Dina andetag är min musik - chapter 49

Jag vet inte hur länge vi satt där men när jag hörde någons steg in i rummet visste jag att det var länge . Läkaren med dom förra resultaten steg in och kollade på oss . Vi ställde oss upp och kollade oroligt på honom . Han öppnade munnen för att säga något .
" Nelly kommer ... "



Han stannade upp i meningen och jag fall ihop på golvet , började andas ansträngt .
" Hon kommer nog inte klara sig . " Sa han snabbt och viskade något i stil med 'beklagar ' . När läkaren försvann så slog Ryan sin hand i väggen .
" Helvete , jag skulle vart där och skyddat henne . " Skrek han och föll ihop på golvet också .
Alla minnen , skulle vara ett minne i mängden . Men det skulle vara alla minnen hon fick , hon skulle aldrig få några nya . Jag skulle aldrig få känna hennes läppar mot mina igen , jag skulle aldrig få säga förlåt för allting jag gjort . Hur skulle alla reagera ? Skulle hennes mamma bry sig ? Hon hade svikit henne så jävla mycket , fattar inte hur den personen tänkte . Carrie ... hennes bästa vän . Jag hade aldrig tänkt mig in i hennes situation , hur mycket skit hon hade tagit . Istället svek jag bara henne , det finns ingen jävla mening med att leva . Jag andades och grät där på golvet , tjejen jag älskade var borta föralltid .

Hon var tydligen fortfarande vaken , jag var tvungen att se henne . Ryan kom också , Caitlin och dom andra skulle ta nästa flyg . Jag satte mig där brevid henne , precis som förra gången . Det gav för mycket minnen , dåliga så jag ställde mig upp på andra sidan . Hon låg där som en liten ängel , hellre jag än henne .

Ryan gick ut för att köpa mat och jag satte mig ner , var tvungen att förklara vad jag kände . Spelade ingen roll vad som hänt dom senaste månaderna , jag och hon hörde ihop .
" Nelly , jag vet inte om du hör mig . Det spelar ingen roll , jag behöver bara säga det . Du är så vacker , du är perfekt . Alla minnen kommer tillbaka , vad hände med oss ? Jag menar det verkligen , du är det finaste som någonsin hänt mig och jag kommer älska dig tills mitt hjärta slutar slå . Om jag kunde skulle jag ta tillbaka allt det dåliga , jag skulle ta dig till stranden för att säga att jag älskar dig . Du förstår inte hur mycket du betyder för mig , utan dig kommer jag inte behöva andas . Jag kommer inte ha någonting att gå upp på morgonen för . Ditt leende , det får mig att le . Jag kan inte förklara hur mycket jag älskar dig , hur mycket jag ber dig att kämpa . För du kan inte lämna mig nu , inte såhär . Jag kommer inte klara mig utan dig , jag kommer aldrig kunna förlåta mig själv . Jag måste se dina underbara ögon en gång till , höra din fina röst . Jag vet att det är mitt fel , men du måste leva för Ryan och alla andra . Om du .. försvinner nu så kommer han också göra det smått . Ingen tjej har tagit så mycket plats i hans hjärta , det måste du förstå . Alla dina drömmar , du kan inte ge upp om dom heller . Jag vet att jag varit självisk , jag fattar inte ens nu hur mycket skit du har fått ta , men jag ska ordna allting . Bara öppna ögonen , säg att allting ska bli bra , min älskade Nelly . "
Tår efter tår verkade inte räcka till .

Minuterna ville inte passera utan henne , men dom gick nog . Jag orkade inte bry mig mer , livet var så orättvist att jag inte orkade inte bry mig om någon minut just nu .

Jag somnade vid hennes sida , Ryan också . Caitlin och dom dök upp , men jag hade inte ens någon glädje att säga hej , roligt att ni kom . Smått med tiden började blommor fylla borden , fans skrev fina mejl . Mejlen gjorde inte någon nytta , inte just nu .

Jag ville hoppa fram i tiden , kolla några månader framåt och kolla om det finns någon lycka där . Kanske skulle hon klara sig , men den lilla glöden inom mig var släckt ...



HJÄLP MIG ?! Vad ska jag skriva ? Korta inlägg = ingen fantasi .
Stirrat i skärmen i en timme och fick fram dethär ? ÅÅH , ska hon vakna eller inte ?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:


Lämna gärna en kommentar:)


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0