muttrade jag surt och kollade i en spegel , tänk att alla skulle se mig nu ..
Alla log förutom jag och vi gick mot scenen , melodin hade redan börjat och en stol stod i mitten . Jag svalde högt och sedan visade hon att jag skulle börja gå . Magen pirrade mer än någonsin , men jag tog osäkra steg mot stolen . Alla skrek högre , omg , det var typ 20.000 människor . Nejnejnej jag måste tillbaka , jag har scenskräck . Jag kollade på Justin , han syntes inte till men jag hörde hans röst . Han måste vara någon annanstans på en enorma scenen . Jag gick in och satte mig på stolen , livrädd . Jag försökte le men det måste sett rejält falskt ut . Jag kollade bak , där stod han och kollade på mig . Jag log lite , där satt jag precis som varje tjej innan . Skillnaden var nog bara att jag kände honom faktist , men det visste såklart inte dom därnere om . Eller kanske om dom kollat riktigt noga så kanske från alla tidningar , men jag tvivlade på att dom gjorde någonting annat än skrek . Ljudet var verkligen öronbedövande . Men ljudet av hans röst fick mig att tappa andan . Han närmade sig mig och typ flörtade med mig . Jag skrattade bara , han smekte min kind och jag ville bara krama om honom och säga hur mycket jag saknade honom .

När låten var slut fick jag massor av blommor i famnen , röda rosor . Jag gick tillbaka backstage med tårar i ögonen , Justin stannade på scenen någonstans . Där bakom möttes jag av tjejerna igen .
" Grattis . " Skrattade dom båda .
Jag log lite men kollade sedan bak , bakom dom stod Ryan med skyldig blick . Jag gick oroligt fram till honom .
" Vad gör du här ? " Frågade jag och ville krama honom men han backade undan .
" Du svek mig Nelly , det gjorde du verkligen . "



Kort jag vet , men skriver på mobilen , inte världens lättaste kan man säga . Skriver när jag är hemma , puss och kommentera .
Rebecka jag blev nästan lite rädd att du slutat läsa :)



Dina andetag är min musik - chapter 51

" Dethär känns som lite deja vu . " Skrattade jag .
" Av vad ? "
" Vet inte . " Klart jag visste , oss , våran förra dejt .
Han började köra i tystnad och sedan när vi kört en bit fattade jag .
" Åh Justin , du är bäst ! " Sa jag med tårar i ögonen ...



Jag vet inte om jag hade hört om det , men konsertarenan var lika stor som ... nej det gick inte att beskriva .
" Gillar du det ? "
" Men menar du att du ska ha en konsert ? " Fick jag fram .
Vi kom allt närmre , det var nästan som jag hörde skriken enda hit .
" Ja , ville överraska dig . "
" Aha , jag älskar det Justin , men jag har inga biljetter . "
" Jodå , du har VIP och backstage biljetter såklart . "
" Skämtar du ? " Jag gapade med öppen mun .
" Nepp , det börjar om en timme så jag måste byta kläder och sånt men Jasmine kommer vara där . "
" Och vem är det ? " Jag kunde inte minnas att vi hade snackat om henne , bara att jag sett henne .
" En vän bara , och Jessica också . "
" Jessica vem ? "
" Jarell . " Log han .
" Så du är omringad av tjejer hela tiden ? " Skrattade jag .
" Japp , men jag har min favorite girl också . "
" Vem är det då ? " Log jag och skrattade lågt .
" Gissa . "
Jag visste inte hur det var mellan mig och Justin just nu , jag ville att det skulle vara mer än det var men samtidigt inte . Jag visste att det skulle leda till att jag blev sårad i slutet , och Ryan som jag älskade . Ryan och jag var nog bästa vänner precis som innan . Men när Justin hade vart borta så hade det hänt andra saker också .
" Jasmine ? "
" Fel , men vi är framme nu , skynda på , chapchap . " Han parkerade bilen snabbt och vi hoppade ut och gick in genom en bakväg . Kenny var oss i krokarna och följde efter honom precis som jag . Vi gick tills vi hamnade i ett liknade bakrum som jag vart förut i .  Han satte sig i en av stolarna och drack vatten ur en flaska .
" Dom kommer snart . " Sa han och forsatte dricka.
Precis då kom två tjejer , båda med mörkt vackert hår . Båda två var lika snygga och jag undrade om kanske Jessica var hans favorite girl . Jag hade ingen aning vem hon var , varför hon var här på konserten med hon och Jasmine verkade som att dom kände varandra riktigt bra . När dom kom in skrattade dom och sprang fram till Justin . Dom kramade om honom , jag stod kvar och kände mig extremt töntig .
" Hej , jag är Jessica , vem är du ? " Frågade hon den lite längre tjejen med en perfekt hy !
" Jag är Nelly . "
" Jag är Jasmine . " Sa den andra med mer lockigt hår .
" Hur känner du Justin eller har du VIP biljetter ? "
" Han är min kompis och .. " Jag stannade i menigen och tänkte låta det vara . Dom behövde väl inte veta att jag och han varit tillsammans .
" ex ? " Frågade Jasmine nyfiket .
" Mm . " Sa jag bara .
" Tjejer , jag måste byta om och sånt nu , vi syns sen . " Sa han till oss alla och kramade om oss en gång till . Mig sist och lite längre , han viskade i mitt öra .
" Vi syns fortare än du anar . " Han kysste min kind och jag rodnade . Han försvann ut ur rummet och båda två tittade på mig .
" Fortfarande lite kärlek ? " Sa Jessica glatt och hånfullt .
" Jag vet inte , kanske . " Skrattade jag . " Men hur känner ni varandra ? " Frågade jag dom båda sedan .
" Vi båda sjunger med Justin , eller i samma låt men det varierar mellan oss två . Sen var hon med i hans musikvideo och sedan blev vi vänner bara , you know . " Förklarade Jessica .
" Aha okej . "
" Vill du hitta på någonting med oss innan konserten  ? "
" Gärna . "
" Roligt . "

Vi gick ut ur rummet och började springa runt i korridorerna , enda tills vi höll på att dö av skratt och jag råkade springa in i en kille .
" Förlåt . " Mumlade jag och tittade in i hans ögon . Alldeles kristallblåa .
" Gör inget . "
Jag kollade på resten av honom , WOW ! Jag kunde knappt andas .
" Måste gå . " Fick jag fram och började springa fram till dom andra som stod och skrattade .
" Detdär skulle inte Justin gillat . " Log Jasmine .
"Vi är inte ens tillsammans , men ändå . "
Jag fick en känsla av att Jasmine gillade honom , men ignorerade det .
" Ey , jag ska in snart . Vi måste gå tillbaka , han börjar nu . " Sa Jessica fort och vi rusade tillbaka . Vi stod bakom scenen och hörde hur musiken började spelas . Man kunde se ganska bra härifrån , han gjorde sin show och alla skrek som galningar . När han sjungit ett par låtar så var det dags för overboard där Jessica skulle sjunga , hon gick in och när jag hörde hennes röst i mikrofonen så rös jag bara ! Det var så sjukt fint , vackert och obeskrivligt . När den låten var slut så kom hon fram till oss och vi hoppade runt av glädje .
" Vad bra du är ! " Skrek jag glatt .
" Tack . "
Då kom en kvinna i trettioårs-åldern fram till oss .
" Är du Nelly ? " Frågade hon och log lite .
" Ja ? "
" Kom med mig . "
" Va ? Vart ska vi ? "
" Du ska vara Justins one less lonely girl . "



like it or not ? Behöver din åsikt , denhär novellen känns tråkig , dags att börja på en ny snart ? KOMMENTERA ! ;)


Dina andetag är min musik - chapter 50

Jag ville hoppa fram i tiden , kolla några månader framåt och kolla om det finns någon lycka där . Kanske skulle hon klara sig , men den lilla glöden inom mig var släckt ...



Tillochmed sagor slutar i sorg , som Romeo och Julia . Det var tomt här nu , förutom jag och hon . Jag tog hennes hand och kysste den löst .
" Vakna . "
Ingenting hände , borde jag ha blivit förvånad ? Men sedan tog hon ett hårdare tag om min hand , jag stirrade chockat på våra sammanflätade händer . Hade jag bara inbillat mig bara ? Det hände igen och hennes ögonlock började fladdra , efter tredje försöket lyckades hon .
" Du är vaken . " Viskade jag skrikande .
" Nelly , jag vet inte om du hör mig . Det spelar ingen roll , jag behöver bara säga det . Du är så vacker , du är perfekt . Alla minnen kommer tillbaka , vad hände med oss ? Jag menar det verkligen , du är det finaste som någonsin hänt mig och jag kommer älska dig tills mitt hjärta slutar slå . Om jag kunde skulle jag ta tillbaka allt det dåliga , jag skulle ta dig till stranden för att säga att jag älskar dig . Du förstår inte hur mycket du betyder för mig , utan dig kommer jag inte behöva andas . Jag kommer inte ha någonting att gå upp på morgonen för . Ditt leende , det får mig att le . Jag kan inte förklara hur mycket jag älskar dig , hur mycket jag ber dig att kämpa . För du kan inte lämna mig nu , inte såhär . Jag kommer inte klara mig utan dig , jag kommer aldrig kunna förlåta mig själv . Jag måste se dina underbara ögon en gång till , höra din fina röst . Jag vet att det är mitt fel , men du måste leva för Ryan och alla andra . Om du .. försvinner nu så kommer han också göra det smått . Ingen tjej har tagit så mycket plats i hans hjärta , det måste du förstå . Alla dina drömmar , du kan inte ge upp om dom heller . Jag vet att jag varit självisk , jag fattar inte ens nu hur mycket skit du har fått ta , men jag ska ordna allting . Bara öppna ögonen , säg att allting ska bli bra , min älskade Nelly . " Citerade hon mig tyst och jag log för första gången på alldeles för länge .

3 veckor senare .
Nellys perspektiv:
Jag hade skrivits ut bara några dagar senare , men jag ´gick fortfarande runt med bandage runt benet och ena armen . Jag kände mig klumpig och bara till besvär när Ryan skötte om mig . Justin besökte mig då och då , men vi hade inte pratat så mycket om sist . Vad som hände var nog att jag var så ledsen och bestämde mig för en promednad . Jag gick och musiken överröstade allting . Låten never let you go fick mig att gråta mer och mer så jag föll ihop på vägen . Jag visste inte att det hade varit en bilväg , hade inte lagt märke till något annat än mina egna tankar . Helt plötsligt kom en bil och ... sedan blev allting svart . Min sista tanke hade varit till Justin , jag älskar dig .

Jag satt själv i vardagsrummet och försökte klura på någon sudoku när min mobil vibbrerade . Jag tog upp den och det var från Justin ? Första gången på jag vet inte hur länge . Jag läste smset :
* Hej , har en överrasking till senare , hämtar dig vid 8 ? *
Jag log lite , överraskning kunde väl aldrig vara fel ?
* Visst, vad har du hittat på nu då ? *
* Hemlighet , saknar dig , ses sen . *
* Snart , puss *
Jag blev så mycket gladare och hoppade runt i lägenheten med kryckan och tog på mig en klänning , stirrade missnöjt på benet . Inte så mycket jag mer jag kan göra . Jag kollade på klockan , 8 , han borde komma nu . Jag plattade håret och gick ut för att vänta . Efter en stund ser jag hur han kommer med bilen , såg ut att han skulle ringa men så såg han mig . Jag hoppade in i bilen och log stort .
" Dethär känns som lite deja vu . " Skrattade jag .
" Av vad ? "
" Vet inte . " Klart jag visste , oss , våran förra dejt .
Han började köra i tystnad och sedan när vi kört en bit fattade jag .
" Åh Justin , du är bäst ! " Sa jag med tårar i ögonen ...



Har inte tid nu , 2 minuter kvar ! puss och kommentera .


svar på tal :)

Fråga : Vrf skriver du sagor hallå man vill ju veta nyheter om JB
Svar : Ledsen men dethär är en novellblogg :) Vill du läsa nyheter så kan du läsa justindrewbieber.blogg.se , dom är bra ! Men här skriver jag bara noveller . Du kommenterade förut också så trodde du visste det ? Aja skitsamma , roligt iallafall att du kommenterade förut att du tyckte det var bra :) Forsätt kommentera frågor , puss :)



Dina andetag är min musik - chapter 49

Jag vet inte hur länge vi satt där men när jag hörde någons steg in i rummet visste jag att det var länge . Läkaren med dom förra resultaten steg in och kollade på oss . Vi ställde oss upp och kollade oroligt på honom . Han öppnade munnen för att säga något .
" Nelly kommer ... "



Han stannade upp i meningen och jag fall ihop på golvet , började andas ansträngt .
" Hon kommer nog inte klara sig . " Sa han snabbt och viskade något i stil med 'beklagar ' . När läkaren försvann så slog Ryan sin hand i väggen .
" Helvete , jag skulle vart där och skyddat henne . " Skrek han och föll ihop på golvet också .
Alla minnen , skulle vara ett minne i mängden . Men det skulle vara alla minnen hon fick , hon skulle aldrig få några nya . Jag skulle aldrig få känna hennes läppar mot mina igen , jag skulle aldrig få säga förlåt för allting jag gjort . Hur skulle alla reagera ? Skulle hennes mamma bry sig ? Hon hade svikit henne så jävla mycket , fattar inte hur den personen tänkte . Carrie ... hennes bästa vän . Jag hade aldrig tänkt mig in i hennes situation , hur mycket skit hon hade tagit . Istället svek jag bara henne , det finns ingen jävla mening med att leva . Jag andades och grät där på golvet , tjejen jag älskade var borta föralltid .

Hon var tydligen fortfarande vaken , jag var tvungen att se henne . Ryan kom också , Caitlin och dom andra skulle ta nästa flyg . Jag satte mig där brevid henne , precis som förra gången . Det gav för mycket minnen , dåliga så jag ställde mig upp på andra sidan . Hon låg där som en liten ängel , hellre jag än henne .

Ryan gick ut för att köpa mat och jag satte mig ner , var tvungen att förklara vad jag kände . Spelade ingen roll vad som hänt dom senaste månaderna , jag och hon hörde ihop .
" Nelly , jag vet inte om du hör mig . Det spelar ingen roll , jag behöver bara säga det . Du är så vacker , du är perfekt . Alla minnen kommer tillbaka , vad hände med oss ? Jag menar det verkligen , du är det finaste som någonsin hänt mig och jag kommer älska dig tills mitt hjärta slutar slå . Om jag kunde skulle jag ta tillbaka allt det dåliga , jag skulle ta dig till stranden för att säga att jag älskar dig . Du förstår inte hur mycket du betyder för mig , utan dig kommer jag inte behöva andas . Jag kommer inte ha någonting att gå upp på morgonen för . Ditt leende , det får mig att le . Jag kan inte förklara hur mycket jag älskar dig , hur mycket jag ber dig att kämpa . För du kan inte lämna mig nu , inte såhär . Jag kommer inte klara mig utan dig , jag kommer aldrig kunna förlåta mig själv . Jag måste se dina underbara ögon en gång till , höra din fina röst . Jag vet att det är mitt fel , men du måste leva för Ryan och alla andra . Om du .. försvinner nu så kommer han också göra det smått . Ingen tjej har tagit så mycket plats i hans hjärta , det måste du förstå . Alla dina drömmar , du kan inte ge upp om dom heller . Jag vet att jag varit självisk , jag fattar inte ens nu hur mycket skit du har fått ta , men jag ska ordna allting . Bara öppna ögonen , säg att allting ska bli bra , min älskade Nelly . "
Tår efter tår verkade inte räcka till .

Minuterna ville inte passera utan henne , men dom gick nog . Jag orkade inte bry mig mer , livet var så orättvist att jag inte orkade inte bry mig om någon minut just nu .

Jag somnade vid hennes sida , Ryan också . Caitlin och dom dök upp , men jag hade inte ens någon glädje att säga hej , roligt att ni kom . Smått med tiden började blommor fylla borden , fans skrev fina mejl . Mejlen gjorde inte någon nytta , inte just nu .

Jag ville hoppa fram i tiden , kolla några månader framåt och kolla om det finns någon lycka där . Kanske skulle hon klara sig , men den lilla glöden inom mig var släckt ...



HJÄLP MIG ?! Vad ska jag skriva ? Korta inlägg = ingen fantasi .
Stirrat i skärmen i en timme och fick fram dethär ? ÅÅH , ska hon vakna eller inte ?


Dina andetag är min musik - chapter 48

Jag satte mig till räta i stolen men så stannade det pipande ljudet och blev som ett långt ljud . Det betydde att hennes hjärta hade stannat . Jag ställde mig upp helt chockat och skulle precis springa ut efter hjälp men så kommer tre män inspringades . Jag flyttade på mig och dom gjorde massa saker medans dom förde ut henne igen .
" Lämna mig inte . " Viskade jag efter henne , men jag kände det , hon var redan borta ...


(tio minuter på mig att göra ett inlägg . )




Det kändes helt borta , som dom förde upp en livlös kropp . Det borde utstråla värme från kroppen , som gör mig glad . Men jag kände ingenting , smärtan skulle komma senare , gnaga på mina sår tills jag gav upp . Jag stod kvar , väntade på att något skulle hända . Jag måste verkligen ha befunnit mig i chocktillstånd , för jag kände hur Ryan slog till mig hårt på armen , men det sved där som han hade slagit hur länge som helst .
" JUUUSTIN HALLÅ ?! "
Jag skakade på huvudet och kollade på honom . Hans ansikte var inte heller det samma glada Ryan leendet , han skulle aldrig klara sig efter dethär .
" Vad hände ? "
" Hon .. "Han sa ingenting mer och då fattade jag , jag skulle aldrig mer få tillbaka henne .
Jag sjönk ner på knäna och lutade mig mot något , antagligen väggen . Jag fick som en flashback av alla våra minnen . Stranden , middagarna , alla filmkvällar , glasskvällen , kyssarna . Allting , varje samtal kändes en evighet bort , men ändå så nära . Jag hade avslutat våran kärlek med att smälla igen dörren , allting var mitt fel . Jag förtjänade inte mitt liv , att vara känd , jag förtjänade att vara hon .
" Ryan , var hon lycklig ? " Viskade jag och slöt ögonen .
" Ja , jag vet att hon var det . "
Det var allt jag ville veta , hon hade iallafall skrattat innan jag kom hem . Hon hade haft en lycklig tid iallafall . Men såren på hennes kropp , allt blod som varit kvar på marken . Hennes hår hade varit alldeles ruffsigt , undra hur det var innan ? Vad hade hon lyssnat på ? Vad hade hon tänkt på precis innan ? Så många frågor men det finns inga svar , inte längre . Jag kunde inte hålla tillbaka tårarna , jag grät mot knäna , eller snyftade kan man säga . Ryan gjorde samma sak . Livet är inte rättvist , det finns ingen mening med någonting ..

Jag vet inte hur länge vi satt där men när jag hörde någons steg in i rummet visste jag att det var länge . Läkaren med dom förra resultaten steg in och kollade på oss . Vi ställde oss upp och kollade oroligt på honom . Han öppnade munnen för att säga något .
" Nelly kommer ... "


Spännande ? I know it is ! Som sagt tio-minuters inlägg , mer imorgon på kvällen . Kommentera alla nu , alla hoppas jag :) Och ha gärna förslag med vad som kan hända , en liten sak kan göra hela storyn roligare . Aja ska sova på ideer , godnatt !


Dina andetag är min musik - chapter 47

" HUR MÅR HON ? " Skrek Ryan i luren .
" Va ? Vem ? "
" NELLY ? "
Han lät riktigt upprörd och verkade springa .
" Vad är det för fel med henne ? "
" Har du inte hört ? " Nu skrek han inte längre , men han lät fortfarande ledsen och orolig .
" Nej ? "
" Nelly har råkat ut för en olycka . "




Jag visste inte vad jag skulle tro , säga överhuvudtaget .
" Va-va-vad har hä-hä-hänt ? " Stammade jag fram .
" Hon.. blev påkörd ... nyss . " Viskade han och verkade fortfarande springa , vart var han påväg ?
" Vart ? Jag kommer dit , du med . "
" Är påväg , vid rondellen nära henne , vet du vilken jag menar ? "
" Ja , skynda dig . "
" Jag ska . "
" Ryan ? "
" Ja ? "
" Kommer hon överleva ? " Viskade jag samtidigt som jag rusade ut , och in i bilen .
" Jag vet inte . "
Jag orkade inte lyssna så jag la på , började gasa för fullt . Medans allting passerade kunde jag bara tänka , mitt fel , mitt fel . Jag hade bråkat med henne , hon hade varit ledsen och gått ut . Sedan ....

När jag var framme vid rondellen ser jag ambulanser , poliser , en bil och människor . Jag kunde inte tänka och sprang mot folkmassan . Jag ser hur en tjej ligger på marken , ansiktet var alldeles för välbekant . Jag kunde kanppt andas och jag såg Ryan på andra sidan .
" Gör plats , vi ska bära henne till bilen . " Skrek en an männen .
Alla flyttade på sig och jag stirrade på henne , hon var alldeles blodig och sårig . Hon blundade och hade någon apparat med sig . Den pep hela tiden , antagligen hennes hjärta .

Dom flyttade in henne i bilen , jag samlade mig lite och tog tag i den enas hand .
" Kan jag åka med ? " Frågade jag osäkert .
" Nej , ni får åka själva , ledsen men detta är akut , om du vill att hon ska leva . "
Jag nickade bara och tog tag i Ryan istället .
" Jag har bilen , kom . "
Han nickade kort och vi rusade till bilen , ambulansen körde iväg och jag efter . Bilarna flyttade sig till kanterna när ambulansen kom och jag åkte efter .

Tänk om hon skulle dö .. vad skulle jag göra ? Jag hade då förlorat mitt liv , meningen med att leva . Att lämna henne för en turne vad jobbigt nog , hur skulle jag göra med föralltid ? Jag kunde inte det , inte nu . Jag behövde henne , jag skulle inte kunna andas .

Även om jag hade bara henne i tankarna så kunde jag inte låta bli att undra vad Ryan gjorde här , borde inte han vara hemma ?
" Ryan ? "
" Mm . "
" Varför är du i ATL ? "
" Ehm , jag kom igår . "
" Okej . "
Jag orkade inte tänka mer och gasade lite närmare ambulansen .

När den äntligen stannade vid sjukhuset parkerade jag snabbt och vi rusade mot sjukhuset . Jag såg hur dom la henne i en säng och började rusa mot något rum . Jag srpang brevid .
" Klarar hon sig ? "
" Vem är du ? "
" Hennes pojkvän . " Ljög jag i hopp om att det skulle vara sant .
" Vi vet inte , vi ska göra vårt bästa , vi meddelar sen . "
Jag tittade på henne en sista gång , sedan stannade jag och Ryan dök upp brevid mig . Jag föll ner på knäna och Ryan satte sig på huk .
" Jag älskar henne . " Viskade jag och kände en klump i magen .
" Hon klarar det . "
Han klappade med handen på ryggen . Jag skakade på huvudet , men inte som ett nej och satte mig i väntrummet . Jag kunde bara vänta .

Tiden gick saktare än någonsin förut , men det tickade hela tiden . Tillslut kom någon läkare gåendes mot oss . Jag ställde mig upp och försökte verka starkt , nu skulle beskedet komma .. död eller levande .
" Hon är inte helt stabil , men ni kan besöka henne nu . "
" Tack . " Sa jag lättat och sprang till hennes rum , jag gick ensam , Ryan ville nog låta mig vara själv med henne en stund . Hon låg med slutna ögon och den pipande saken följde hennes hjärtrytm . Jag satte mig i en stol brevid henne och tog hennes kalla hand som var alldeles fylld med sår . Hon verkade ha bandage också , jag smekte hennes hår lätt .
" Förlåt , förlåt , jag älskar dig . " Viskade jag och kysste hennes hand .
Kunde hon inte bara öppna ögonen och le . Jag satte mig till räta i stolen men så stannade det pipande ljudet och blev som ett långt ljud . Det betydde att hennes hjärta hade stannat . Jag ställde mig upp helt chockat och skulle precis springa ut efter hjälp men så kommer tre män inspringades . Jag flyttade på mig och dom gjorde massa saker medans dom förde ut henne igen .
" Lämna mig inte . " Viskade jag efter henne , men jag kände det , hon var redan borta ...



En till idag ? Kommentera flitigt :)
Tror ni förresten att hon kommer klara sig ? Har inte bestämt det själv heller så det vet man aldrig :o




Dina andetag är min musik - chapter 46

" Kan du lova mig en sak ? "
" Självklart älskling . "
" Lämna mig aldrig  . "
" Jag ska aldrig aldrig aldrig lämna dig . "
Jag log lite och kramade om honom, på något sett kändes det som om jag gillade Ryan lite mer än som en vän , han lovade ju trots allt att han skulle stanna ...



FRAMSPOLNING TILL NÄR HANS TURNE ÄR SLUT , JUSTINS PERSPEKTIV :
Jag slängde mig på min säng , det kändes som en annan livstid jag legat här sist . Jag skulle behöva sova nu , sedan skulle jag väl kanske få hälsa på någon . Någon kändes som henne , kanske dags nu efter flera månader . Ryan hade faktist inte meddelat mycket alls till mig , bara att hon mådde bra och sånt . Jag hann inte tänka mer , mina ögonlock blev allt tyngre och jag somnade .

När jag vaknade åt jag bara frukost , packade upp mina kläder . När jag var klar tog jag fram mobilen , letade efter rätt nummer . Det tog en stund innan jag kunde trycka på ring . Men snart hördes signalerna , hon svarade efter 3 signaler .
" Hallå ? "
" Hej , det är Justin . "
Hon tystnade .
" Hallå ? Är du kvar ? "
" Ehm ja , förlåt men det var länge sen . "
" Ja , jag vet . Men kan jag kanske komma över ? "  
Hon tänkte ganska länge , jag började undra om hon la på ?
" Visst . " Sa hon bara sedan .
" Nu ? "
" Gör det . "
" Är där snart . "
" Okej . "
" Hejdå . "
" Hejdå . "
Jag la på , äntligen , vad stelt samtal . Jag tog på mig skorna och gick ut till bilen . Jag orkade inte ta med Kenny även om jag visste att jag borde .

Jag parkerade bilen och sprang upp till henne , jag knackade på dörren . Hon kom och öppnade och jag stirrade på hela henne . Hon hade förändrats , blivit äldre , längre , snyggare . Mina ögon kude inte slita blicken från henne , hon var så mycket vackrare än jag mindes . Alla drömmar och önsketankar hade inte gjort hennes bild rättvis .
" Hej . " Mumlade hon .
" Hej . "
Jag undrade om jag borde krama henne , jag gjorde det . Hon besvarade kramen löst .
" Så , kom in . "
Jag nickade och gick in , jag tog av mig skorna och vi gick och satte oss i soffan .
" Jag har saknat dig . " Sa jag tillslut och försökte verkligen bryta denna jobbiga tystnad . Vi rörde inte ens varandra i den lilla soffan .
" Justin , snälla börja inte . " Bad hon och slöt ögonen .
" Jag tänker inte ljuga . "
" Jag har saknat dig också , men det går inte . "
" Vad går inte ? "
" Oss . "
Jag stelnade till .
" Varför ? "
" Bara därför . " Viskade hon och öppnade ögonen .
" Du har träffat någon annan . "
" Det spelar ingen roll . Du vet inte hur svårt det har varit för mig ! " Skrek hon plötsligt . Hon reste sig upp och slog ut med armarna samtidigt som hon pratade .
" Och för mig då ? Tror du att det har varit lätt ? "
" Ja , du har ju inte verkat speciellt sorgsen när du kysser varenda tjej du träffar ! "
" Nelly , du vet ingenting . " Väste jag .
" Nej , och jag vill inte ens veta . "
Tårar började rinna nedför hennes kind .
" Förlåt att jag kom och störde dig . "
Jag reste mig upp och tog på mig skorna , jag smällde igen dörren och sprang till bilen . Där slog jag mitt huvud i ratten och kunde känna hur en tår letade sig fram . Jag torkade den snabbt och startade bilen . Jag började köra hemåt , när jag kom hem la jag mig på sängen och tittade ljudlöst upp i taket .

Jag somnade någon gång men vaknade av att min mobil ringde . Jag svarade sömnigt .
" Aa ? " Gäspade jag .
" HUR MÅR HON ? " Skrek Ryan i luren .
" Va ? Vem ? "
" NELLY ? "
Han lät riktigt upprörd och verkade springa .
" Vad är det för fel med henne ? "
" Har du inte hört ? " Nu skrek han inte längre , men han lät fortfarande ledsen och orolig .
" Nej ? "
" Nelly har råkat ut för en olycka . "



Aha , jag fick inte fem kommentarer även om jag har så mycket fler läsare .. Men jag skrev iallafall en till , till dom som läser och hoppas ni forsätter göra det :)
Annars är min fantasi slut och jag funderar på att avsluta novellen också ..



Dina andetag är min musik - chapter 45

Vi kom dit och började prata , efter en stund så bestämde vi oss för att åka till hotellet . Vi gjorde det och satt i mitt rum och pratade verkligen om allt möjligt . Ibland tillochmed Nelly .
" Så , kanske borde jag gå nu , min mamma blir orolig . " Sa hon lite ledset och kollade på klockan .
" Okej . " Vi gick till min hotelldörr och vid dörren kramade hon mig .
" Tack för en underbar dag Justin . "
" Tack själv . "
Hon tittade in i mina ögon , jag slöt ögonen och kysste henne ...



Hon basvarade först kyssen , sedan avbröt hon den .
" Justin , det går inte .. "
" Vad menar du ? " Frågade jag och skämdes lite .
" Du älskar fortfarande Nelly , om snart åker du , det kommer bli precis samma sak. "
" Jag hade inte tänkt att vi skulle ha något förhållande , eller om du förstår vad jag menar . "
" Aha , du skulle bara kyssa mig idag och imorgon är jag ett bortblåst minne ? "
" Nej , såklart inte , förlåt . "
" Skitsamma , hejdå . " Muttrade hon och gick yttligare flera steg ut .
" Ana , förlåt !" Men hon var redan borta , fan där hade jag klantat mig rejält .
Jag bestämde mig för att hålla mig borta från tjejer, förutom fansen såklart .

Nellys perspektiv :
Jag saknade honom , mer än någonsin förut . Jag försökte hålla mig borta från allting som skulle påminna mig om honom , men det gick inte . Du kunde inte hålla dig borta från en Justin-fri värld , det existerade ingen sådan värld . Och när jag saknade honom , saknade jag allt annat också . Jag kunde inte heller hålla mig inlåst här i lägenheten långt tid någon mer . Jag hade bara lust att gå över till Carrie för att se på en film , som jag brukade kunna . Men Carrie var inte min vän längre , jag hade inga vänner kvar .

Jag mindes från One Tree Hill , Peyton en av huvudkaraktärerna ritade en teckning där det stod , people always leave . Det var sant , alla runt omkring mig försvann . Jag trodde trots att han var borta att han åtminstonde skulle ringa , smsa , göra något som bevisade att han faktist fanns därute fortfarande . Men ingenting fick jag , bara nyheter från landets största Justin Bieber-sajt . Jag tog upp mobilen för att besöka den igen , jag väntade på att det skulle ladda .

När sidan sedan dök upp så såg jag nya bilder , tagna igår kväll tydligen . Det var Justin som mötte en tjej , dom kramades och fikade på ett cafe . Han såg så glad ut , så lycklig . Han hade kommit över mig , glömt bort mig . Dom hade också setts gå till Justins hotellrum .. Var det såhär alla andra hade suttit när dom läst om mig ? Alla hotmejl kändes så vänliga just nu . Jag var inte sur på honom , jag ville ju att han skulle gå vidare , men så snart . Också att vi inte var tillsammans längre därför att han skulle på turne , nu träffade han ändå andra tjejer .

Kvällen blev morgon . Direkt när jag slog upp ögonen ringde det på dörren , vem skulle komma nu ? Jag hade verkligen inte haft kontakt med någon dom senaste veckorna så vem kunde det egentligen vara ? Jag reste mig upp och öppnade dörren .

Ryan .. Ryan stod där , drömde jag ? Glädjen tog över och jag började skutta runt och hoppa som ett litet barn . Ryan hade kommit , Ryan min aboslut bästa vän som förhoppningsvis aldrig skulle vara mer än ett samtal bort . Jag hoppade runt hans hals , bara för att känna om han var verklig .
" Nelly , det är bara jag . "
" Det är du , åååååh som jag har saknat dig . "
Han skrattade och vi gick in , jag drog i hans hand och in i vardagsrummet . Jag ledde honom mot soffan och satte mig brevid honom . Jag lutade mig mot honom och han la armarna runt mig . Min älskade Ryan .
" Så vad har du haft för dig ? "
" När ? " Frågade jag glatt , överlyckligt .
" Från när jag såg dig sist . "
" Inte så mycket , själv då ? "
" Saknat dig mest , staden kan bli ganska tråkig utan dig . "
Jag himlade med ögonen .
" Jag funderar faktist på att flytta tillbaka , allting var så mycket lättare då . " Mumlade jag .
" Bara för att ... han åkte så behöver du inte sluta leva ditt liv . " Sa han och såg ledsen ut .
Han hade säkert pratat med honom , det skulle inte förvåna mig .
" Det är så tomt , jag saknar honom verkligen och han verkar inte sakna mig överhuvudtaget . "
" Klart han saknar dig . "
Jag skakade på huvudet . " Nej , han har redan varit med en annan tjej . Han har inte ringt mig eller något sen han åkte . "
" Det betyder inte att han saknar dig , och tjejen var nog bara en kompis . "
" Ryan, inte ett endaste sms . "
" Okejdå , han är en idiot . " Erkände han och blev lite sur .
" Kan du lova mig en sak ? "
" Självklart älskling . "
" Lämna mig aldrig  . "
" Jag ska aldrig aldrig aldrig lämna dig . "
Jag log lite och kramade om honom, på något sett kändes det som om jag gillade Ryan lite mer än som en vän , han lovade ju trots allt att han skulle stanna ...



Tråkigt inlägg , jag vet . Jag försöker bara hålla allting på en verklig nivå och att det ska skilja sig från dom andra novellerna .

tycker också att ni har blivit dåliga på att kommentera , så nu vill jag ha över fem kommentarer innan jag skriver nästa , så kommentera :)


Dina andetag är min musik - chapter 44

" Jag måste gå innan jag ångar mig . "
Jag släppte honom och vi gick till hallen . Han tog på sig skorna och sedan kramade han mig igen och kysste mig för sista gången .
" Min fina ängel . " Han kysste mig en sista gång på pannan och gick sedan ut . Dörren stänges och jag föll ihop på marken dränkt i mina egna tårar , nu var han borta ...



Justins perspektiv två veckor senare :
Konserter , intervjuer , autografer , bilder , sjunga och resa var nog vad mitt liv gick ut på just nu . Det kändes inte som om man hade tid över till någonting annat . Jag hade inte tid att tänka på Nelly , vilket gjorde ett hål i mitt bröst mindre . Hennes leende skulle verkligen göra en guldstjärna i kanten på dagarna . Men jag var lycklig trots allt , jag var jag , jag levde min dröm . Jag älskade henne men jag kunde faktist inte ge upp allting . Man kan säga och försöka intala sig själv att man gör det , men i slutändan så är det inte så .

Jag gick över till mitt lilla hotellrum , egna också . Kändes som mamma hängde efter mig hela tiden , jag behövde lugn och ro . Jag drog ut öronplopparna och satte mig på sängen . Det var någon som bodde här , men vem ? Jag orkade inte tänka mer på det utan tog fram papper och penna och började skriva på en ny låt , det sägs att ens undermedvetna alltid kommer fram i låtarna . Isåfall borde denhär låten endast handla om henne , jag saknade henne .

Vi hade inte pratat , ringt eller något . Kanske bättre bara att låta det vara , så kanske det är lättare för henne också . Jag sköt ifrån tanken och skrev till det blev en bra vers att börja med . Jag tröttnade och ville ringa någon , länge sen jag snackade med Ryan , bäst att ringa han . Jag drog upp mobilen och letade upp hans nummer , sedan hördes signaler .
" Ryan . "
" Justin här , zup ? "
" Brabra , du ? "
" Okej . "
" Okej , hur kan det vara okej med Nelly på en turne ? "
" Vi har ... typ gjort slut . Så det är bara jag på en turne . " Fick jag fram och la mig ner i sängen .
" Åh , ledsen . "
" Lungt , vi slutade som vänner tror jag . "
" Ska jag ringa henne ? "
" Jag har inte pratat med henne , jag vet liksom inte hur hon mår så det vore snällt . Ett besök skulle vara ännu bättre för hon kan ljuga ganska bra . "
Hon hade försökt lura mig att hon hade varit upptagen för att svara på mina samtal förut , men jag visste mycket väl vad hon gjorde men valde att inte säga något .
" Okej , jag ska överraska henne . "
" Låter bra , sedan meddelar du alltid till mig ? "
" Japp . "
" När kan du åka ? " 
" Imorgon tror jag . "
" Bra . "
" Men jag måste gå nu , ringer imorgon . "
" Okej . "
Vi la på och jag blev lite gladare när jag visste att Ryan skulle ta hand om henne , men det betydde också att dom skulle vara ensamma igen . Jag brukade bli avundsjuk men nu får jag faktist ta och förstå att vi inte är tillsammans längre , hon får göra vad hon vill . Eller hoppas hon har en ny pojkvän som gör henne glad , jag hoppas , men ändå inte .

Jag bestämde mig för att gå ut , trots att klockan måste vara tolv på natten . Jag kanske också borde ta med mig Kenny , men vem skulle gå på domdär småvägarna här brevid hotellet , nu ? Jag struntade i att säga till honom och gick ut . Jag började gå sakta och luften rensade mina lungor .

Det var en härlig tystnad , man hörde bara fotstegen . Tills jag hörde någon annan längre fram , jag kisar med ögonen för att se . Det var en tjej , aja en tjej kan väl inte skada . Jag gick och snart var hon framför mig . Hon stannade och då såg jag först vem det var .
" Justin ? " Sa hon frågandes och kollade leendes på mig .
" Anastasia ? "
" Aaah , vad länge sen . " Sa hon och hoppade runt min hals .
Jag kramade tillbaka henne , hon var alldeles varm .
" Vad gör du här ? " Frågade hon sedan .
" Konsert imorgon , du själv ? "
" Jag bor här Justin . "
" Juste , det var du ja . "
" Så gör du något speciellt ? "
" Inte direkt . "
" Kom . "
Hon tog tag i min hand och började gå med mig mot ett litet cafe i närheten .

Vi beställde båda en varsin varm choklad .
" Vad annars Justin ? "
" Jag lever bara på , du själv då ? "
" Bra , eller min pojkvän dumpade mig igår så kanske sådär . "
" Åhh , ledsen . " Jag gjorde en medlidande blick .
" Har du en flickvän då ? Jag har läst lite om ... ehm vad hette hon nu igen ... juste Nelly ? "
" Jo , hon var väl min flickvän tills jag var tvungen och åka på turne . Men så är livet . "
" Ledsen jag med , kanske det finns en mening till allt . "
" Kanske , svårt att tro . "
" Jag tror på det . " Sa hon plötsligt och verkade helt fast i de .
" Så , hur går det med allt efter våran U smile video tillsammans ? "
Det var hon som var min "tjej" i videon , det var så vi kände varandra .
" Bra , vissa tror tillochmed att vi är det på riktigt . " Skrattade hon . Jag log lite också .
" U Smile , I Smile . " Sjöng jag tyst och mindes alla kvällar med Nelly ..
" Du är så bra på att sjunga . "
" Eeh tack . " Log jag .
" Så jag kommer imorgon . "
" Vart ? " Hade jag missat något ?
" Konserten ? "
" Aha ja , ska du ? "
" Ja , mina vänner ville , och jag ville . "
" Coolt , vi  kanske kan ses sen efter ? " Det verkade som att det var något sådant hon strävade efter .
" Absolut , skulle vara awesome . "
" Hänga med Justin Bieber . " Skämtade jag och hon skrattade .
" Kanske jag blir nästa popstar "
" Varför skulle du bli känd ? "
" För att jag är så snygg . " Skämtade hon och vi båda skrattade mer än innan .
För en gång skull så kändes det riktigt bra , den där lilla guldstjärnan .

Vi fikade och jag åkte sedan tillbaka , ingen hade nog märkt att jag varit borta för ingen kom in . Jag somnade leendes och längtade riktigt tills imorgon .

Efter konserten :
Äntligen slut , min röst skulle försvinna när som helst . Jag sprang back-stage och bytte kläder sedan smsade jag Anastasia :
* Vart är du ? *
Efter en stund svarade hon .
* Vid toaletterna typ , kommer du ? *
* En minut . *
Jag började springa lite smått dit och när jag ser henne ger jag henne en bamsekram . Hon var verkligen snygg .
" Hej sötnos . "
" Hej , bra konsert . "
" Tack , men kom vi går hit in innan någon ser oss . "
Hon nickade och jag drog med mig henne till mitt lilla back-stage rum .

Vi kom dit och började prata , efter en stund så bestämde vi oss för att åka till hotellet . Vi gjorde det och satt i mitt rum och pratade verkligen om allt möjligt . Ibland tillochmed Nelly .
" Så , kanske borde jag gå nu , min mamma blir orolig . " Sa hon lite ledset och kollade på klockan .
" Okej . " Vi gick till min hotelldörr och vid dörren kramade hon mig .
" Tack för en underbar dag Justin . "
" Tack själv . "
Hon tittade in i mina ögon , jag slöt ögonen och kysste henne ...



Gillade ni chaptern ? :) Kommentera .
Kände för att göra en Justin , sedan nästa blir nog Nelly igen .



Dina andetag är min musik - chapter 43

" Ehm jo jag har tänkt på en sak Justin . "
" Jag med , börja du . "
" Nej , du . "
" Det är angående turnen . "
" Samma här . "
" Vill du fortfarande följa med ?  "
Vad kändes bäst just nu ? Jag andades in .
" Justin .. Jag vill ..."



"...Nog stanna här , för jag är inte så säker på att det kommer bli bra om jag följer med . " Fick jag fram och började gråta .
" Det är lungt , jag förstår dig . "
" Nej , det är inte okej , jag älskar dig och jag vill inte att det ska ta slut men allting är så rörigt . " Jag kunde knappt andas mellan tårarna . Jag älskade honom , varför ville jag inte följa med ?
" Jag älskar dig också , jag vill såklart inte heller att det ska ta slut men jag tycker också att det har a´varit lite rörigt . "
" Så när åker du ? "
" Imorgon , på eftermiddagen . "
" Åh . " Var allt jag fick fram och drog bort mobilen från örat så han inte hörde mina snyftningar .
" Får jag komma imorgon och säga hejdå ? " Frågade han .
" Självklart , kan du inte komma nu ? "
Jag saknade honom så mycket , nu när han skulle åka så verkade det inte spela någon större roll .
" Visst . "
" Ses snart , puss . "
" Puss . "
Sedan la vi på , jag sprang till spegeln för att torka bort alla tårar och sminkade över allt det röda . Jag plockade undan disk och satte mig sedan vi teven som ingenting hade speciellt hade hänt .

Det ringde snart på dörren och jag sprang verkligen för att öppna . Där stod , vackrare än någonsin . Hans ögon var som en drog , och nu när jag inte sett dom på länge så kändes det som första gången . Jag hoppade runt hans hals och drog med mig honom in , jag stängde dörren med foten och drog med mig honom till sängen . Han följde  med och vi började kyssas ivrigt .

Hans läppar mot mina kändes som alldeles för länge sen , jag brydde mig inte om hur sur jag än var , jag behövde dethär en sista gång . När vi lugnat ner oss så la vi oss brevid varandra , jag på hans bröstkorg .
" Nelly , jag älskar dig . " Viskade han och tittade in i mina ögon .
" Justin , jag älskar dig också . "
" Jag vet inte hur jag har klarat mig utan dig , hur jag ska kunna göra det heller . "
" Inte jag heller , men det är bäst såhär , eller hur ? "
" Jag antar det . "
" Och om vi är menade så kommer vi hitta tillbaka till varandra . "
" Du pratar som om det redan är över . " Sa han plågat och slöt ögonen .
" Men jag tror att det är bäst att vi .. " Han avbröt mig .
" Jag vet vad du menar , men jag vill bara inte lämna dig här . "
" Jag klarar mig . " Jag pratade nog mest med mig själv , som om jag försökte ljuga .
Han svarade inte utan höll om mig mycket hårdare , där i hans famn verkade allt så bra och hålet i mitt hjärta var som fixat .

Vi somnade där , pratandes om allting som vi missat . Jag skämdes för alla lögner , att jag inte ens kunnat se honom . Carrie var ju den skyldiga , och henne skulle jag ta itu med en annan dag .

Morgonen kom lite för snabbt , han åt sakta sin frukost . Sedan tittade han på mig med sorgsna ögon och reste sig och jag förstod att den väntade stunden skulle komma .
" Nu ? "
Han nickade till svar . Jag började andas ansträngt och blundade hårt för hindra tårarna . Han kom fram till mig som stod vid diskbänken . Jag började snyfta mot hans axel .
" I love you , glöm inte mig . " Viskade han i mitt öra .
" Det kommer jag aldrig göra , te amo , i love you , jag älskar dig , minä rakastan sinua , jeg elsker deg . " Jag viskade jag älskar dig på alla språk jag kom på för sekunden .
" Jag måste gå innan jag ångar mig . "
Jag släppte honom och vi gick till hallen . Han tog på sig skorna och sedan kramade han mig igen och kysste mig för sista gången .
" Min fina ängel . " Han kysste mig en sista gång på pannan och gick sedan ut . Dörren stänges och jag föll ihop på marken dränkt i mina egna tårar , nu var han borta ...



INGENFANTASI.SE   Förlåt för tråkigt och kort inlägg , skriver mer sen , nu plugg ! :(



Dina andetag är min musik - chapter 42

Jag kom på att jag inte läst klart alla böckerna än , jag bestämde mig för tvåan . Jag började läsa och desto mer jag läste så insåg jag att han lämnade henne här . Hon gjorde vad som helst för att få honom tillbaka , kärlek är väl inte så lätt . Jag insåg att jag hade ett val att göra , bestämma mig för hur det ska bli ..



Men jag antar att tiden kommer få bestämma . Jag somnade ..

Några veckor senare :
Jag kollade på teven , som om jag inte gjort det tillräckligt dom senaste veckorna . Jag och Justin var på ganska dålig nivå . Vi pratade då och då men hade inte setts en enda gång . Varje gång han ringde berättade jag att jag var upptagen , egentligen var jag bara ledsen och kollade på tv för att glömma mina känslor . Justin var tydligen också upptagen och snart skulle han åka på sin turne . Vi hade ju planerat att jag skulle följa med ett tag men nu var jag inte så säker längre . Han skulle ringa mig ikväll , så det var bara att bestämma sig .

Visst , jag saknade honom men jag klarade inte att bli sårad . Mitt liv var ingen film där allting skulle bli lyckligt till slut , eller kanske skulle det men just nu var det den mörka perioden och jag hade ingen ork att ta mig upp .

Dagen övergick i kväll , valet var inte bestämt ännu . Jag kanske skulle satsa på att bestämma mig där i luren , säga vad som känns bäst . Mobilen ringde , jag svarade osäkert .
" Hallå ? "
" Hej . " Mumlade han trött .
" Ehm jo jag har tänkt på en sak Justin . "
" Jag med , börja du . "
" Nej , du . "
" Det är angående turnen . "
" Samma här . "
" Vill du fortfarande följa med ?  "
Vad kändes bäst just nu ? Jag andades in .
" Justin .. Jag vill ..."



Så vad kommer hon säga ?
Förlåt för en kort , igen , men kände mig tvungen att blogga en till .
Och fantasi är så noll just nu , så nu skulle en ide passa bra . Får tänka lite ikväll , kommentera och godnatt :)


Dina andetag är min musik - chapter 41

Alla skrek och applåderade , jag var fortfarande inte ens framme . Han försvann bort från scenen , jag fick väl möta honom där bakom . Ingen  dök upp igen , jag var nu framme och sprang bakom den lilla scenen . Jag önskade att jag inte gjort det , jag stelnade till och ville bara skrika . Justin kysste Carrie ...



Eller kysste hon honom ? Men hur det än var så stod dom fortfarande där , och jag var fortfarande här och kollade på som en idiot . Men vad skulle jag säga , jag hade ingenting att säga . Carrie , hon var den mest lögnaktiga person jag kände . Justin , någon jag hatade att älska , men just nu var han bara en stor idiot . Han avslutade kyssen och blängde på henne . Då såg han mig och blev alldeles orolig . Jag bara skakade på huvudet och började rusa i motsatt riktning .
" NELLY , VÄNTA , JAG KAN FÖRKLARA ! " Skrek han efter mig .
Men jag ville inte höra , jag sprang tills jag hörde att han stannade . Han hade tydligen sprungit efter och sedan forsatte jag fyrahundrameter och satte mig på sanden . Jag satte mig på stranden och började gråta , det enda man hörde var mina snyftningar och vattnets vågor som strömmade in på land .

Justins perspektiv :
Helvete ! Carrie hade utan förvarning bett mig upp på scenen och sjunga , jag kunde inte ju inte bara svika alla mina fans sådär , men hur Nelly skulle reagera visste jag inte . Jag trodde hon skulle gilla att alla fick veta att jag var hennes pojkvän . Jag hade sjungit och sedan gått av scenen för att leta upp henne . Carrie dök sedan plötsligt upp och bara kysste mig . Jag hade avslutat kyssen på en gång men då ser jag Nelly , hon sprang iväg direkt och jag följde efter . Men hon forsatte bara springa och efter en stund stannade jag , bättre att komma då hon stannat . Carrie hade också följt efter , hon ställde sig brevid mig andfått .
" Shit vad hon överreagerar , hon borde ha vetat bättre . " Suckade hon .
" Vetat vad ? " Mumlade jag irriterat .
" Att du inte gillade henne , vem skulle gilla henne istället för mig ? "
" JAG GILLAR INTE DIG , JAG GILLAR HENNE , NEJ FÖRRESTEN JAG ÄLSKAR HENNE ! " Skrek jag åt henne , fan var sur jag var just nu .
" Det spelar ingen roll nu , hon kommer aldrig förlåta dig . "
" Jo , det kommer hon , borde inte du vara hennes vän ? "
" Du känner visst inte henne , hon förlåter inte människor så lätt . Du har sårat henne , jag var bara en liten bricka i spelet . "
" Vilket jävla spel ?
" Spelar ingen roll . "
Åhh , vem trodde hon att hon var egentligen ?
" Hon kommer aldrig förlåta dig heller . "
" Jag har ändå fått allt jag ville . "
" Vad ville du ? "
" Förstöra mellan er såklart , men jag ska gå nu , ring mig baby . " Hon gjorde en pussmun och gick iväg .
Ilskan övertog nästan sorgen , jag måste hitta henne nu .

Nellys perspektiv :
Allting jag gjort i livet kändes så hopplöst . Om jag aldrig blivit vän med Carrie så skulle jag aldrig köpt några biljetter och då skulle jag aldrig ha träffat Justin , varför kändes det så mycket bättre? Ingenting var värd denhär känslan , inte ens dom små ögonblicken med lycka . Mitt hjärta var som utslitet ur min kropp , hålet i bröstet verkade bara bli större varenda sekund , och det sved , det sved så in i helvete .

Jag hörde steg bakom mig , inte Justin , inte nu . Men det var inte Justin , det var någon annan kille . Han satte sig brevid mig och kollade oroligt på mig .
" Är allting bra ? " Frågade han försiktigt .
" Nej , men jag klarar mig . "
" Är du säker , borde du inte komma till festen ? " Jag hade sett hans ansikte tidigare under kvällen .
" Nej , jag sitter här en stund . "
" Okej , vad heter du ? "
" Nelly . "
" Låt mig gissa , Justins flickvän ? "
" Tyvärr ja . " Mumlade jag .
" Tyvärr , varje tjejs dröm ju ? "
" Jag skulle behöva en stund för mig själv , är det okej ? "
" Såklart , vi syns kanske senare . "
" Tack . "
" Inga problem . "
Han reste sig och gick iväg , jag kände mig verkligen otrevlig men när man kände som jag så var det faktist okej . Eller kanske inte men just nu brydde jag mig inte om någonting .

Tio minuter senare hörde jag yttligare någon som gick mot mig , jag kollade bak . Justin närmade sig försiktigt och satte sig ljudlöst brevid mig .
" Förlåt , men jag kan förklara . " Mumlade han .
" Tänk om jag inte vill höra din förklaring ? "
" Du måste , du är det absolut viktigaste i min värld . "
Jag svarade inte .
" Hon kysste mig , precis innan du kom och jag avslutade kyssen direkt jag lovar . "
" Justin ... " Sa jag och skakade på huvudet men han avbröt mig .
" Jag älskar dig, bara dig . Du måste säga att allting blir bra , du kan inte bara lämna mig nu . "
Det fanns så mycket jag ville säga , men var tyst . Istället lutade jag huvudet mot hans axel , mumlade tyst på någon låt .

Efter en stund så bestämde vi oss för åka hem , under hela bilresan sa ingen någonting . När vi kom hem till mig så la vi oss båda i sängen och låg på varsin sida utan att ens röra varandra . Direkt på morgonen när jag vaknade vände jag mig om , men det var tomt . Det låg ett litet brev på sängen vid hans plats , jag öppnade det .
* Godmorgon , jag ska spela in en låt idag . Jag ringer dig senare , förlåt igen och puss . *
Jag andades ut sakta och slängde brevet på sängen igen , jag klev upp och la mig framför teven .

Någon gång under dagen ringde Justin , jag svarade inte . Han skickade också sms som jag inte ens läste , han ringde kanske en gång till men jag svarade inte då heller . På kvällen när han ringde så svarade jag och sa att jag hade haft fullt upp  , sedan sa vi ingenting mer och la på nästan direkt .

Jag kom på att jag inte läst klart alla böckerna än , jag bestämde mig för tvåan . Jag började läsa och desto mer jag läste så insåg jag att han lämnade henne här . Hon gjorde vad som helst för att få honom tillbaka , kärlek är väl inte så lätt . Jag insåg att jag hade ett val att göra , bestämma mig för hur det ska bli ..



Hoppas den inte är för kort , slut verkligen på fantasi , tack för värmande kommentarer :)


Dina andetag är min musik - chapter 40

Vi jagade runt varandra precis som alltid , larvade oss och skvätte vatten på varandra , tillslut så gick vi bara tysta längs stranden .
" Nelly , det finns en sak jag måste berätta för dig . " Sa Justin plötsligt och jag visste inte om jag skulle vara orolig eller glad ..


( Nej , Nelly är inte blond men bilderna får duga . Men annars hade hon sin frisyr typ sådär. )

Justins perspektiv :

Hon såg så rädd och orolig ut , jag skulle ju bara berätta om turnen .
" Justin säg det bara snabbt , jag klarar det . "
Jag började skratta .
" Vad skrattar du åt ? "
" Dig . "
" Va ? Varför ? "
" Du ser så rädd ut , som om jag ska berätta något sorligt . "
" Men det ska du ju ? "
" Jag ska berätta att du får följa med på turnen i några veckor inte hela men en stund . " log jag .
Först gapade hon , sedan rynkade hon pannan och tänkte efter sedan log hon med hela ansiktet och började skutta runt som ett litet barn .
" Snälla säg att du inte skämtar , då kommer vi inte behöva vara ifrån varandra så länge . " Skrek hon tyst .
Jag skrattade ännu mera och hon slängde sig runt min hals , och kramade mig hårt .

Efter en stund gick vi tillbaka till festen , vi såg Carrie och dom började snacka . Hon hade varit så ivrig när hon sett mig sist , nu gjorde hon ingenting . Dom snackade och ville bjuda oss på dricka men vi tackade nej , ingen av oss drack .

" Vill du gå hem ? " Frågade hon efter en stund .
" Det spelar ingen roll . "
" Jag trodde det skulle vara roligt här men det var det inte . " Skrattade hon .
" Jag ska göra det lite roligare . " Skrattade jag och tog tag i hennes midja och bärde upp henne . Hon började sprattla vilt och skrek . Jag sprang till vattnet och slängde in henne i vattnet , eller vi båda blev lika blöta med kläderna på .
" JUUUUUSTIN ! " Skrek hon surt men skrattade ändå .
Människorna runt oss kollade på oss som vi vore idioter men sedan skrek någon .
" VATTENKRIG !! "
Alla blev som hysteriska och sprang mot vattnet . Snart var vi inte ensamma utan stod och lekte i vattnet med femtio andra människor .

Det blev lite kallt och jag bestämde mig för att gå upp , men Nelly hade så roligt så jag gick bara utan att säga någonting . Min mobil låg i bilen så jag gick dit och hämtade den , jag tog även en torr tröja som låg där , jag bytte om och när jag tog av min tröja så dök Carrie upp från ingenstans .
" Hej . " Utbrast hon när hon såg mig .
Jag tog på mig min tröja snabbt för att hon kollade på min mage .
" Tja . "
" Vad gör du här ? "
Hennes ansikte var vackert , och hon var snygg men nu hade jag Nelly och så skulle det vara .
" Ingenting , jag orkade inte bada längre , du själv ? "
" Samma typ , jag gick och bytte kläder . "
Jag märkte först då att hon faktist bytt kläder .
" Så vill du ta någonting att äta ? " Frågade hon och jag stängde bildörren .
" Visst , finns det mat här ? "
" Självklart , kom . "
Vi började gå mot ett utav tälten .
" Förlåt för sist , jag kan bli lite galen vet du . " Skrattade hon .
" Jag är van . "
" Förstår det , borde inte du göra massa konserter nu ? "
" Jo , men jag har en paus kan man säga . "
" Okej , kan du inte sjunga nu då ? "
" Nej tack , jag är bara här för att ta det lungt . " Skrattade jag .
" Synd . "
Vi närmade oss ett utav tälten , där fanns det massa småmat . Jag tog en spett , eller vad det hette .

" Vart är Nelly ? " Frågade hon sedan och tog en tugga av hennes spett .
" Jag vet faktist inte . " Jag började kolla omkring , hon var inte i vattnet längre .
" Okej , men det gör inget , vi kan ha kul utan henne . " Log hon .
Då såg jag henne , gåendes med en kille längs stranden . Dom såg ut att ha riktigt kul , hon skrattade , avundsjukan tog över lite .
" Ja , det kan vi . "

Jag och Carrie stod och pratade en lång stund , hon var riktigt trevlig . Jag hade fortfarande inte sett Nelly , eller efter jag sett henne med dendär killen . Jag bestämde mig för att smsa henne . Men när jag tog upp min mobil så hade jag redan tre sms , alla från henne .
* Vart är du ? Puss . *
* Hallå ? *
* Bieber , du är väl inte sur ? *
Jag svarade snabbt , bestämde mig för att glömma killen .
* Såklart inte , jag pratar med Carrie . *
Det var ganska länge sen hon hade skickat meddelandet . Hon svarade inte på fem minuter , jag bestämde mig för att leta efter henne .
" Jag ska leta efter Nelly , kan vi ses senare ? " Sa jag till Carrie .
Hon nickade . " Visst , kom hit sen . "
Jag nickade också och började leta runt i folkmassorna , hon fanns inte någonstans . Jag gick till stranden där vi pratat tidigare och såg då att hon satt på sanden . Jag sprang fram till henne och satte mig bakom henne .
" Varför sitter du här för ensam ? "
" Du verkar ha riktigt kul med Carrie så jag bestämde mig för att låta er vara . "
Hon verkade lite ledsen , jag höll om henne hårt men hon satt bara där och stirrade rakt fram .
" Vi pratade bara . "
" Jag såg hur hon tittade på dig och du sa ingenting när hon flirtade med dig . "
" Hon flirtade inte . "
" Ljug inte . "
" Du vet att jag bara älskar dig . "
Hon svarade inte .
" Nelly , kom så går vi tillbaka . "
" Bråttom till Carrie ? "
" Nej , förresten så pratade du med en kille också . "
Hon fnös . " Min gamla vän Dylan , ja det gjorde jag i typ två minuter . Han har en flickvän och dom har förlovat sig , tror du att jag skulle göra så mot dig ? "
Jag skämdes lite , vad hade jag gjort nu då .
" Förlåt , jag trodde .. "
" Du trodde vad ? Att jag skulle vara otrogen ? "
" Förlåt , men du verkar ju inte ha största förtroendet på mig heller . "
" Min bästa kompis flörtar med dig , du godkänner det och forsätter att vara med henne istället för mig . Vad ska jag tro ? "
" Vad skulle jag tro ? "
" Vet du , jag orkar inte ha denhär diskussionen med dig . " Hon reste sig upp och började gå , jag sprang efter .

" Nelly snälla . " Jag ställde mig framför henne och la mina händer på hennes axlar så att hon stannade .
" Lita på mig , jag älskar dig och ingen annan . "
" Lova ?  "
" Jag lovar . " Våra läppar möttes kort .
" Allting bra ? "
" Ja . "
Vi tog varandras händer och gick tillbaka mot scenen , vi ställde oss någonstans och då dök Carrie upp , perfekt . Nellys min blev ännu mer irriterad och hennes hand blev hårdare i min .
" Nelly , jag saknade dig nyss . "
" Ja , det gjorde du säkert . " Mumlade hon .
" Och Justin är ju bara för underbar . " Hon tittade på mig med ett leende .
Jag log bara .
" Jag måste säga en sak till Helene bara snabbt , vänta ni här . " Sa Nelly plötsligt och tittade på Helene som hon letat efter henne länge .
" Visst . "
" Jag litar på dig . " Viskade hon tyst så att bara jag skulle höra och jag nickade , vi kysstes kort och Carrie vände bort huvudet .
" Right back ! " Hon skuttade iväg och Carries leende blev bara ännu större .

Nellys perspektiv :
Jag sprang iväg till Helene , vart hade hon hållit hus ?! Det kändes inte så jätte roligt att lämna Justin och Carrie ensamma , igen men jag litade på honom och jag hoppas att han förstår det . Jag tog tag i hennes hand .
" Du , är Eric här ? " Frågade jag och log .
Hon nekade , han var min gamla bästa vän och jag hade verkligen hoppas att han skulle vara här.
" Okej , men måste gå nu . "
" Ses sen . "
Jag nickade och skulle börja springa tillbaka där vi stått , men det fanns ingen där längre av dom två . Vadfan ? Rätt som det var så hörde jag Carries röst i mikrofonen .
" Hej allihopa , tänkte bara säga att idag ska en vääldigt känd person uppträda , nämligen Justin Bieber ! "
Jag letade efter henne med blicken , jag såg henne stå på någon liten scen och Justin gick leendes upp på scenen , vad i helvete var dethär ? Hur kunde han gå med på det ? Hur kunde Carrie göra såhär mot mig när hon visste att jag var glad när ingen kände igen honom ? Människorna började skrika för fullt och ställde sig mot scenen . En melodi började spelas och Justin mörka stämma började sjunga . Jag ville inte ens höra vad han sjöng , jag började tränga fram mig till scenen . När låten var slut skrattade han .
" Tacktack , men nu ska jag gå . "
Alla skrek och applåderade , jag var fortfarande inte ens framme . Han försvann bort från scenen , jag fick väl möta honom där bakom . Ingen  dök upp igen , jag var nu framme och sprang bakom den lilla scenen . Jag önskade att jag inte gjort det , jag stelnade till och ville bara skrika . Justin kysste Carrie ...



Nu börjar det hända saker , förlåt för kass uppdatering men jag mår inte bra och orkar inte sitta vid datorn . Imorgon eller ikväll får ni forsättningen , eller när alla kommenterat? Vet inte , men desto mer ni kommenterar desto snabbare kommer det . Puss .

Dina andetag är min musik - chapter 39

Vi slängde oss direkt i sängen och precis när jag skulle somna så fick jag ett sms från mamma igen .
* Har tänkt lite på detdär med turnen , jag tror det kanske funkar ett tag , inte hela turnen men bara några veckor . Godnatt . *
Jag höll på att spricka av glädje ...



Jag hörde hur Nelly somnade , så bättre att berätta det imorgon istället . Jag blundade och somnade , perfekt dag.

" Vakna ! " Jag hörde Nellys darriga röst , som om hon grät .
Jag öppnade ögonen , det var alldeles mörkt , det var väl inte morgon än ?
" Nelly? "
" Justin , är du vaken ? "
" Mm , vad har hänt ? "
Hon snyftade .
" Jag vet inte , jag drömde bara jätte hemskt och när jag vaknade kändes det så verkligt . "
" Aaw , älskling . Ingenting att oroa dig för , jag är här . "
" Jag vet . "
" Sov nu . " Jag tog min arm runt henne och hon somnade snart igen , jag också .

Vi vaknade , packade och ringde Kenny att hämta oss , dags att åka hem . Han hämtade oss utanför dörren och i bilen bestämde vi att jag skulle sova hos Nelly .
" Var snälla nu , ring sen Justin . " Sa Kenny innan jag stängde igen dörren utanför hennes port .
" Yes , bye ! "
Han skakade bara på huvudet och åkte iväg , vi gick sedan in till henne .

Klockan var kanske två och vi slängde oss på hennes säng . Hennes mobil ringde , hon svarade och log när hon hörde en röst i luren .
" Helene , vad länge sen ! " Skrattade hon och blev alldeles ivrig .
Jag hörde rösten också .
" Nelly , vad gör du ? "
Hon kollade på mig medans hon pratade .
" Ingenting , kom precis hem , du då ? "
" Förebreder inför min strandfest , vill du komma eller ? "
" I kväll ? "
" Ja , du kan ta med dig vem du vill , helst snygga killar . "
" Aa visst , vi kommer . "
" Vi , olala , vem är han ? "
" Jadu , det får du se sen . "
" Okej , men det är dendär stranden som vi var på förut , kommer du ihåg ? "
Hon tänkte efter en stund .
" Juste , ja det gör jag . "
" Var där vid åtta typ . "
" Okej , ses sen . "
" Yes , hejdå . "
" Hejdå . "
Hon la på och skrattade .

" Nu har vi planer ikväll . "
Hennes ögon glittrade från solen .
" Tydligen . " Skrattade jag .
" Men du vill väl komma ? Det kanske bli några fans , men inte så många tror jag , vad jag vet så är dom inte så stora fans , typ som jag innan vi träffades . "
" Det är lungt , strandparty låter kul . "
" Bra . "
Hon pussade mig snabbt på munnen .
" Måste börja fixa oss . "
" Klockan är två , redan ? "
" Det ligger en ganska lång bit bort också . "
" Okej , börja du fixa dig då . "
Hon log och la sig över mig med ett ben på varsin sida .
" Du vet att jag älskar dig väl ? " Frågade hon och började kyssa mig .
" Jag älskar dig . "
Jag besvarade hennes kyssar , och det var inte helt fel när hon låg över mig såhär .

När det blev ganska passionerat så snurrade jag runt så  jag hamnade överst .
" Justin . " Skrattade hon .
" Ja ? "  
Hon hade bena runt min midja , jag började kyssa henne på halsen .
" Jag måste börja fixa mig . " Skrattade hon .
" Du hinner . " Mumlade jag mellan kyssarna .
Hon verkade tycka det också för hon stoppade mig inte , jag började smeka hennes kropp och hennes händer smekte min mage . Hon började dra upp på min t-shirt och snart drog hon av den helt , jag forsatte kyssa henne . Hon smekte min mage en stund men tog sedan händerna till mitt hår . Och från mitt hår till mitt ansikte .
" Justin , sluta nu , vi kommer inte hinna . " Skrattade hon och lyfte mitt ansikte , hon drog det mot sitt och gav mig en sista kort kyss .
" Jag ska duscha nu . "
Jag snörpte besviket på munnen . Då skrattade hon bara ännu mer och reste sig upp , hon gick in på toaletten och låste dörren .

Jag hade med mig kläder efter redan så jag tog ut dom från väskan färdigt , ett par svarta badshorts och ett vitt linne . Sedan la jag mig i soffan och kollade på teven , hon var inne på badrummet i evigheter . När hon äntligen kom ut hade hon på sig ljusa jeansshorts som såg sådär snyggt slitna ut , sedan ett vitt linne som var pösig. Det var otroligt snyggt på henne när hon var så brun , sedan var hennes hår i slarviga lockar , precis som några dagr innan . Hon var så sjukt vacker !

Nellys perspektiv:
Jag kom ut i en blandad outfit , Justin kollade på mig länge innan han kom fram och kysste mig .
" Gå och duscha nu . " Log jag .
" Ska det nu . "
Han log och gick in i badrummet med sina kläder hängades på armen .

Medans han duschade så passade jag på att sminka mig med mascara och sedan ringa Carrie för att fråga om hon skulle dit . Helene var min barndomsvän och vi hade tappat kontakten lite nu , hon var vild och galen och ikväll skulle bli säkert superkul . Hon skulle tydligen också dit , även massa andra vänner som jag inte träffat på länge .

När Justin kom ut var han bländade snygg , men jag sa ingenting utan ruffsade bara till hans hår lite . Han skrattade och gjorde samma sak med mitt hår , det störde mig inte så mycket . Justin ringde Kenny att komma med hans bil , snart stod den parkerad utanför oss . Även fast han fick böna och be lite först , även om man trodde det så fick han inte allting han ville ha vilket jag tyckte var bra .

När klockan var ungefär halv åtta så åkte vi , jag förklarade vägen och Justin berättade roliga historier . Jag berättade lite om vem hon var och så . När vi var framme parkerade han bilen på en parkering och jag ser hur massa människor i sommarkläder går omkring på den fina stranden . Alla skrattade och hög musik dunkade i högtalarna .
" Så det här hit vi ska ? "
" Ta det lungt , jag känner inte alla heller . "
Han skrattade lite .
" Gör det någonting om jag tar din hand nu ? " Frågade han sedan .
" Absolut ingenting . " Log jag tillbaka och tog hans hand .
Vi log lite och började gå mot den enorma folkmassan . Det var ganska mörkt men enorma eldflammor i facklor typ gjorde hela stället ljusare . Sedan fanns det tält med lampor och nu när jag kollade lite nogrannare så var det en  eld mitt i allting .

Jag såg Helene en bit bort , jag började gå snabbare och Justin hängde efter .
" Där är hon . " Sa jag och pekade på henne .
Hennes blonda hår var blekt utav solen och även hon var brun , vi var ganska lika om man bortser från hårfärgen .
" Helene ! " Skrek jag så fort jag var nära henne .
" Nelly . " Skrek hon ivrigt och sprang fram till mig .
Hon hoppade runt min hals och kramade mig hårt , jag kramade henne med mig fria hand .
" Hur mår du ? "
" Bara bra , själv då ? "
" Bra . "
" Snygg fest . " Skrattade jag och kollade imponerat omkring .
Hon bodde här någonstans i närheten , om jag inte minns fel så var det i strandhusen en bit bort . Det var vit len sand under fötterna och nästan alla gick barfota men jag bestämde mig för att hålla mina flipflop på .
" Tack , vem har du med dig förresten . " Hon kollade först på våra sammanflätade händer och sedan på Justin . Det verkade vara lite mörkt för hon såg inte vem det var .
" Jag heter Justin . " Sa han och log lite .
" Aha okej , jag heter Helene . "
" Trevligt att träffas . "
" Ja . "
En kille längre bort letade med blicken efter Helene .
" HELENE ! " Ropade han när han såg henne , antagligen ganska högt eftersom vi hörde han trots den höga musiken . Hon såg honom och nickade .
" Ledsen , men jag måste gå nu , vi ses sen . "
" Absolut . "
Vi log och hon sprang iväg , jag vände mig mot Justin .
" Vill du gå lite längre bort ? " Frågade jag högt så att han skulle höra .
Han nickade och vi gick en bit längre bort till stranden . Våra fotavtryck varade i sanden i några minuter innan vattnet sköljde bort det . Vi jagade runt varandra precis som alltid , larvade oss och skvätte vatten på varandra , tillslut så gick vi bara tysta längs stranden .
" Nelly , det finns en sak jag måste berätta för dig . " Sa Justin plötsligt och jag visste inte om jag skulle vara orolig eller glad ..




Bara för att jag hade tråkigt så fick ni en till , helt okej lång också :) KOMMENTERA !! :DD


Dina andetag är min musik - chapter 38

Handen flätade samman våra fingrar . Jag tittade på Justin , som såg alldeles sorgsen ut . Han hade på sig en luva så att han skulle dölja att det var han . Jag la mitt huvud på hans axel och höll hårt i hans hand ...



Ingen sa någonting , vi satt bara där båda två helt tysta och kollade på filmen . När den var slut väntade vi på alla skulle gå ut och sedan gick vi ut . Vi gick inte med sammanflätade händer utan bådas händer hängde löst ´på varsin sida . När vi kom ut hade han parkerat bilen utanför så vi hoppade in i den , jag märkte även att Kenny följde efter oss .

När vi åkt enda fram till huset och genom grindarna som jag inte sett när jag sprungit så gick vi in , Kenny åkte vidare och om jag såg rätt så låste han grinden . Vi gick in under tystnad och satte oss i soffan .
" Vi kan inte undvika det föralltid . " Sa jag tillslut och satte på teven .
" Undvika vad  ? "
" Du , jag , resten av världen . Vi kan inte tro att allting kommer lösa sig när vi vet själva att det inte kommer göra det . Vi tänker bara på nutiden , vad händer sen när du ska på turne igen ? Och när ska du det förresten ? "
" Om en och en halv månad ungefär , vi kommer att få det att funka . " Jag vet inte vad han sa i slutet , mitt hjärta dog när han sa det första .

Han visste lika väl som jag att det inte gick , varför vänta sålänge ? Men det var värt det  , det visste jag .
" Hur länge ska du vara borta ? " Frågade jag nervöst och säker på att jag inte ville höra svaret .
" Tre månader , en vecka paus och sen tre månader igen . "
" Snälla säg att du skämtar . "
Han nekade med huvudet och jag tog upp knäna för att begrava mitt ansikte .
" Vi klarar det . "
" Det gör vi inte . "
Jag tittade upp för att se hans ansikte , det var så tydligt att han hade tappat hoppet också .

Justins perspektiv :
Hon lutade tillbaka huvudet mot knäna . Bara tanken att kanske förlora henne fick mig vela gråta , hur skulle jag klara mig ? Vad skulle göra min dag utan hennes chokladbruna ögon , hennes leende ? Och nu när allting var så rörigt så kändes det som att vi inte ens skulle ha denhär månaden . Jag smekte hennes rygg med handen , jag hörde hur hon började snyfta lågt .
" Snälla , gråt inte . "
" Jag vill inte att det ska ta slut , du betyder allting för mig ! " Snyftade hon .
" Jag vill inte det heller , kan du kanske inte följa med ? "
" Du vet att det inte går. "
" Jag kan fråga . "
Jag kunde föreställa mig mammas röst i huvudet , berättade nackdelarna om när hon skulle med .
" Ingen idè ens , jag går och lägger mig . "
" Jag följer med . "
" Nej , du kan kolla på tv om du vill , jag behöver en stund för mig själv . "
Jag nickade sorgset och hon reste sig och sprang uppför trappan . Jag tog upp min mobil och smsade mamma .
* Vill verkligen ha med Nelly på turnen , snälla säg att det funkar ? Puss *
Sedan twittrade jag :
* When you smile , I smile . *
Jag bläddrade mellan kanalerna tills mamma svarade , nästan så att jag inte ville öppna meddelandet .
* Vi pratar mer när du kommer hem , puss . *
Detdär var ett nej , undra om det skulle ha hjälpt om jag pratat med henne direkt . Jag reste mig upp och stängde av teven , gick uppför trapporna och la mig brevid henne , för jag klarade mig inte utan henne .

Jag vaknade först , jag smög in på badrummet och duschade snabbt . Sedan klädde jag på mig nya kläder och in i sovrummet , hon var vaken och spelade på mobilen .
" Vill du surfa idag älskling ? " Frågade jag glatt .
" Visst , fast jag kan inte det . "
" Jag lär dig . "
" Tror du inte att tidningen misstänker något då ? "
" Som om dom inte redan gör det . "
Mobilen plingade till på sängen och jag tog upp den , det var från mamma .
* Förklaring ? *
Jag fattade först ingenting men sedan kollade jag på bilden hon skickade också .


(vet tyvärr inte några tidningar i USA eller vet inte vad för tidningar som finns där också (:  )

Jag försökte att inte visa min förvånade blick till Nelly , fast hon märkte det ändå . Hon ställde sig på knä på sängen och kom närmre till mig och lutade sig över telefonen .
" Vad ? " Hon kollade på bilden . " Åh . "
" Låt inte det förstöra våran dag , kom så går vi . "
" Jag ska bara klä på mig . " Hon verkade också villig att glömma det .

Hon tog på sig kläderna och snart var vi på stranden och surfade . Hon verkade inte kunna hålla sig kvar på brädan först men efter en stund funkade det helt okej faktist . Dan gick snabbt och snart var vi hemma igen alldeles trötta . Vi slängde oss direkt i sängen och precis när jag skulle somna så fick jag ett sms från mamma igen .
* Har tänkt lite på detdär med turnen , jag tror det kanske funkar ett tag , inte hela turnen men bara några veckor . Godnatt . *
Jag höll på att spricka av glädje ...



Sista idag tror jag , vill ju inte att storyn ska ta slut snabbt om jag skriver för många per dag . Igår hade jag förresten besöksrekord :DD men statisken är ändå låg så säg gärna till era vänner och sånt , kommentera :)


Dina andetag är min musik - chapter 37

Han tog min hand och vi gick till dörren . När vi öppnade dörren attackerade tusentals kameror oss , vi båda stelnade till och jag drog åt mig min hand .
" Vad säger ni om bilderna där ni kysser varandra här på baksidan ? " Ropade en av dom ...



Jag fick inte fram ett ord , jag kunde knappt andas . Dom kunde väl inte se inte se in här ? Jag kollade oroligt på Justin . Han såg helt chockad ut , han drog fram sin mobil och backade . Han gick in i huset igen och jag följde efter . Han smällde igen dörren och muttrade svordomar för sig själv .
" Justin , vad fan ska vi göra nu ? " Frågade jag , eller nästan skrek .
Någon svarade i mobilen .
" Kom hit fort , papparazzis . " Sa han bara och la på .
" Justin .. " Vädjade jag .
" Vad ? " Suckade han irriterat .
" Förlåt då . "
" Kan du säga nu eller? "
" Nej . "
Jag blev lite irriterad också .
" Få inte dethär att handla om dig nu , det är ju inte direkt ditt rykte som blir förstört just nu . "
Jag kollade på honom chockat , är det mitt fel nu eller ?
" Skyller du på mig nu också ? "
" Du borde ha vetat bättre . "
" DET ÄR VÄL FAN INTE MITT FEL , DU KUNDE VÄL LIKA VÄL SKITA I ATT KYSSA MIG OM DET ÄR SÅ JÄKLA MYCKET PROBLEM . " Röt jag och hindrade tårarna , förutom en .
" Förlåt mig Nelly . " Sa han när han såg min tår .
" Vet du vad ? Skit i det Justin ... "
Jag vände mig om och gick till dörren , jag behövde bara hålla mina tårar tills jag kommit förbi alla fotografer .
" Nelly , snälla gå inte . "
Jag ville verkligen inte svara , han kunde leva sitt egna liv .

Jag öppnade dörren och tog ner huvudet , dom tog ändå bilder och dit in även om dörren gled igen . Jag småsprang ut på gatan . Jag trodde dethär var en privat område . Jag forsatte springa snabbare och snabbare tills jag hamnade någonstans , det verkade vara mitt i stan . Massa människor passerade , jag stannade och stannade en människa som såg ut att bo där .
" Ursäkta , vart kan man hitta en biosalong  ? " Snyftade jag .
" I det huset därborta . " Pekade tjejen som såg glad ut .
" Tack . "

Med tanke på att det var så mörkt så såg hon säkert inte att jag grät . Jag vet inte varför jag grät , jag kände mig så tom . Men ändå var det som jag visste att dethär skulle hända , som om jag var förebred . Hur kan allting bli fel , oavsett vad jag vill göra . Kunde jag bara inte vara tillbaka i Ryans hus och spela spel .

Jag hamnade i biohuset , jag ställde mig i en kö och tittade ut en passande film . Kärlek kändes inte så perfekt just nu men det fanns inte så mycket att välja på , jag valde en . När det var min tur stammade jag fram filmens namn och glömde sedan direkt bort vad den hette .

Jag tog bara popcorn och dricka och ställde mig utanför precis som alla andra människor . En grupp tjejer som stod en bit bort började viska och fnissa , dom kollade på mig . Dom gick mot mig och den ena hostade och öppnade sedan munnen för att säga någonting .
" Dejtar inte du typ Justin Bieber eller någonting ? " Frågade hon och verkade inte kunna dölja sin iver .
" Tyvärr , du måste ta fel . " Svarade jag lungt .
" Jag vet att det är du , jag blev din vän på facebook . " Sa den andra .
Alla flickorna var vackra och runt tretton år .
" Tyvärr , jag känner ingen Justin , min pojkvän heter Ryan . " Sa jag och hittade på något .
" Ryan Butler ? "
" Nej , ehm han där . " Sa jag och pekade på en kille .
" Jag ska faktist gå till han nu . " Sa jag snabbt och trängde mig förbi till killen som vara ganska snygg .

Jag kom fram till honom och kände deras blickar i ryggen , bäst för han att han spelade med .
" Spela med . " Sa jag bara och kramade om honom .
Kramen varade inte länge , och när jag släppte honom så kollade han konstigt på mig .
" Okej . " Sa han misstänksamt .
Tjejernas blickar styrdes åt ett annat håll , jag andades ut och skrattade lite .
" Förlåt , jag var bara tvungen att lura dom där tjejerna . " Skrattade jag och kollade bak .
" Det är lungt , varför då förresten ? "
" Konstiga saker som skulle ta för länge att förklara . "
" Okej , så vad heter du då ? "
" Nelly , du ? "
" Jasper . "
" Okej . "
Jag såg att biosalongen öppnade .
" Tack för detdär , men jag måste gå nu . "
" Okej , inga problem . Hoppas vi syns igen . "
" Jag med . "

Jag gick tillbaka och in i salongen , det var ganska tomt . Jag hade nog valt den sämsta filmen , men då  skulle jag iallafall få vara ifred . Jag satte mig på min plats som var längst upp , det var tomt på min rad . Det var nog bara tio andra människor därinne . Jag tog fram mobilen , tio missade samtal från Justin och massa meddelanden . Jag la tillbaka mobilen utan att ens titta på meddelanderna . Vad spelade det för roll ? Jag antar att jag skulle få lösa det med honom när jag kom tillbaka , just nu ville jag bara se filmen .

Filmen sattes igång efter ett tag . Ett ungt par som älskade varandra , eller skulle göra det så småningom . Jag drog fram biobiljetten bara för att se vad den hette . Tydligen Dear John . Filmen var inte dålig , men jag hade nog inte bara intresset att titta ordentligt .

Efter ungefär halva filmen hör jag hur dörren därnere öppnas . Jag orkade inte bry mig , jag tittade på skärmen . Snart dök en någon upp brevid mig , jag ville inte se vem det var , jag visste det för tydligt . Min hand som låg på armstödet fick en hand på sig . Handen flätade samman våra fingrar . Jag tittade på Justin , som såg alldeles sorgsen ut . Han hade på sig en luva så att han skulle dölja att det var han . Jag la mitt huvud på hans axel och höll hårt i hans hand ...



Kommentera ;)


Tidigare inlägg
RSS 2.0