Dina andetag är min musik - chapter 45

Vi kom dit och började prata , efter en stund så bestämde vi oss för att åka till hotellet . Vi gjorde det och satt i mitt rum och pratade verkligen om allt möjligt . Ibland tillochmed Nelly .
" Så , kanske borde jag gå nu , min mamma blir orolig . " Sa hon lite ledset och kollade på klockan .
" Okej . " Vi gick till min hotelldörr och vid dörren kramade hon mig .
" Tack för en underbar dag Justin . "
" Tack själv . "
Hon tittade in i mina ögon , jag slöt ögonen och kysste henne ...



Hon basvarade först kyssen , sedan avbröt hon den .
" Justin , det går inte .. "
" Vad menar du ? " Frågade jag och skämdes lite .
" Du älskar fortfarande Nelly , om snart åker du , det kommer bli precis samma sak. "
" Jag hade inte tänkt att vi skulle ha något förhållande , eller om du förstår vad jag menar . "
" Aha , du skulle bara kyssa mig idag och imorgon är jag ett bortblåst minne ? "
" Nej , såklart inte , förlåt . "
" Skitsamma , hejdå . " Muttrade hon och gick yttligare flera steg ut .
" Ana , förlåt !" Men hon var redan borta , fan där hade jag klantat mig rejält .
Jag bestämde mig för att hålla mig borta från tjejer, förutom fansen såklart .

Nellys perspektiv :
Jag saknade honom , mer än någonsin förut . Jag försökte hålla mig borta från allting som skulle påminna mig om honom , men det gick inte . Du kunde inte hålla dig borta från en Justin-fri värld , det existerade ingen sådan värld . Och när jag saknade honom , saknade jag allt annat också . Jag kunde inte heller hålla mig inlåst här i lägenheten långt tid någon mer . Jag hade bara lust att gå över till Carrie för att se på en film , som jag brukade kunna . Men Carrie var inte min vän längre , jag hade inga vänner kvar .

Jag mindes från One Tree Hill , Peyton en av huvudkaraktärerna ritade en teckning där det stod , people always leave . Det var sant , alla runt omkring mig försvann . Jag trodde trots att han var borta att han åtminstonde skulle ringa , smsa , göra något som bevisade att han faktist fanns därute fortfarande . Men ingenting fick jag , bara nyheter från landets största Justin Bieber-sajt . Jag tog upp mobilen för att besöka den igen , jag väntade på att det skulle ladda .

När sidan sedan dök upp så såg jag nya bilder , tagna igår kväll tydligen . Det var Justin som mötte en tjej , dom kramades och fikade på ett cafe . Han såg så glad ut , så lycklig . Han hade kommit över mig , glömt bort mig . Dom hade också setts gå till Justins hotellrum .. Var det såhär alla andra hade suttit när dom läst om mig ? Alla hotmejl kändes så vänliga just nu . Jag var inte sur på honom , jag ville ju att han skulle gå vidare , men så snart . Också att vi inte var tillsammans längre därför att han skulle på turne , nu träffade han ändå andra tjejer .

Kvällen blev morgon . Direkt när jag slog upp ögonen ringde det på dörren , vem skulle komma nu ? Jag hade verkligen inte haft kontakt med någon dom senaste veckorna så vem kunde det egentligen vara ? Jag reste mig upp och öppnade dörren .

Ryan .. Ryan stod där , drömde jag ? Glädjen tog över och jag började skutta runt och hoppa som ett litet barn . Ryan hade kommit , Ryan min aboslut bästa vän som förhoppningsvis aldrig skulle vara mer än ett samtal bort . Jag hoppade runt hans hals , bara för att känna om han var verklig .
" Nelly , det är bara jag . "
" Det är du , åååååh som jag har saknat dig . "
Han skrattade och vi gick in , jag drog i hans hand och in i vardagsrummet . Jag ledde honom mot soffan och satte mig brevid honom . Jag lutade mig mot honom och han la armarna runt mig . Min älskade Ryan .
" Så vad har du haft för dig ? "
" När ? " Frågade jag glatt , överlyckligt .
" Från när jag såg dig sist . "
" Inte så mycket , själv då ? "
" Saknat dig mest , staden kan bli ganska tråkig utan dig . "
Jag himlade med ögonen .
" Jag funderar faktist på att flytta tillbaka , allting var så mycket lättare då . " Mumlade jag .
" Bara för att ... han åkte så behöver du inte sluta leva ditt liv . " Sa han och såg ledsen ut .
Han hade säkert pratat med honom , det skulle inte förvåna mig .
" Det är så tomt , jag saknar honom verkligen och han verkar inte sakna mig överhuvudtaget . "
" Klart han saknar dig . "
Jag skakade på huvudet . " Nej , han har redan varit med en annan tjej . Han har inte ringt mig eller något sen han åkte . "
" Det betyder inte att han saknar dig , och tjejen var nog bara en kompis . "
" Ryan, inte ett endaste sms . "
" Okejdå , han är en idiot . " Erkände han och blev lite sur .
" Kan du lova mig en sak ? "
" Självklart älskling . "
" Lämna mig aldrig  . "
" Jag ska aldrig aldrig aldrig lämna dig . "
Jag log lite och kramade om honom, på något sett kändes det som om jag gillade Ryan lite mer än som en vän , han lovade ju trots allt att han skulle stanna ...



Tråkigt inlägg , jag vet . Jag försöker bara hålla allting på en verklig nivå och att det ska skilja sig från dom andra novellerna .

tycker också att ni har blivit dåliga på att kommentera , så nu vill jag ha över fem kommentarer innan jag skriver nästa , så kommentera :)


Kommentarer
Postat av: Zandra

jätte bra! meer! :)

2011-02-05 @ 11:50:48
URL: http://zaaandraaavictoriaaa.blogg.se/
Postat av: Alexandra

Skit bra nu förut var det ngn som inte var så bra men den här ägde skit bra är du lärd som det här elr:)

2011-02-08 @ 21:24:14
Postat av: Karin:)

Den har var bra inte stressig bara lugn:)

2011-02-08 @ 21:31:28

Kommentera inlägget här:


Lämna gärna en kommentar:)


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0