Unbroken - episode 18

När vi väl plockat på maten och satt oss vid borden så kollade Justin stort på min tallrik, jo nog hade jag nog mer mat än han.
-
"Brunch imorgon?" frågade Pattie Justins mamma och kysste min kind.
"Så vad ska vi hitta på?" log Ryan "badhus, paintball, bio?"
-
En timme senare bestämde vi oss för badhus, och vi hyrde hela stället. Men vi tog ett lite mindre badhus, men ändå med mycket aktiviter, dessutom var det thanksgiving så det kostade inte speciellt mycket. Vi delade alla på kostnaden.
"Wow, du är så smal Lexie" sa Emily och kollade häpet på hennes smala ben.
Dom försvann in i duschen och jag ställde mig framför spegeln och började borsta igenom mitt hår.
"Varför är du inte ombytt?" frågade han ledset.
"Kan du hjälpa mig att byta om?" frågade jag och hoppade ner.
När jag kom in i duschen stod Justin där under vattnet och såg sjukt sexig ut, han visste hur mycket han retade mig. Jag gick fram till honom och la igen armarna om honom och lät vattnet falla ner på mig också.
mer? ett tips.. KOMMENTERA
Unbroken - episode 17
"Hon är väldigt trött, och tung. Men se till så hon sover gott sen" sa Oliver till Justin i bilen.
-
Jag slog upp ögonen, jag låg i min säng. Jag kollade igenom min kropp, nej inga tecken på att Oliver hade misshandlat mig och burit mig hem.
Hm, Justin lever trots allt? :o
Jag la mobilen på nattduksbordet och hoppade in i duschen, jag tvättade varje del utav mig noga och det dröjde lite extra lång tid nu när jag hade lite svårare att nå överallt när jag te.x rakade mig.
Ja, han är schysst. Men håll mobilen nära, är alltid ett samtal bort. Dessutom tror jag att du och jag har lite att diskutera.
Justin är snäll! Oroa dig inte, snälla. Vad har du och jag att diskutera?
Jag slängde iväg mobilen i garderoben och gick till köket. Jag började städa undan men dammsög inte för Justin's skull så han kunde sova. Jag vattnade blommor och sånt.
-
"Hejsan" viskade han och kysste mig på halsen.

Jag kunde tro att han sa det, det var liksom som om jag hade väntat på hans ord en evighet.
Så när han sa det brast jag bara ut i gråt och han forsatte fråga vad feler var, men jag fick inte fram någonting.
Jag tänkte mig inte för alls, jag bara kysste honom. Hårt och passionerat, jag behövde honom så mycket.
Jag kände mig ganska dum, det var nog jag som velat att inga känslor skulle komma emellan från hela början. Men nu hade jag nog förstört det också.
"Vill du ha choklad och jordgubbar?" frågade han.
-
"Hm, jag har en bättre idé" sa han och skrattade "eller vi kan ju ta det senare, men jag lovade mamma att vi skulle hälsa på henne när jag kom hem från Kanada"
-
"Men gud så stor du är" skrattade Pattie för säkert femte gången "du är inte stor så, du är väldigt liten för att vara i femte månaden, men ändå. Vad skulle hon heta nu igen? Jazmyn?"
tidsinställd älsklingar :)
hoppas ni inte hatar oliver :( han är min favoritkaraktär haha
Unbroken - episode 16 + annars läsvärt.
"Alison?" ropade jag men det kom inget svar.
-
"Justin?" sa hon trött och skakade om mig.
-

Vi satt i bilen utanför biosalongen där Oliver väntade tillsammans med min andra kusin. Hon hette Miranda.
Alisons perspektiv:
"Hahahah Oliver, sluta" fnittrade jag och han skrattade innan han slutade kittla mig.
"Älskling, ge mig lite popcorn" sa Oliver och jag la in några i hans mun.
-
"Är du trött?" frågade Justin och jag kollade trött på honom.
Har såå mkt i helgen att göra, så måste tidsinställa.. därför kommer det bara vara 1 chapter om dan hela helgen, kanske inte söndag. Men iallafall.. har en rolig kväll framför mig -.- skriva!
tack för alla stöttande kommentarer! jag kan inte ens beskriva hur mycket det betyder för mig.
dessutom nu när jag är så tacksam så kan jag ha en liten frågestund, fråga vad ni vill luvies!
Jag bloggar för MIN skull.

sv: Vill bara skriva ett svar till det här.
Unbroken - episode 15
"Justin?" viskade jag.
Då lät han sur "vem är han? Ska jag komma?"
Justin's perspektiv:
-
Något som alltid piggade upp Chaz var pizza, han tryckte in halva i munnen och smaskade ljudligt.
hittade ingen bild :/
Unbroken - episode 14

"God natt Justin, sov gott, om du inte ändrar dig över natten så kan du komma hem imorgon men ge det en chans"
Jag klev in i mammas lägenhet och ropade försiktigt efter henne.
"Din pappa kommer prata med dig snart, gå dit imorgon och förklara lite mer för honom. Du måste berätta att du är redo, för det hoppas jag att du är Justin. Allting jag någonsin försökt lära dig var att aldrig behandla kvinnor fel, det kommer du ihåg va?"
-
Alison's perspektiv:
Mitt hjärta hoppade nästan ur bröstet på mig, kill. me. now.
Idag? Har ingen skjuts.
försökte jag med..
Vi hämtar dig, klockan sex :)
Och så var det klart, jag skulle alltså dö senare idag. Det var en timma kvar tills han skulle hämta mig, han visste nog inte ens att jag bodde själv. Jag sprang till toaletten och tvättade av mig allt smink, sedan satte jag upp mitt hår i en slarvig toffs och sedan mjukis byxor och ett linne, där över en kofta. Min mage syntes lite, jag var bokstavligt talat rädd.
-
Jag bad Oliver hämta mig från min "kompis" alltså min lägenhet.
-
Efter han misshandlat mig klart efter graviditeten så började han undersöka min mobil och jag fick bara sitta på soffan. Jag vågade inte ens släppa ut mitt hår. Han smsade med några så han skulle få fram fakta, den som nämnde Justin!
När vi gick in till biosalongen höll Oliver runt mig som vi vore ett par, och när en kille gav mig en blick så kollade Oliver strängt på dom så dom snabbt vände tillbaks huvudet.
Mitt i filmen så fick jag sms av "Sara" alltså Justin.
Tack för allt! Idag känns det mycket bättre, stannar nog ett tag! Hur mår min lilla prinsessa? :) xx
Jag fick panik och började snabbt svara innan någon skulle se
Justin, kan inte smsa!! Är med min kusin han-
Sedan han jag inte skicka mer innan Oliver ryckte mobilen från min hand.
Om du inte lämnar Alison ifred så kommer jag gräva ut dina ögon! Fattar du det? Sen att du gjort henne gravid ditt cp, du är så gott som död. Smsa inte henne en gång till och RADERA HENNES NUMMER
Han gav inte tillbaka mobilen heller, stackars Justin.
woopwoop kommer Justin bli sur? Vad händer ? Kommentera
Unbroken - episode 13

"Jag skulle gärna stanna" suckade Justin efter ett tag. Han drog bort handen som hade letat fram fram sig till mitt knä och ställde sig upp "men mitt jobb kallar"
-
Justins perspektiv:
Vi gick in till farmor, som lagade mat, jag hälsade och kramade henne extra länge. Farfar var precis ute så jag fick vänta med att hälsa på honom.
"Din pappa berättade något för oss.. Alison?" sa han chockat.
-
Det hjälpte inte att pappa var ganska sur på mig, han visste ju själv. Han hade varit ung och skaffat mig, men ändå. Jag behövde stöd, och detta stället var verkligen det stället jag trodde alla stöttade mig.
Du är världens bästa, en paus var verkligen allt jag behövde! Nu kan jag komma hem
Hoppas hon inte tog illa upp, men jag ville bort härifrån. Jag ville bort från alla dömande människor, jag ville hem till Alison, även fast det inte var mitt hem så kändes det åtminstonde som hemma.
Hem? Nej då, en vecka kan du stanna! :) <3
Det var verkligen gulligt av dig, men ingen vill ha mig här så bättre att jag kommer hem..
Är lite glömsk, nästa episode kommer förklara lite mer :) den kommer imorgon ifall ni undrar :)
Unbroken - episode 12
Vart man än gick så spred sig alla papparazzis, det var så jobbigt. Dom var alltid väldigt påträngande, nästan så man fick panik.
"Nu kan vi tänka kanske lite över namn?" sa han med ett leende och jag skrattade.
"Alison..." sa han plågat och tittade på mig.
Han lutade sig fram och sakta så nuddade hans läppar mina, jag ryste till och la direkt handen runt hans nacke.
"Jag..vill..ha dig så..mycket, du förstår..inte" fick Justin fram.
Jag vaknade upp i min säng, ensam mitt på natten. Jag drog försiktigt upp huvudet och klockan visade 1 på natten. Jag kände efter med handen på sängen för att försäkra att Justin inte låg där, nej det var alldeles tomt. Jag hade fortfarande på mig kläderna så jag drog av mig dom och satte istället på mig ett nattlinne, sedan gick jag ut i vardagsrummet där Justin sov på soffan.
Jag la mig bredvid honom så han vaknade.
ftersom jag vaknade först och inte kunde väcka Justin när han såg så fridfull ut så gick jag ut och satte på teven. Jag var fortfarande trött egentligen, jag hade inte sovit så mycket.
Jag satt bara där på min soffa under filten och lutade mig bakåt och slumrade till.
Unbroken - episode 11
Jag visste inte om jag inbillade mig, men Justin hade börjat skicka gulliga sms på sistonde, även fast jag inte sett honom på en vecka kanske.
Saknar dig tönt.
Förlåt, har haft fullt upp. Ska försöka klämma in ett besök :)
Jag tyckte så synd om honom, han jobbade nästan ihjäl sig. Undra om jag hade Scooters nummer kvar sen jag bett honom hämta en utav Justin's viktiga mappar, med massa lappar blablabla.
-

En veckas ledigt - äntligen.
När jag väl kommit tillbaka till soffan skippade jag popcornen och la mig under täcket igen, usch en utav nackdelarna att vara gravid.
Jag hade alltid varit ganska liten, varit underviktig enda tills jag gick i sjuan.
Justin's perspektiv:
"Justin? Vad gör du här?" frågade Scooter häpet.
"Ms Clearwater?"
"Välkommen Justin" sa sjukskötersan och sedan hördes ett ljud.
1-3 delar till idag, är ganska trött. Breaking dawn är awesome, grät 3 gånger..
Unbroken - episode 10

I en och samma affär verkade hon hitta det mesta, hon fick tillochmed hyra en bil som skulle ta allt detta till lägenheten. Dessutom var det fem månader kvar.
Jag visste att det skrämde henne, att jag inte skulle vara här då när barnet föddes. Att jag skulle försvinna, och låta henne göra allt, efter jag hade lovat henne.
-
Samtidigt som Alison lagade mat som tack kunde jag inte låta bli, mina tankar flög iväg till dagen då vi för första gången träffats.
Skorna, dom skorna som Selena suktat efter sålänge.
"Justin, har du lust att räcka mig saltet?" suckade hon.
Allting må ha gått fort, med barnet, med Justin. Men vi hade inget förhållande, det var bara det att vi inte ville bråka. Vi ville spendera mycket tid med varandra så vi lärde känna varann.
Bara tio minuter efter jag bett honom att gå och lägga sig så hade han somnat, när jag hade ätit kunde jag inte låta bli att sätta mig bredvid honom i sängen och stryka honom längs hans kind.
-
Nästa dag var det skola som vanligt, jag drog på mig rosa mjukisbyxor och en rosa kofta, alltså en rosa mjukisdress.
När jag gick in i skolan kunde jag se Jasmina, hon hade ett linne med push-up som vanligt, jag hade hört massa rykten om henne. Hon gillade att gå till fester och ha sex med varenda kille.
"Alison, hur går det?" frågade läraren och jag gav ifrån mig en suck.
såg att jag bara lagt upp 5 delar denna helgen (6 nu) så måste blogga fyra till!
Unbroken - episode 9

Efter en väldigt lång skoldag så kom jag hem och åt, jag poppade popcorn som jag åt framför teven. Det var väldigt ensamt, som vanligt.
Kommer hem imorgon :) så.. efter din skola vill du åka och kolla saker, men har massa papparazzi så jag tänkte om du går dit själv så möter jag dig där? Vi får boka hela affären..
Ja, det är väl bäst. Jag vet en bra affär, skickar adressen snart :)
Jag visste exakt hur jag ville ha det, vitt och mysigt, en fin stil, samtidigt lite gammalt. En vit säng, ett vitt piano ville jag ha, tavlor på väggarna, kanske en vit pälsmatta, gamla fönster från en stuga på väggen med bilder på bebisen, ett skötbord vid sidan och en garderob.
-
Efter skolan på tisdagen hälsade jag på hos familjen innan planet skulle landa, mest för att mamma hade bakat cupcakes som jag slickade i mig. Haha, ja jag slickade först bort toppningen och sedan självaste muffinsen.
Justins perspektiv:
Kommer du till Miami någon dag? :)
Samtidigt ploppade det upp massa andra meddelanden, som jag inte kunnat få under flygturen.
Du har studiotid på torsdag, inspelningarna till Mistletoe börjar//Scooter.
Kanada saknar dig, kanske dags att hälsa på? Ps. Chaz har hittat en tjej, du MÅSTE se henne, haha!
När jag såg Ryan's sms kunde jag inte låta bli att le, mina barndomsvänner kunde alltid få mig att skratta. Men som sagt att jag tajt schema så jag visste inte när jag någonsin skulle hitta tid att komma till Kanada, kanske om en månad, men det kändes alldeles för långt bort, speciellt om Chaz hade hittat en tjej..
-
Jag stod i baby affären och väntade på Alison, när jag nu stod här och kollade på allting kändes det aningen skrämmande. Jag hade ingen aning hur mina fans skulle reagera, om jag skulle berätta så skulle dom lämna mig, och det var det sista jag ville.
När jag såg hennes bruna hår gömt under en luva så sprang jag fram till henne och lyfte upp henne i min famn. Hon tog ett fast grepp om min kropp och kramade tillbaka mig.
mina läsare är bäst!
Unbroken - episode 8
Varje dag såg jag mig i spegeln och försökte hitta en gravid mage, tillslut efter ett par veckor så fanns det faktiskt en liten bula.
-
"Titta, denhär skulle passa perfekt till dig!" sa Aria med ett stort leende och höll en röd klänning mot min hud.
Jag slängde ner alla fem kassar på golvet och la dom återstående sedlarna på bordet, nu när jag hade allt jag behövde, skulle jag börja spara.
Min mobil började ringa, och Justin lyste upp.
kämpade emot det så blev det bara värre.
Jag var så glad att mitt barn var en del utav Justin, att den kunde ta del av hans charm och underbara personlighet. Varenda kille som skulle ha haft det Justin har inom karriären och sådant skulle ha lämnat mig för länge sen, men så var inte han. Så som sagt, jag var väldigt glad över att det var hans barn.
När yttligare en morgon var kommen så skulle jag till skolan, jag drog på mig jeans och en tröja, jag fixade mig aldrig speciellt mycket till skolan.
När jag väl var framme i skolan så var min näsa alldeles röd, mina öron också för den delen. Jag stod och skakade och fick knappt upp låset till mitt skåp.

väldigt tråkig del, ska precis skriva del 14 haha, spännande visst ? ;)
älskar era kommentarer, ni är bääääst! love you <3
Unbroken - episode 7
-
Vecka efter vecka passerade snabbt, jag och Justin var faktiskt bra överens. Han brukade hälsa på mig ibland, jag och Aria köpte mer och mer baby saker, och resten av min lägenhet var också för det mesta klart.
Snabbt rusade jag till spegeln och försökte spegla mig i varje syn, men min mage såg till min besvikelse inte alls stor ut. Kanske en väldigt lite putning fanns, men det räckte inte för mig.
Då knackade det på dörren, jag sprang snabbt dit och därbakom stod ingen mindre än Max. Han klev in som han vore ett geni och satte sig på soffan bredvid Aria.
-
Jag bestämde mig för att äta middag med min familj, mamma nämnde ingenting om skolan som tur var.
Jag skulle kunna ta med mig jordgubbar & dear john, choklad till dig idag klockan 7? Aria skrev ett sms någonting om att magen hade växt, så jag vill också se!
Jag kunde inte låta bli att skratta, och då frågade mamma såklart vem det var.
Dumpa iallafall av chokladen och jordgubbarna om inte annat ;-) min mage har inte växt tycker jag :-/ Aria överdriver bara..
Jag visste att jag skulle fånga ditt intresse såfort jag nämnde choklad :-P Men vi ses då, ikväll?
Kom över bara, din pojke har saknat dig :-)
Pojke?
Jag gissar på kille iallafall ;-)
Jag tror på en tjej, hoppas hon får samma drag som sin mamma
Vad söt du är! :-) <3
skrev jag och det värmde i hela kroppen.
-
Vid sextiden åkte jag hemifrån, jag skuttade nästan hela vägen hem när jag tänkte på jordgubbarna Justin skulle ta med.
Jag kände min rätt så äcklig efter hela dagen, så jag tog en dusch. Som vanligt tog jag min tid på mig men innan såg jag till att låsa upp dörren, bara ifall Justin skulle hinna före.
"Missuppfatta inte, jag kom precis från duschen" skrattade jag.
"Den var utlånad så det blev roomie"

kommentera mycket nu :)
Unbroken - episode 6 (obs, 5 under)

Pappa hyrde en lastbil som kunde köra ut min nya soffa, tvbord och sånt till lägenheten. Men sedan fanns massa annat som filtar, kuddar, täcken, ljus, böcker, tavlor som vi själva kunde ta. Jag skulle själv fixa det imorgon, pappa och hans vänner skulle sätta upp soffan och sånt ikväll själva, för han skulle jobba imorgon.
-
"Mamma, jag måste berätta någonting" skrek jag och drog efter andan.
-
När det slutligen blev morgon, och alla saker redan låg i bilen behövde jag bara klä på mig och köra iväg. Mamma hade tagit det hela förvånatssvärt bra, hon var nästan mer uppspelt än jag.
När ska jag hämta dig? Tänkte vi kunde ta en fika eller något så att vi lär känna varandra..
Åh, glömde bort! Jag ska fixa min lägenhet idag, feel free to help.
Visstvisst, adress?
Wow? Började den mjuka Justin slutligen komma fram? Jag som precis hade börjat vänja mig vid hans kaxiga attityd. Jag sände iväg adressen samtidigt som jag drog upp alla saker i lägenheten, jag fick gå flera omgångar trots att det var stora kassar. Menmen..
Justin väntade dock inte på att någon skulle öppna utan klev bara in.
-
Justin forsatte chocka mig, han hjälpte mig att sätta upp alla tavlor, bädda sängen, hämta mer saker hemifrån så som mina kläder. Jag bestämde mig för att sova där redan ikväll, allting var nästan klart. Jag hade baby rummet att fixa, och sedan mer saker såklart.
Justin pratade mycket, han var väldigt hyper märkte jag. Han pratade om sin familj, att han hade en lillebror som hette Jaxon. Han pratade om Kanada, sedan berättade jag om min familj och smått och smått kände vi varandra lite bättre.
"Det skulle inte kännas konstigt om jag sover här ibland va?" sa han emot mig.
Kommentera bebisar :)
Måste bara säga en sak, snart kommer det komma mycket drama som liknar mitt privatliv, ni får gärna fråga om ni undrar något :) puss!
Du har räddat mig igen.
Unbroken - episode 5

Nästa dag var alla och vimlade omkring i fartyget, ville inte ens tänka mig hur Alex fortfarande skröt om sin uppsats. Jag låg bara i hytten och tyckte synd om mig själv, just i det ögonblicket ville jag att någon snäll själ kunde knacka på dörren och ge mig en chokladkaka.
"Så vad tar dig hit? Glömde du någon mening du skulle slänga ur dig?" muttrade jag och vände mig om. Han steg in och stängde dörren efter sig.
-
Ett par dagar senare kunde jag inte vara lyckligare att gå av båten, jag tror Alex hade fått babbla nog ombord så han höll sig tyst under hemfärden.
Är tiden bokad? Börjar tvivla på dig snart.. //Justin
Ja, tiden är bokad. Imorgon klockan 11, se till att vara där.
Han svarade inte och det var lika bra, jag slapp helst hans idiotiska sms. Jag visste att han inte var sån på riktigt, det fanns en mjuk Justin någonstans därinne. Jag hade träffat honom då när vi hade haft det, han fick mig verkligen att falla på festen innan.
-
Jag, mamma och pappa skulle sedan senare imorgon åka till en möbelaffär och kolla möbler till mig. Jag föreslog att betala allting själv men pappa ville betala med undanstoppade pengar som han hade sparat till en husvagn, men han ville inte ha den längre så då kunde han hjälpa mig istället.
-
Behöver du skjuts?
Nej, tar mig gärna dit på egen hand, tack.
skrev jag irriterat tillbaka, precis då gick jag på bussen och valde att sitta längst fram.
Jag la undan smset, jag hade inte ens sparat hans nummer.
När jag väl var framme så gick jag in i lobbyn där han väntade, han kollade på klockan och kollade irriterat på mig.
"Så här har vi Alison Clearwater?"
När jag kom till lobbyn blev jag chockad att Justin faktiskt stod där och väntade på mig.
När jag satt i Justins bil så knäppte jag först bältet och skrev sedan sms till pappa att jag är påväg, så han visste att vi kunde åka snart.
"Så det är här mitt barn ska växa upp - imponerande" sa han och syftade på Max's försök att bygga någonting över hela vardagsrummet, vilket var i princip det enda han såg.
"Så när?" frågade jag och drog av mig min huvtröja för att sätta på en cardigan.
Kom ut nu gumman så åker vi.
skickade mamma.
i pray to god that this workes..
Flytta bloggen? LÄSVÄRT
Kan inte publicera alls genom datan längre, vet inte vad jag ska göra. Kan inte köra från utkastet kan inte göra något. Har kämpat som fan med denna bloggen.. Vad ska jag göra? Kommentera tips eller så kommer de aldrig något, vet ju inte vad jag ska göra.
Blogg.se
Vet att jag sagt det förut, men seriöst HJÄLP MIG NÅGON!!
när jag skriver ett kapitel och trycker på publicera så slutar webbsidan att fungera så måste jag göra om från utkastet å så kan jag inte ändra något för då händer samma sak när jag trycker på publicera. Därför finns det inte bilder på vissa, inte bra med texten eller att något fattas. Jag hatar det och om de inte fixas snart kommer jag sluta blogga seriöst. Är så trött på de!! Har försökt med allt, hjälp mig någon så kommer de 10 delar samma dag, JAG LOVAR!!
Det är därför jag inte uppdaterat på riktigt.. Tappar lusten.
Unbroken - episode 4
Han kollade på mig med allvarliga ögon, den busiga delen utav honom hade försvunnit och han knöt sina knogar hårt. Hela hans ansikte var stelt, han hade slagit ihop tänderna så hans perfekta käkben visade sig tydligare.
"Jag minns inte det, har du någon speciell anledning?"
Jag önskade att någon mer gäst hade suttit i resturangen, men det verkade som att hela stället var stängt medans vi var här. Då skulle det inte varit sådär dödligt tyst, allt man hörde var tysta andetag och personalen som jobbade i köket. Inte ens dom sa någonting.
"Öh.."
Jag skulle vara tvungen att berätta det till honom så småningom, men jag ville inte göra det såhär kanske.. men hur många tillfällen skulle jag få?
"Ja-jag är gravid" sa jag tyst och greppade tag om bordskanten.
Hans ögon smalnade direkt, en blekare nyans ersatte hans varma mörka hy och han rörde inte en min. När han väl gjorde det såg han mest besviken ut.
"Hur vet du att det är mitt?"
Hans ord var bara tomma.
"Du är den enda jag har haft sex men sen flera månader tillbaka"
Han slappnade inte av ett dugg i ansiktet - istället började han gnista tänder och var alldeles tyst och tänkte säkert över något. Ibland drack han ur colan och tillsist kom maten in.
"Trevlig måltid"
Han pressade fram ett leende och jag gjorde detsamma.
Han tog gaffeln i handen och började äta, jag önskade mest utav allt att han kunde säga någonting.
"Tänker du säga någonting?" sa jag rörde i maten.
"Finns inte så mycket att säga, jag tror inte ens att du är gravid"
Jag chockades och kollade på honom samtidigt som jag la undan besticken.
"Varför skulle jag ljuga för?"
"Jag vet inte riktigt själv, du vill väl åt framgången gissar jag på. Vi kanske hade sex, men jag tvivlar på att du är gravid. Dumt att du ska hitta på något sådant"
Jag fick inte fram ett ord.
"Jag kom inte hit så att du skulle få håna mig, eller påstå att jag ljuger. Jag kom hit för att jag ville säga att jag är gravid och det är ditt barn. Jag vet inte vad du begär av mig, jag kanske måste kissa på en pinne så du tror mig. Tack för colan" muttrade jag och tog min jacka från stolen samtidigt som jag gick med raska steg ut ur resturangen.
"Vänta" ropade han efter mig men jag sket fullständigt i det.
"Aria, jag vill hem" sa jag så det lät nästan hotande.
Jag ville inte stanna kvar här längre - Mr.Scott hade redan ringt hem och talat om att jag inte var närvarande vid en enda lektion.
"Försent nu Ali, du får helt enkelt stå ut"
Jag suckade och drog täcket över mig, jag var bara irriterad efter middagen. Jag hade verkligen slösat min tid, han kunde åtminstonde brytt sig lite. Jag ville ju faktiskt att barnet skulle ha en pappa, men i nuläget verkade det inte bli så.
"Vi lät dig åka och du går inte ens på lektionerna! Jag är riktigt besviken, ugh, bara om jag kunde komma och hämta dig. Jag hörde att du var på middag också, jag vill inte att du träffar den där Justin Bieber någon mer, är det förstått?" röt mamma i telefonen.
"Tro mig mamma - jag ska aldrig prata med honom igen. Förlåt att jag gjorde er besvikna, jag ska försöka bättre" mumlade jag.
Samtalet bröts och jag släppte ner mobilen i sängen.
Unbroken - episode 3
Last chapter:
Precis då öppnades dörren från Justin's hytt och ut steg självaste Justin gissade jag.
Tillsammans med en mörk man och en annan ung kille. Han gick några meter ifrån mig, han njöt väl av tiden nu alla tjejerna stod och försökte vinna en dejt.
"Wow" skrattade Aria och jag skakade på huvudet och granskade han.
Då stelnade jag till, slutade andas och kollade en gång till.. vänta va? Nej det kunde inte vara..
"Ar-aria är det där Jus-justin Bieb-bbier?" frågade jag med hackig röst och svalde hårt.
"Ja haha, visst är han snygg?"
Han kollade bak på oss och log stort.
"Ska ni inte tävla om dejten?" sa han med ett flin.
Jag vände bort ansiktet så han inte skulle se det och Aria svarade glatt
"Nej, vi lämnar det till dina galna beliebers"
"Haha, det var synd. En annan gång tjejer, det är fem dagar kvar"
Han försvann och jag kunde äntligen titta framåt.
"Varför titta du bort? Rodna du?" skrattade hon.
"Nej Aria, jag måste vinna den där dejten!" utbrast jag och rusade till plan 7.
Jag visste att det skulle bli svårt - men jag fick inte ge upp.
-
Wow, en säkert kilometer kö var framför oss. Varenda tjej på denna båt måste befunnit sig på detta däck, dom delade ut en varsin lott längst fram samt en autograf från självaste Justin.
Jag stod ju nästan längst bak, jag hade inte en chans att vinna detta. Det fanns max 200 lotter så det skulle aldrig räcka.
Då fick jag se Max gå bredvid oss.
"Max?" sa jag chockat och drog i hans arm.
"Hejsan syrran"
"Vad gör du här?"
"Äh, tog en lott till det här.. vad det nu är. Tjejerna dreglar över mig" sa han och slog ut med händerna.
"Ditt dum huvuvd, dom dreglar över din lott. Ge hit den, jag behöver den till något viktigare" sa jag och drog lotten från hans hand.
"Ey, jag skulle ge den till Alicia"
"Too late, Max jag behöver den. Du kommer förstå någon dag, dessutom jag behöver vinna!"
"Såklart du vinner, jag tog lottnumret som Cody skrev upp"
"Cody? Va?"
"Ja Cody är ansvarig, så han skrev helt enkelt upp numret jag fick" sa han och ryckte på axlarna.
"Va? Wow, dina korkade vänner kan vara till nytta ibland. Tack Max" sa jag och kramade om honom innan jag försvann bort till Aria.
-
Alla 200 tjejer hade en lott i handen, jag var inte hundra procent säker på att Max hade rätt, men jag hoppades det iallafall.
Alla tjejer stod och hyperventilerade.
"Trodde verkligen det skulle bli svårare att träffa Justin Bieber" sa jag och rynkade pannan.
"Allt är inte så svårt som det ser ut, men missar du inte din lektion för det här?"
"Snälla Aria, sen när skulle jag brytt mig?" sa jag och kollade allvarligt på henne.
"Jaja, tycker bara att du borde bry dig" sa hon och sedan började det prassla i micken.
"Hejsan alla beliebers!"
Ett öronbedövande skrik hördes, han ssh:ade dom och tillslut lugnade dom ner sig.
"Vi har inte tid att förlora, Cody läs upp det vinnande numret"
En kille som jag kände igen ställde sig upp vid micken och läste noga på pappret.
"Nummer 45" sa han och jag kollade ner.
Yes.
"Nummer 45, vart har vi dig?"
Aria kollade på mig med ett leende och jag räckte upp handen.
"Där har vi dig, välkommen upp"
Jag började trängas, vissa klappade sina händer medans visa ärligt talat försökte attackera mig. Jag kom undan från ett hårt slag och pustade ut när jag väl stod på scenen.
"Grattis, dejten börjar om en halvtimme"
Jag log övertygande och vi gick ner från scenen och han kramade om mig.
"Vill du byta om innan?" frågade han och jag kollade ner på min klädsel.
"Äh, nej tack"
"Då kan vi gå direkt, han skulle bara fixa något innan men det finns spelautomater utanför som du kan spela med"
"Åh! Tack så mycket!"
Han gick med mig till automaterna och jag tryckte ner mitt första mynt, när jag väl började spela hade jag svårt att sluta så jag satt och spelade säkert en halvtimma.
Plötsligt knackade någon på min axel.
"Uh, ursäkta" sa Justin och jag tittade fort fram igen.
"Öh förlåt, jag fastnade i spelet"
Jag tog min väska fort från golvet och började gå in i resturangen utan att försöka visa mitt ansikte.
"Så.. vart vill du sitta?"
En fönsterplats längre bort erbjöd fönster, så jag gick för de.
"Därborta" sa jag och pekade mot bordet.
Vi gick dit och han harklade sig.
"Vänta, såg inte jag dig imorse?"
"Eh jo, jag vann" sa jag och satte mig ner.
Nu för första gången mötte jag hans ögon och han tittade in i dom djupt, jag kollade fort ner. Han var precis som jag mindes, trots såg han annorlundare ut.
"Jag ser det, stort fan?"
"Inte alls" erkände jag och servitrisen kom.
"Vad vill ni beställa?"
"2 cola, tack" sa Justin och jag nickade.
"Ja"
När hon gick igen kollade jag in i Justins ögon och dom var verkligen vackra, ingenting man brukar se. Ljusbruna ögon som ramades av tjocka svarta ögonfransar.
"Så varför är du här?"
"Jag hoppades att du mindes mig.." mumlade jag och drog handen genom håret.
Han var tyst ett tag och colan hann komma in innan någon sa något, jag smuttade lite på colan och han drog den närmare sig.
"Åh nej" hörde jag honom sedan säga och han suckade djupt.
"Det är lite mer komplicerat" sa jag och slog ihop tänderna.
Vi tittade upp på varandra igen, en meny var framför oss så han började bläddra i den medans jag bara satt där och väntade på att han skulle säga något.
"Ska jag beställa till dig eller?" frågade han och jag svalde tyst och öppnade min meny också.
Jag tog det första bästa - och servitrisen kom lagom.
"Redo att beställa?"
"En pasta med svamp, tack"
"Okej och du?"
"Carbonara"
Hon nickade och försvann bort igen bakom disken.
"Vad menar du med komplicerat?" sa han och drack en klunk.
Jag drog efter andan och försökte låta så tyst som möjligt, men samtidigt så att han skulle höra det.
"Använde du kondom?"
Hur en novell påverkar en människa.
Wow. ALDRIG har jag läst en så bra novell Marielle (stavas de så?) firststeptwoforever.blogg.se . Alltså.. hittade den igår och var fast hela natten bokstavligt talat. Från 8-1 på natten, var så trött i skolan och sov till och med på rasten.. Jag tog varje tillfälle på lektion och överallt under hela dan att läsa läsa läsa, och när jag kom hem tills nu. Alltså sen halv 2, läst läst läst. Jag tycker ni alla borde besöka hennes blogg och läsa några delar innan ni dömer, hennes tredje novell ska precis snart komma ut. Jag har aldrig läst någon novell så noga, jag grät mitt på natten och allting, man känner verkligen känslorna från novellen!! Hennes gamla novell liknar faktiskt lite den som jag ska skriva, men ändå inte. Tack så mycket & hoppas du fortfarande läser min blogg så du kan läsa detta! Du har gett mig så mycket inspiration och motivation att jag ska börja skriva nu direkt!
Från och med nu kommer du se mig bland kommentarerna ;)
Unbroken - episode 2
Last chapter:
"Vänta unga dam, du ska ingenstans med dina 14 missade biologiklasser" sa pappa strängt.
"14? Jag trodde det var 10!" sa mamma chockat.
"Tydligen måste vi kolla varje vecka" förklarade pappa och jag stönade.
"Ni kan inte mena allvar"
"Jo, du måste komma ikapp, och det lär du inte göra på en kryssning, tyvärr Alison, du stannar hemma medans dina bröder åker"
"Om du inte tar biologiklasserna ombord" förslog Alex.
"Ja ellerhur" stönade jag och ramlade tillbaks på soffan.
"Välkommen ombord"
Jag tog en drink i handen och drack direkt ur sugröret innan jag skulle hoppa överbord.
Jag fick följa med, bara jag gick på klasserna. Well, kryssningen varade i hela fem dagar. Jag hade åtminstonde fått med mig Aria.
"Det är ingen alkohol i väl?" frågade Alex och killen som hade välkomnat oss ombord nekade.
"Aboslut inte, vill ni se eran hytt?"
Vi nickade och han gick med oss ner några våningar, jag dumpade bara av mina väskor och skyndade mig upp.
"Åh, vad ska vi börja med?" frågade jag med ett smile och såg ut över båten.
"Ali, du måste vara försiktigt. Tänk på att du är gravid" sa Aria och jag kollade allvarligt på henne.
"Ja, jag vet" sa jag och kollade på henne "men jag kommer fortfarande vara samma Alison som innan"
"Jaja, snart kommer dom avslöja vilken kändis som ska med!" sa hon uppspelt och jag suckade.
"Det är inte som att Angelina Jolie skulle stiga på"
"Det tror jag inte, med tanke på att det är en teen cruise"
-
Glädjen hade bara varat en stund, jag hade varit med i några tävlingar och sådant men sedan gömde jag mig i hytten ensam och drog med fingret på min mage.
Jag ville inte att mitt barn skulle växa upp utan sin pappa, aldrig.
En rysning for genom min kropp och jag slutade, jag drog ner linnet och på med skorna igen.
Jag försökte genom vimmlet med tjejer hitta Aria, alla köade för den där kändisen som alla ville se.
"Aria?" ropade jag.
"Här borta!" ropade hon och jag försökte tränga mig igenom.
När jag kom fram la jag fort armarna om henne och pustade ut.
"Wow, människor är ju galna. Är det Angelina Jolie eller vad?"
"Nej, det är Justin Bieber"
"Känner jag honom?"
"Tydligen inte"
"Okej, men snälla kan vi äta? Min mage" sa jag och gjorde en ledsen min.
"Ok-" hon hann inte säga mer innan vi blev bokstavligt talat nermosade.
Han killen.. Justin Bie..Biever? verkade komma och alla stormade emot honom och jag som stod ganska nära med Aria ramlade ner på golvet och jag fick flera slag på mig. Wow, jag hade aldrig sett människor såhär galna.
"FÖRSIKTIGT TJEJER!!" skrek någon man och ingen verkade lyssna.
Jag tog upp mig från golvet och tog med Aria.
"Äta?" frågade jag irriterat och hon nickade instämmande.
"Ja tack"
Jag trängde mig ut och alla skrek så öronbedövande att jag undrade om mitt barn kunde bli döv? En tjej som stod och grät blockade det sista och jag mer eller mindre slog undan henne.
"Shit vem är bävern?" röt jag.
Tjejen bredvid mig såg ut att bli rasande och började skrika på mig.
"DET ÄR BIEBER, INTE BIEVER DITT HANDIKAPPADE BARN. HAN ÄR DEN MEST UNDERBARA PERSONEN PÅ DENNA JORD" började hon och jag skakade på huvudet.
"Okej, ursäkta mig.." sedan stäckte jag mig och kollade upp. "stackars kille" innan jag slutligen vände mig och gick.
-
Jag ångrade verkligen att jag ens steg på denhära båten, Alex hade fullt upp med att skryta om sin uppsats med dom andra nördarna. Max, var... Max. Han hade hittat andra korkade vänner som han umgicks med. Dom tävlade vem som drack först upp sin milkshake, när dom drack ur samma mugg. Så korkade!
"Vad ska vi göra härnäst?" frågade jag och högtalarna började låta.
"Gillar du Justin Bieber? Nu har du chansen att vinna en dejt med honom - lotterna går att vinna på däck 7. Välkommna!"
Alla tjejer började skrika och började rusa mot däck 7, vi var på 6 så äntligen kunde vi få lite lugn och ro. Efter tio minuter var alla tjejer borta så jag och Aria kollade skrattandes på varandra.
Precis då öppnades dörren från Justin's hytt och ut steg självaste Justin gissade jag.
Tillsammans med en mörk man och en annan ung kille. Han gick några meter ifrån mig, han njöt väl av tiden nu alla tjejerna stod och försökte vinna en dejt.
"Wow" skrattade Aria och jag skakade på huvudet och granskade han.
Då stelnade jag till, slutade andas och kollade en gång till.. vänta va? Nej det kunde inte vara..
Unbroken - Pilot
Han var så nyfiken, och på något sett kändes det rätt.
Jag hade saknat denhär känslan, att någon ville ha en. Men jag var medvetande att detta bara skulle hålla några timmar, om jag hade tur kanske tills morgonen.
Hans mjuka läppar kysste min mage och jag fick rysningar i hela kroppen, jag gillade det, för en gångs skull. Radion stod på, rolling in the deep kom på och jag ville bara sjunga med, men jag lät det vara och kollade ner på killen som hade dragit av mina underkläder.
Man kunde se hans magrutor, och sedan hade en speciell tatuering, den skulle jag inte glömma.
7 veckor senare:
Jag kände mig bokstavligt talat illamående, allting runt omkring mig började snurra och jag greppade tag i handfatet och den kändes ovanligt kall.
Jag drog ett djupt andetag och tog en röd handuk och höll den under kranen tillräckligt länge så den var iskall. Jag vred den så allt onödigt vatten föll tillbaka ner i kranen och sedan höll jag den hårt emot min panna.
"Du klarar dethär" sa jag tyst till mig själv.
Vem lurar jag? Såklart jag inte gör.
Jag satte mig ner på golvet och lutade mig emot badkaret, mina händer darrade så mycket att jag inte ens kunde ta min mobil från kanten.
Jag slöt ögonen hårt, sedan när jag öppnade dom förväntade jag mig att allting skulle ha vart en dröm. Men när jag slog upp ögonen var jag precis i samma situation som tidigare, jag var fortfarande gravid.
Jag ställde mig upp och kollade i spegeln, mitt ansikte såg alldeles förstört ut, mitt smink hade runnit längs mitt ansikte och mitt hår hade samma frisyr som i morse.
Jag tog min mobil och gick in på meddelanden och på Aria.
Kom hit snälla, och ta med dig donuts, och överdrivet. Jag har något väldigt viktigt att berätta, och jag behöver mycket kalorier! xx
Jag la ner min mobil igen på handfatet och försökte lugna ner mig, jag tog min tandborste och tog lite tandkräm och började borsta mina tänder.
Jag borstade sålänge tills jag hörde att det ringde på dörren och då spottade jag ut allting och sköljde min mun. Jag gick fram till dörren och in steg Aria.
Hon räckte över munkarna till mig och jag tog emot dom och öppnade direkt locket och tog upp en choklad munk som jag stoppade in i munnen och tog ett bett.
Hon satte sig på soffan och jag med, jag la ner kartongen på bordet men höll kvar min choklad i handen och tog yttligare ett bett.
"Kan du bara.. säga något vad det handlar om" bad hon och jag suckade.
Jag åt upp hela munken, och svalde allting och kollade på hennes vrikade outfit.
"Jag är gravid"
Efter jag och Aria gått igenom allting noga, hon hade frågat allting och jag hade verkligen försökt berätta allting till henne. Men jag visste inte ens själv allting - som vad pappan hette.
Aria föreslog abort, tanken slog jag bort direkt och hon förstod.
Vi skulle hålla det mellan oss två ett tag, jag skulle ju trots allt kunde dölja min mage ett tag, hoppades jag. När jag gick in i mitt rum så kunde jag inte undvika att dra upp min tröja i spegeln och lägga händerna därpå, sedan vände jag på mig och försökte hitta någon liten bula, men jag fann ingenting. Min kropp såg precis likadan ut.
Hur länge skulle det dröja innan en jättemage skulle komma fram?
Jag skulle behöva berätta för mamma, hon skulle inte bli särsklilt glad kunde jag säga redan nu. Men om 7 månader skulle jag vara en mamma.
Jag satt med böckerna i knät och försökte räkna ut någonting i biologin som jag låg lite efter i. Alex (min äldre bror) hällde sina popcorn i en skål och pappa steg in i rummet.
"Vad gör ni?" frågade han och Alex greppade tag om popcorn skålen och gick emot soffan.
"Det kommer inget på tv, så jag ska kolla på när Alison pluggar, en realityshow jag aldrig ett avsnitt av"
Jag suckade och pekade skyldigt på honom.
"Ser du pappa? Han stör mig! Det är hans fel att jag ligger efter i biologi"
Han log stort emot mig medans han stoppade in popcorn i munnen.
"Jag trodde det var dom 14 missade lektionerna som gjorde att du låg efter"
"14?" ekade pappa "jag trodde det var 10"
Jag kollade på honom och ramlade tillbaka i soffan.
"Ja men jag sa ju det till det typ 4 veckor sen"
Han suckade och mamma kom in med posten med Max efter sig (min otroligt korkade lillebror).
"Alex, du har fått post" sa hon och räckte över ett kuvert till Alex samtidigt som hon ställde sig bredvid pappa. Max satte sig bredvid mig och Alex drog upp pappret.
"Det är en novell tävling jag var med i förut.. låt se... Åh jag vann!!" sa han överlyckligt.
"En teen cruise till Hawaii!"
Mamma och pappa började hoppa upp och ner "Vi ska till Hawaii!"
"Teen cruise" upprepade han "alla som är arton och under"
Då insåg jag att det var jag, så jag och Max ställde oss upp och började hoppa upp och ner.
"Vi ska till Hawaii!"
"Vänta unga dam, du ska ingenstans med dina 14 missade biologiklasser" sa pappa strängt.
"14? Jag trodde det var 10!" sa mamma chockat.
"Tydligen måste vi kolla varje vecka" förklarade pappa och jag stönade.
"Ni kan inte mena allvar"
"Jo, du måste komma ikapp, och det lär du inte göra på en kryssning, tyvärr Alison, du stannar hemma medans dina bröder åker"
"Om du inte tar biologiklasserna ombord" förslog Alex.
"Ja ellerhur" stönade jag och ramlade tillbaks på soffan.
Har skrivit en del, hehe..
det kanske fortfarande ändras, kommentera så jag vet vad ni tycker!