Dina andetag är min musik - chapter 42

Jag kom på att jag inte läst klart alla böckerna än , jag bestämde mig för tvåan . Jag började läsa och desto mer jag läste så insåg jag att han lämnade henne här . Hon gjorde vad som helst för att få honom tillbaka , kärlek är väl inte så lätt . Jag insåg att jag hade ett val att göra , bestämma mig för hur det ska bli ..



Men jag antar att tiden kommer få bestämma . Jag somnade ..

Några veckor senare :
Jag kollade på teven , som om jag inte gjort det tillräckligt dom senaste veckorna . Jag och Justin var på ganska dålig nivå . Vi pratade då och då men hade inte setts en enda gång . Varje gång han ringde berättade jag att jag var upptagen , egentligen var jag bara ledsen och kollade på tv för att glömma mina känslor . Justin var tydligen också upptagen och snart skulle han åka på sin turne . Vi hade ju planerat att jag skulle följa med ett tag men nu var jag inte så säker längre . Han skulle ringa mig ikväll , så det var bara att bestämma sig .

Visst , jag saknade honom men jag klarade inte att bli sårad . Mitt liv var ingen film där allting skulle bli lyckligt till slut , eller kanske skulle det men just nu var det den mörka perioden och jag hade ingen ork att ta mig upp .

Dagen övergick i kväll , valet var inte bestämt ännu . Jag kanske skulle satsa på att bestämma mig där i luren , säga vad som känns bäst . Mobilen ringde , jag svarade osäkert .
" Hallå ? "
" Hej . " Mumlade han trött .
" Ehm jo jag har tänkt på en sak Justin . "
" Jag med , börja du . "
" Nej , du . "
" Det är angående turnen . "
" Samma här . "
" Vill du fortfarande följa med ?  "
Vad kändes bäst just nu ? Jag andades in .
" Justin .. Jag vill ..."



Så vad kommer hon säga ?
Förlåt för en kort , igen , men kände mig tvungen att blogga en till .
Och fantasi är så noll just nu , så nu skulle en ide passa bra . Får tänka lite ikväll , kommentera och godnatt :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:


Lämna gärna en kommentar:)


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0