Jag fick inte ut ett ord, dom fem utvalda tjejerna skrek högt och resten kramade om dom. Eftersom jag inte brukade umgås med någon i min grupp så stod jag bara kvar förstenad. Jag var sämst. Jag hade sabbat chansen att dansa med Justin, fan också.

" Och eftersom ni ska dansa på hans konsert om en månad, så måste ni lära er en annan dans. Det är bara till en låt men ändå, ni ska få dansa med Justins ena backgrundsdansare, Alfredo ! " sa hon och alla klappade och skrek.

In steg Alfredo och alla verkligen skrek, som salen skulle sprängas vilken sekund som helst.

" Hey, trevligt att träffa er . Ni som är utvalda kan komma med mig i den andra salen så ska ni få mer infomation. " sa han och tog med sig dom fem utvalda.

Vi resten stod kvar och avundsjukan steg.

" Alla var jätteduktiga, men tyvärr kunde bara fem vinna denhär tävlingen. " sa hon medlidsamt och jag suckade.

" Ni kan gå hem så syns vi i helgen igen, hejdå . " sa hon och försvann, man kunde se hur hon svängde in till salen där dom andra precis gått in.

Jag tog min väska över axeln surt och gick mot uttgången, samtidigt som mig kom en tjej som heter Ella.

" Ledsen över att du inte vann ? " frågade hon och jag nickade.

" Ja .. självdå? "

" Väldigt . Vill du kanske sörja med glass ? " frågade hon och jag kunde verkligen inte säga nej till henne, dessutom lät glass ganska frestande.

" Visst ! "

Vi gick ut till gatan och började gå längs trottaren.

" Kan inte fatta att Kate vann, jag menar hon är sämst. " suckade Ella .

" Inte jag heller, men hennes pappa har väl mutat talangscouterna. " muttrade jag.

" Säkert, hon är ju pappas lilla flicka. "

" Aja .. jag ska ju ändå på konserten men ändå. Tänk att få stå på samma scen som honom, oslagbart. " mumlade jag.

" Roligt för dig, jag önskar jag också hade biljetter. " mumlade hon nedstämt.

" Varför köper du inte? "

" Min pappa dog för några månader sedan och min mamma har bara ett jobb som inte ger så mycket betalt, så jag vill inte fråga henne. Hon jobbar nästan jämt och jag vill inte stressa henne. "

" Aha .. oj .. jag beklagar sorgen med din pappa. Det måste vara svårt, men om du vill så kan jag köpa en biljett åt dig så kan du gå med oss. " sa jag .

" Nej, du kan inte köpa en biljett åt mig. " skrattade hon.

" Jo det kan jag. Jag har inte berättat till mina föräldrar att jag har köpt en biljett så jag ber dom bara köpa en åt mig, det går jättebra jag lovar. "

" Nej, det får du inte. "

Jag tänkte inte tjaffsa om det så jag lät det vara för stunden.

Vi tog en varsin glass och jag ringde till Emily, vi skulle mötas hos mig om en timme.

" Ni är ganska nära va? " frågade Ella när jag lagt på.

" Ja, hon är min bästa vän. "

" Det måste vara skönt att ha någon att berätta allt till. "

" Ja, det är det. "

" Jag minns min bästa vän, hon var verkligen perfekt. Vi delade på allt och var som systrar. " log hon .

" Vad hände sen ? " frågade jag och kollade på henne.

" Hon tog självmord. " mumlade hon nästan ohörbart och jag svalade hårt.

" Jag är så ledsen. " sa jag och såg hur en tår bildades i hennes öga.

Hon snyftade till och drog efter andan.

" Jag saknar henne , men jag vet att hon har det bättre där hon är nu. "

Jag kände på mig att hon hade en tung bakgrund med ville inte fråga för mycket, man märkte att det var jobbigt för henne att prata om.

Efter en stunds pratande så blev klockan mycket och jag skulle möta Emily hos mig redan.

" Så .. jag ska gå nu men du kanske vill komma hem till mig och ha en tjejkväll med mig och min bästa kompis ? "

" Är du säker att jag inte bara skulle tränga mig på ? " frågade hon försiktigt .

" Absolut inte, du kan gå hem och hämta saker. Ring mig sen bara när du är påväg du har mitt nummer . "

" Okej, tack och vi ses snart då . " log hon och kramade mig snabbt innan hon försvann mot tågets håll.

Jag flinade stort och gick sedan mot vårat hus.

Emily och Ella blev snabbt bra vänner, det glädje mig . Vi skulle senare hämta ut våra biljetter till Justins konsert på pressbyrån .

" Är dina föräldrar borta igen ? " frågade Emily när det var tyst på nedervåningen.

" Ja, men Carlos är hemma. "

Vi gick fram till soffan där Carlos satt med sina två vänner.

" Carlos vi går nu . " ropade jag från hallen och han kom dit efter bara några sekunder.

" Vart ska ni ? "

Han kollade på Ella och jag suckade.

" Jag sa till dig att vi ska hämta ut biljetterna, dethär är Ella min kompis förresten. " sa jag och log ett fejkleende.

" Okej, ring mig direkt om det är något. "

" Ja .. men klockan är sju så jag tror inte det behövs. "

" Jaja .. jag går nu . " sa han och gick iväg.

" Din bror ? " frågade Ella såfort vi stängt dörren bakom oss.

" Ja . " suckade jag och hon log stort.

" Han var snygg ! "

" Visst är han ? " sa Emily och jag stönade.

" Kan ni sluta tack ? "

Dom började skratta och efter ett tag kunde jag inte hålla mig.

Vi pratade och skrattade hela vägen till pressbyrån och väl där så väntade dom utanför medans jag hämtade biljetterna.

Jag fick dom i handen och gick sedan ut, jag gav ena till Emily som började hoppa och skrika. Jag kunde knappt hålla mig själv.

" Här är din Ella. " sa jag och gav en till henne.

Hon kollade chockat på biljetten och sedan på mig.

" Jag sa nej ! " stönade hon och jag skrattade .

" Synd .. nu har du en iallafall och någon måste ju använda den. "

Hon tog emot den och kramade om mig hårt . " Tacktacktack ! " nästan skrek hon och jag skrattade ännu mera .

" Det kommer bli den bästa dagen i våra liv. " sa Emily och vi gick tillbaka hemåt...

---

Ska ni vara med på bieberträffen sjunde maj? Kommentera ! :)