TROUBLE GIRL - CHAPTER 34



Talk with me.
Justins perspektiv: (lägger till detta för önskemålet!)
Allting kändes bara piss. Den som jag älskade skaffade barn med någon annan, och någon som Natacha vill ge sitt barn båda sina föräldrar lyckliga. Det var inte när jag var otrogen som jag insåg att jag aldrig skulle få tillbaka henne. Utan nu, nu när hon var lycklig med någon annan. Jag insåg även att Delano ger henne allt som jag skulle göra, som jag lovade henne. Men jag bröt mitt löfte, och någon annan tog över. Det gjorde så jävla ont, ingen människa som inte gått igenom det själv kunde förstå. Hela min själv gjorde ont, och jag hade bara tomma ord som blev till tårar. Man kan inte beskriva det där, verkligen inte. Trots att det kändes omöjligt, så kändes det som om att jag hatade Natacha för att hon gjorde såhär mot mig. Hon lät mig lida. Men samtidigt inser jag att det var jag som släppte henne, och inte hon mig.
Natachas perspektiv:
Det kändes konstigt att gå in i Alfredos lägenhet igen, när man inte varit här på så länge. Jag satte mig på hans säng och väntade helt enkelt på att Justin skulle komma, men han visste inte att jag skulle vara här. Jag tänkte inte vänta längre på att han skulle svara. Jag hörde hur dom började samtala direkt när Justin kom, och när Alfredo skulle handla så sa han till Justin att det låg en överraskning i rummet. När han öppnade hörde jag Alfredo gå och han vände sig om direkt och gick mot hallen. "Justin stanna! Gå inte snälla.." Jag bad verkligen, och han vände sig om i en suck.
Vi låg båda raklånga i sängen, Justin tittade på min mage då och då men sa ingenting. Tillslut satte jag mig i buddha ställning och suckade, "hur kan du vara så jävla dum och tro att jag vill såra dig?" Han skrattade, men inget humoriskt skratt, utan mer ett dött och livlöst. "Varför inte? Jag sårade dig djupt." "Det betyder inte att jag skulle göra samma sak tillbaka." han kollade mig djupt i ögonen, sådär som bara Justin kunde göra. "Varför honom? Varför?" Jag suckade. "Han har alltid varit min livs kärlek som du vet. Och när allting var knas så fanns han där dag som natt, jag var riktigt deprimerad och han fanns där." Justin satte sig upp men med benen nere på golvet och ryggen emot mig. Han la ner sitt ansikte i sina händer, "och det var inte jag." "Sluta Justin. Jag vill att du ska vara glad över mitt barn. Jag vill att Antonio träffar dig också." Mina händer föll automatiskt ner till min mage, och han kollade sakta bakåt på mig. "Är det en kille?" Jag nickade med ett leende och han satte sig mot mig och kramade om mig hårt och länge. Inom mig läktes såren, hålen som hade orsakats av Justin frånvaro. Jag fick ett sms och Justin var den som gav mig telefonen. Den lyste Älskling så han öppnade inte det. Vart är du min ängel? Älskar dig mest, dig och min lilla pojke inom dig. Justin suckade och backade bort från mig. Även fast jag inte ville att han skulle gå, så sa jag ingenting och svarade bara Delano. Är med några vänner. Ses ikväll älskling. Jag la undan telefonen och försökte fånga Justins blick som var fast i täcket. "Du kan inte ens säga att du är med mig." sa han ledset. "Delano gillar inte dig så mycket just nu, men jag vill fortfarande se dig." "Genom att ljuga?" "Om det är vad som krävs. Jag påstår inte att jag gillar det men vid detta laget vet du själv hur Delano uttrycker ilska." "Mm." Det kändes fel att ljuga för Delano, men för att jag själv skulle läka, så behövde jag detta. Sälånge jag visste själv att Delano var den rätta.
Jag och Lucy gick ut sen senare, jag gömde magen i en stor Ed Hardy kofta och uppsatt hår, mjukisar och en jacka. Jag frågade Chris vart Delano var, och tydligen så var han och tränade. Jag ringde honom och hade honom i headsetet hela tiden medans vi gick runt. Samtalet var på fast han tränade så man kunde höra honom ibland prata med sina vänner. Vi gick runt på stan, satt i olika portar. Efter en timme så hade Delano gymmat klart och vi bestämde att han skulle hämta oss med bilen när han var klar så då var vi tvugna att lägga på. Vi hade svårt att vara ifrån varandra, och därför kändes det skönt att bara ha honom där på andra sidan luren. Visst var det lite jobbigt ibland när Chris te.x fick för sig att börja nypa mig på armarna så jag skrek till. Men jag tror att han var van vid det och inte la märke till det. Det hade väl varit en annan sak om jag hade kommit hem med ett sugmärke på halsen.
*
Jag och Lucy satte oss i Delanos mercedes, den var svart med tonade rutor och en modell av 2011. Mer visste jag inte. Det var alltid viktigt för alla killar jag kände att ha nya, fräscha bilar. Min bror och Delano var bra exempel på det. Våga inte ens äta i deras bilar, dom skulle säkert gråta. Jag undrar hur det skulle bli när både Delano och Emilio skulle bli pappor, om barnet te.x skulle spy i bilen.. Jag satte mig fram och Lucy bak, men hon satt nästan i mitten kunde man säga. "Jag har skaffat den här till dig." sa Delano och la fram en ny pepparsprej. Jag hade redan en, och en elpistol. När jag hade vart 14 så hade Delano lärt mig skjuta, och när jag var 15 så lärde han mig att skjuta med pistol. Men en pistol fick jag aldrig dock. "Den andra var slut, så jag antar att du har sprutat på någon." sa han och höjde på ögonbrynen. Jag skrattade åt minnet. "Vi testade på Chris hur man reagerade. Och sedan resten vet jag inte vad dom gjorde med burken." Han skrattade också. Pepparsprej var såklart olagligt, men det stoppade inte oss precis. Jag mindes en gång när jag var 14, så kom Delano till mig, ganska full och gav mig något i min hand. Det var ett paket som påminde om kondomer, vilket det inte var. Han tog in mig i mitt rum och drog mig åt sidan, vilket fick hela mig pirrig. "Håll koll på dom här. Jag hämtar dom imorgon. Göm dom." Jag höjde på ögonbrynen och gjorde som han sagt. Jag trodde det var droger eller något, men jag sökte såklart på google trots att han sa åt mig att jag inte behövde veta vad det var. Det var tillslut någon olagligt. Men ingenting farligt, för då hade han aldrig fått tillbaka dom.
Talk with me.
Justins perspektiv: (lägger till detta för önskemålet!)
Allting kändes bara piss. Den som jag älskade skaffade barn med någon annan, och någon som Natacha vill ge sitt barn båda sina föräldrar lyckliga. Det var inte när jag var otrogen som jag insåg att jag aldrig skulle få tillbaka henne. Utan nu, nu när hon var lycklig med någon annan. Jag insåg även att Delano ger henne allt som jag skulle göra, som jag lovade henne. Men jag bröt mitt löfte, och någon annan tog över. Det gjorde så jävla ont, ingen människa som inte gått igenom det själv kunde förstå. Hela min själv gjorde ont, och jag hade bara tomma ord som blev till tårar. Man kan inte beskriva det där, verkligen inte. Trots att det kändes omöjligt, så kändes det som om att jag hatade Natacha för att hon gjorde såhär mot mig. Hon lät mig lida. Men samtidigt inser jag att det var jag som släppte henne, och inte hon mig.

Natachas perspektiv:
Det kändes konstigt att gå in i Alfredos lägenhet igen, när man inte varit här på så länge. Jag satte mig på hans säng och väntade helt enkelt på att Justin skulle komma, men han visste inte att jag skulle vara här. Jag tänkte inte vänta längre på att han skulle svara. Jag hörde hur dom började samtala direkt när Justin kom, och när Alfredo skulle handla så sa han till Justin att det låg en överraskning i rummet. När han öppnade hörde jag Alfredo gå och han vände sig om direkt och gick mot hallen. "Justin stanna! Gå inte snälla.." Jag bad verkligen, och han vände sig om i en suck.

Vi låg båda raklånga i sängen, Justin tittade på min mage då och då men sa ingenting. Tillslut satte jag mig i buddha ställning och suckade, "hur kan du vara så jävla dum och tro att jag vill såra dig?" Han skrattade, men inget humoriskt skratt, utan mer ett dött och livlöst. "Varför inte? Jag sårade dig djupt." "Det betyder inte att jag skulle göra samma sak tillbaka." han kollade mig djupt i ögonen, sådär som bara Justin kunde göra. "Varför honom? Varför?" Jag suckade. "Han har alltid varit min livs kärlek som du vet. Och när allting var knas så fanns han där dag som natt, jag var riktigt deprimerad och han fanns där." Justin satte sig upp men med benen nere på golvet och ryggen emot mig. Han la ner sitt ansikte i sina händer, "och det var inte jag." "Sluta Justin. Jag vill att du ska vara glad över mitt barn. Jag vill att Antonio träffar dig också." Mina händer föll automatiskt ner till min mage, och han kollade sakta bakåt på mig. "Är det en kille?" Jag nickade med ett leende och han satte sig mot mig och kramade om mig hårt och länge. Inom mig läktes såren, hålen som hade orsakats av Justin frånvaro. Jag fick ett sms och Justin var den som gav mig telefonen. Den lyste Älskling så han öppnade inte det. Vart är du min ängel? Älskar dig mest, dig och min lilla pojke inom dig. Justin suckade och backade bort från mig. Även fast jag inte ville att han skulle gå, så sa jag ingenting och svarade bara Delano. Är med några vänner. Ses ikväll älskling. Jag la undan telefonen och försökte fånga Justins blick som var fast i täcket. "Du kan inte ens säga att du är med mig." sa han ledset. "Delano gillar inte dig så mycket just nu, men jag vill fortfarande se dig." "Genom att ljuga?" "Om det är vad som krävs. Jag påstår inte att jag gillar det men vid detta laget vet du själv hur Delano uttrycker ilska." "Mm." Det kändes fel att ljuga för Delano, men för att jag själv skulle läka, så behövde jag detta. Sälånge jag visste själv att Delano var den rätta.

Jag och Lucy gick ut sen senare, jag gömde magen i en stor Ed Hardy kofta och uppsatt hår, mjukisar och en jacka. Jag frågade Chris vart Delano var, och tydligen så var han och tränade. Jag ringde honom och hade honom i headsetet hela tiden medans vi gick runt. Samtalet var på fast han tränade så man kunde höra honom ibland prata med sina vänner. Vi gick runt på stan, satt i olika portar. Efter en timme så hade Delano gymmat klart och vi bestämde att han skulle hämta oss med bilen när han var klar så då var vi tvugna att lägga på. Vi hade svårt att vara ifrån varandra, och därför kändes det skönt att bara ha honom där på andra sidan luren. Visst var det lite jobbigt ibland när Chris te.x fick för sig att börja nypa mig på armarna så jag skrek till. Men jag tror att han var van vid det och inte la märke till det. Det hade väl varit en annan sak om jag hade kommit hem med ett sugmärke på halsen.

*

Jag och Lucy satte oss i Delanos mercedes, den var svart med tonade rutor och en modell av 2011. Mer visste jag inte. Det var alltid viktigt för alla killar jag kände att ha nya, fräscha bilar. Min bror och Delano var bra exempel på det. Våga inte ens äta i deras bilar, dom skulle säkert gråta. Jag undrar hur det skulle bli när både Delano och Emilio skulle bli pappor, om barnet te.x skulle spy i bilen.. Jag satte mig fram och Lucy bak, men hon satt nästan i mitten kunde man säga. "Jag har skaffat den här till dig." sa Delano och la fram en ny pepparsprej. Jag hade redan en, och en elpistol. När jag hade vart 14 så hade Delano lärt mig skjuta, och när jag var 15 så lärde han mig att skjuta med pistol. Men en pistol fick jag aldrig dock. "Den andra var slut, så jag antar att du har sprutat på någon." sa han och höjde på ögonbrynen. Jag skrattade åt minnet. "Vi testade på Chris hur man reagerade. Och sedan resten vet jag inte vad dom gjorde med burken." Han skrattade också. Pepparsprej var såklart olagligt, men det stoppade inte oss precis. Jag mindes en gång när jag var 14, så kom Delano till mig, ganska full och gav mig något i min hand. Det var ett paket som påminde om kondomer, vilket det inte var. Han tog in mig i mitt rum och drog mig åt sidan, vilket fick hela mig pirrig. "Håll koll på dom här. Jag hämtar dom imorgon. Göm dom." Jag höjde på ögonbrynen och gjorde som han sagt. Jag trodde det var droger eller något, men jag sökte såklart på google trots att han sa åt mig att jag inte behövde veta vad det var. Det var tillslut någon olagligt. Men ingenting farligt, för då hade han aldrig fått tillbaka dom.



Älskar kritik, bra som dålig! :) 



Kommentarer
Postat av: Anonym

Jag är nyfiken på vad du kommer hitta på. Längtar till nästa kapitel!

2012-04-22 @ 20:49:22
Postat av: Marielle

Kanon bra. :)

2012-04-22 @ 20:58:41
URL: http://firststeptwforever.blogg.se/
Postat av: Johanna

GRYMT BRA :D

2012-04-22 @ 21:12:19
URL: http://johannaviveca.blogg.se/
Postat av: Ebba :)

Åhh skit bra! Älskar när det är från Justins perpektiv, så bra! Så mer sånt! Börjar verkligen komma in i novellen på riktigt nu har varit lite svår att verkligen hålla koll på allt som händer! Men nu verkligen ÄLSKAR jag den!! Asså åhh du är värsta guden när du skriver!! :DD kram <3

2012-04-22 @ 22:23:47
Postat av: Emma

Längtar till nästa, jättebraa kapitel!

2012-04-22 @ 22:46:59

Kommentera inlägget här:


Lämna gärna en kommentar:)


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0