Dina andetag är min musik - chapter 38

Handen flätade samman våra fingrar . Jag tittade på Justin , som såg alldeles sorgsen ut . Han hade på sig en luva så att han skulle dölja att det var han . Jag la mitt huvud på hans axel och höll hårt i hans hand ...



Ingen sa någonting , vi satt bara där båda två helt tysta och kollade på filmen . När den var slut väntade vi på alla skulle gå ut och sedan gick vi ut . Vi gick inte med sammanflätade händer utan bådas händer hängde löst ´på varsin sida . När vi kom ut hade han parkerat bilen utanför så vi hoppade in i den , jag märkte även att Kenny följde efter oss .

När vi åkt enda fram till huset och genom grindarna som jag inte sett när jag sprungit så gick vi in , Kenny åkte vidare och om jag såg rätt så låste han grinden . Vi gick in under tystnad och satte oss i soffan .
" Vi kan inte undvika det föralltid . " Sa jag tillslut och satte på teven .
" Undvika vad  ? "
" Du , jag , resten av världen . Vi kan inte tro att allting kommer lösa sig när vi vet själva att det inte kommer göra det . Vi tänker bara på nutiden , vad händer sen när du ska på turne igen ? Och när ska du det förresten ? "
" Om en och en halv månad ungefär , vi kommer att få det att funka . " Jag vet inte vad han sa i slutet , mitt hjärta dog när han sa det första .

Han visste lika väl som jag att det inte gick , varför vänta sålänge ? Men det var värt det  , det visste jag .
" Hur länge ska du vara borta ? " Frågade jag nervöst och säker på att jag inte ville höra svaret .
" Tre månader , en vecka paus och sen tre månader igen . "
" Snälla säg att du skämtar . "
Han nekade med huvudet och jag tog upp knäna för att begrava mitt ansikte .
" Vi klarar det . "
" Det gör vi inte . "
Jag tittade upp för att se hans ansikte , det var så tydligt att han hade tappat hoppet också .

Justins perspektiv :
Hon lutade tillbaka huvudet mot knäna . Bara tanken att kanske förlora henne fick mig vela gråta , hur skulle jag klara mig ? Vad skulle göra min dag utan hennes chokladbruna ögon , hennes leende ? Och nu när allting var så rörigt så kändes det som att vi inte ens skulle ha denhär månaden . Jag smekte hennes rygg med handen , jag hörde hur hon började snyfta lågt .
" Snälla , gråt inte . "
" Jag vill inte att det ska ta slut , du betyder allting för mig ! " Snyftade hon .
" Jag vill inte det heller , kan du kanske inte följa med ? "
" Du vet att det inte går. "
" Jag kan fråga . "
Jag kunde föreställa mig mammas röst i huvudet , berättade nackdelarna om när hon skulle med .
" Ingen idè ens , jag går och lägger mig . "
" Jag följer med . "
" Nej , du kan kolla på tv om du vill , jag behöver en stund för mig själv . "
Jag nickade sorgset och hon reste sig och sprang uppför trappan . Jag tog upp min mobil och smsade mamma .
* Vill verkligen ha med Nelly på turnen , snälla säg att det funkar ? Puss *
Sedan twittrade jag :
* When you smile , I smile . *
Jag bläddrade mellan kanalerna tills mamma svarade , nästan så att jag inte ville öppna meddelandet .
* Vi pratar mer när du kommer hem , puss . *
Detdär var ett nej , undra om det skulle ha hjälpt om jag pratat med henne direkt . Jag reste mig upp och stängde av teven , gick uppför trapporna och la mig brevid henne , för jag klarade mig inte utan henne .

Jag vaknade först , jag smög in på badrummet och duschade snabbt . Sedan klädde jag på mig nya kläder och in i sovrummet , hon var vaken och spelade på mobilen .
" Vill du surfa idag älskling ? " Frågade jag glatt .
" Visst , fast jag kan inte det . "
" Jag lär dig . "
" Tror du inte att tidningen misstänker något då ? "
" Som om dom inte redan gör det . "
Mobilen plingade till på sängen och jag tog upp den , det var från mamma .
* Förklaring ? *
Jag fattade först ingenting men sedan kollade jag på bilden hon skickade också .


(vet tyvärr inte några tidningar i USA eller vet inte vad för tidningar som finns där också (:  )

Jag försökte att inte visa min förvånade blick till Nelly , fast hon märkte det ändå . Hon ställde sig på knä på sängen och kom närmre till mig och lutade sig över telefonen .
" Vad ? " Hon kollade på bilden . " Åh . "
" Låt inte det förstöra våran dag , kom så går vi . "
" Jag ska bara klä på mig . " Hon verkade också villig att glömma det .

Hon tog på sig kläderna och snart var vi på stranden och surfade . Hon verkade inte kunna hålla sig kvar på brädan först men efter en stund funkade det helt okej faktist . Dan gick snabbt och snart var vi hemma igen alldeles trötta . Vi slängde oss direkt i sängen och precis när jag skulle somna så fick jag ett sms från mamma igen .
* Har tänkt lite på detdär med turnen , jag tror det kanske funkar ett tag , inte hela turnen men bara några veckor . Godnatt . *
Jag höll på att spricka av glädje ...



Sista idag tror jag , vill ju inte att storyn ska ta slut snabbt om jag skriver för många per dag . Igår hade jag förresten besöksrekord :DD men statisken är ändå låg så säg gärna till era vänner och sånt , kommentera :)


Kommentarer
Postat av: Rebecka

så jäkla bra vill bara fortästta läsa :D

2011-01-31 @ 20:55:34
Postat av: Rebecka

så jäkla bra vill bara fortästta läsa :D

2011-01-31 @ 20:55:56

Kommentera inlägget här:


Lämna gärna en kommentar:)


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0