Jag gjorde allt för att hålla humöret uppe, nästa morgon hade jag fått sova länge vilket inte alls hade stått i mitt tidsschema. Tillslut kom iallafall Jazzy och hoppade på mig att jag skulle gå upp.
"Hej gumman, hade du roligt hos farmor?"
Jag lutade mig bak mot sänggaveln och höll henne i mitt knä. Hennes söta smilegropar syntes och jag drog bak hennes hår med fingrarna.
"Vi lekte med klossar, byggde ett stort torn"
"Jaså det gjorde ni, vet du vem som ringde mig igår? Farbror Oliver, han vill komma och hälsa på"
"Jaa, han gillar att leka med mig"
Hon ville bort från mitt knä för att berätta nyheten till sin pappa, så jag lät henne gå och försökte andas ut istället. Det var sant, Oliver ville komma till Kanada. Han hade ringt mig igår, när jag lugnat ner mig i bilen och fått mig att inse hur sent det var. Justin hade ändå köpt historien om att jag hade fikat.
"Pappaaa, Oliver kommer"
"När då?"
Jag kunde höra dom utanför dörren, hur Justin bar Jazzy och när dom stod i dörröppningen hängde hon upp och ner och Justin bar henne i fötterna.
"Jag vet inte, vi får väl se.." svarade jag till Justin.
Jazmyns klänning var redan nere vid ansiktet, hon försökte dra upp den vilket inte funkade.
"Mammaaa, säg till pappa att sluta!" skrattade hon.
"Nej, det tänker jag inte" skrattade jag.
"Pappa, jag har en bra idé, kan jag viska?"
Justin släppte ner henne så hon kunde viska något, sedan log både Justin och Jazzy stort så jag förstod att dom hade något på gång. Båda två sprang fram till sängen och började kittla mig.
-
Jag städade hela huset, rengjorde varenda hörn. Jazmyn spred popcorn över hela vardagsrummet kort därefter.
"Jazzy" stönade jag och började plocka smulor från golvet.
Justin kom in kort därefter och satte sig ner i en utav fåtöljerna "jag är så trött på att plocka undan allt hela tiden" suckade jag och ställde mig upp. Samtidigt gjorde jag en grimas för ryggen värkte, stressen åt upp mig.
"Jag kan hjälpa dig" erbjöd han snällt men jag snäste bort honom, och jag vet inte ens varför.
"Nej sitt där du och njöt av teven så städar jag bort allting"
Jag gick ut från rummet och han ställde sig i dörröppningen "vad är det?"
"Ingenting" jag gick förbi honom i dörren efter ha slängt popcornsmulorna i handfatet och försvann upp på övervåningen. Jag låste in mig i toaletten och satte på duschkranen som om jag duschade, men egentligen bröt jag ihop på golvet, knippandes efter luft.
Justins perspektiv:
Det var en dag sedan som Alison blivit irriterad, det hade nästan aldrig hänt förut.
"Jazmyn spring inte i trappan har jag sagt!!"
Jag hörde hur hon skrek på Jazzy som inte förstod, Jazzy försvann upp på övervåningen och jag hörde hur Alison började diska.
"Helt plötsligt så hände något, vad missade jag?"
Svarta ringar runt hennes ögon, hennes hår var alldeles risigt.
"Ingenting hände, hur många gånger ska jag förklara för dig?"
"Du var så glad när vi kittlade dig, och sedan efter du städade. Är det de det handlar om? Jag kan städa om du vill, du behöver inte göra något"
Hon vände sig om och höll båda händerna framför ansiktet samtidigt som hon började gråta. Jag gick fram till henne och la armarna runt henne "berätta till mig älskling"
Jag strök henne med ena handen fram och tillbaka över hennes rygg.
"Jag förstår inte, men det kommer ordna sig älskling, jag tänker inte lämna er" hon strök mig över ryggen och rusade ut. Jag tänkte först springa efter, men det var ingen idé för hon var redan långt borta.
Jag gjorde allt för att hålla humöret uppe, nästa morgon hade jag fått sova länge vilket inte alls hade stått i mitt tidsschema. Tillslut kom iallafall Jazzy och hoppade på mig att jag skulle gå upp.
"Hej gumman, hade du roligt hos farmor?"
Jag lutade mig bak mot sänggaveln och höll henne i mitt knä. Hennes söta smilegropar syntes och jag drog bak hennes hår med fingrarna.
"Vi lekte med klossar, byggde ett stort torn"
"Jaså det gjorde ni, vet du vem som ringde mig igår? Farbror Oliver, han vill komma och hälsa på"
"Jaa, han gillar att leka med mig"
Hon ville bort från mitt knä för att berätta nyheten till sin pappa, så jag lät henne gå och försökte andas ut istället. Det var sant, Oliver ville komma till Kanada. Han hade ringt mig igår, när jag lugnat ner mig i bilen och fått mig att inse hur sent det var. Justin hade ändå köpt historien om att jag hade fikat.
"Pappaaa, Oliver kommer"
"När då?"
Jag kunde höra dom utanför dörren, hur Justin bar Jazzy och när dom stod i dörröppningen hängde hon upp och ner och Justin bar henne i fötterna.
"Jag vet inte, vi får väl se.." svarade jag till Justin.
Jazmyns klänning var redan nere vid ansiktet, hon försökte dra upp den vilket inte funkade.
"Mammaaa, säg till pappa att sluta!" skrattade hon.
"Nej, det tänker jag inte" skrattade jag.
"Pappa, jag har en bra idé, kan jag viska?"
Justin släppte ner henne så hon kunde viska något, sedan log både Justin och Jazzy stort så jag förstod att dom hade något på gång. Båda två sprang fram till sängen och började kittla mig.
-
Jag städade hela huset, rengjorde varenda hörn. Jazmyn spred popcorn över hela vardagsrummet kort därefter.
"Jazzy" stönade jag och började plocka smulor från golvet.
Justin kom in kort därefter och satte sig ner i en utav fåtöljerna "jag är så trött på att plocka undan allt hela tiden" suckade jag och ställde mig upp. Samtidigt gjorde jag en grimas för ryggen värkte, stressen åt upp mig.
"Jag kan hjälpa dig" erbjöd han snällt men jag snäste bort honom, och jag vet inte ens varför.
"Nej sitt där du och njöt av teven så städar jag bort allting"
Jag gick ut från rummet och han ställde sig i dörröppningen "vad är det?"
"Ingenting" jag gick förbi honom i dörren efter ha slängt popcornsmulorna i handfatet och försvann upp på övervåningen. Jag låste in mig i toaletten och satte på duschkranen som om jag duschade, men egentligen bröt jag ihop på golvet, knippandes efter luft.
Justins perspektiv:
Det var en dag sedan som Alison blivit irriterad, det hade nästan aldrig hänt förut.
"Jazmyn spring inte i trappan har jag sagt!!"
Jag hörde hur hon skrek på Jazzy som inte förstod, Jazzy försvann upp på övervåningen och jag hörde hur Alison började diska.
"Helt plötsligt så hände något, vad missade jag?"
Svarta ringar runt hennes ögon, hennes hår var alldeles risigt.
"Ingenting hände, hur många gånger ska jag förklara för dig?"
"Du var så glad när vi kittlade dig, och sedan efter du städade. Är det de det handlar om? Jag kan städa om du vill, du behöver inte göra något"
Hon vände sig om och höll båda händerna framför ansiktet samtidigt som hon började gråta. Jag gick fram till henne och la armarna runt henne "berätta till mig älskling"
Jag strök henne med ena handen fram och tillbaka över hennes rygg.
"Jag förstår inte, men det kommer ordna sig älskling, jag tänker inte lämna er" hon strök mig över ryggen och rusade ut. Jag tänkte först springa efter, men det var ingen idé för hon var redan långt borta.
Hur många delar vill ni ha av denna novell? Ligger vid 49 än så länge, men jag tänkte typ 60?.. WHAT DO U THINK? :D