Yttligare några dagar passerade, jag gick inte till skolan. För det mesta satt jag i mitt rum och grät, pappa blev lite bättre och orkade åka till jobbet. Man märkte hur orolig han var, Paulina hade åtminstonde återhämtat sig lite men jag var kvar i samma hål.

Jag var ensam hemma, låg i sängen och stirrade rakt upp i taket. Det ringde på dörren och det var först andra gången som de ringde som jag märkte att det ringde. Jag tog täcket runt mig med tanke på att jag inte hade på mig mer än en oversize t-shirt. Jag gick ner för trappan och öppnade dörren.

När jag såg Justin utanför visste jag verkligen hur jag skulle reagera, fort innan jag hann andas så kom han in och stängde dörren.

" Caitlin? " sa han och viftade med handen framför mig.

" JUSTIN ! " skrek jag och brast ut i gråt, samtidigt som jag var runt han hals.

" Såja, gråt inte. " sa han och smekte min rygg.

" Ja-jag har sak-sa-saknat dig . " snyftade jag och han tog ett hårt grepp om mig och drog in min doft, samma sak gjorde jag på honom.

" Jag har saknat dig också, hur är det med dig? "

Jag släppte honom motvilligt och märkte att täcket ramlat ner till golvet. Jag kollade in i hans ögon och då kramade han mig igen.

Efter vi hade kollat på lite film hemma hos mig och han hade tvingat mig till en dusch, då hade jag insett hur hemsk jag sett ut. Jag dushade håret, kroppen och smörjde sedan in mig med salva också. Jag struntade i att sminka mig och borstade bara håret, fast jag hade tagit bort löshåret, snarare nästan rivit det när jag var ledsen. Men mitt hår såg nästan likadant ut, jag noppade ögonbrynen och borstade tänderna.

" Du är alltid lika fin. " sa justin när jag kom ut och jag satte mig brevid honom. Han la armarna om mig och jag fick fjärliar.

" Tack för att du kom! Men vad gör du här egentligen? "

" Jag lovade ju att komma tillbaka visst? "

" Ja .. men ändå .. åh jag kan inte fatta att är här! "

" Shawty, jag är alltid här. " viskade han och kysste mitt hår.

Jag slöt ögonen mot hans bröst och andades in hans underbara doft.

" Cause baby, when you smile i smile. "

" När åker du? " mumlade jag och log, hans ord..

" Du menar när åker vi ? "

" Va ?! "

" Du ska följa med mig . " log han och jag drog bak ansiktet för att se hans ansikte om han verkligen var seriös.

" Men lägg av, pappa skulle aldrig låta mig ju. "

" Det var han som föreslog det, men misstolka inte, jag vill alltid ha dig nära. "

" Men är du säker? mamma dog ju nyligen och pappa .. "

Han avbröt mig.

" Din pappa vill att du ska åka, att du ska tänka på annat. Men såklart, vill du åka? "

" Vilken dum fråga, detklart jag vill ! "

" Okej bra, då åker vi ikväll då. "

" Redan? "

" Ja, om de är okej med dig? "

" Okej. " sa jag och nickade.

När pappa kom hem så låg vi i soffan, vi låg skavfötters och när pappa packade upp matkassarna så satte vi oss i köket och Justin och han började prata om någon basketmatch.

" Lova att du tar Caitlin till en match sen. " skrattade pappa.

" Absolut! "

Jag ryckte till lite när jag hörde mitt namn .

" Kommer du trivas med hemskolning? " frågade pappa och jag rynkade ögonbrynen.

" Vadå hemskolning? "

" Har ni inte pratat om de? "

" Nej ? Hur länge ska jag vara borta egentligen? "

Pappa kliade sig i pannan och Justin harklade sig brevid mig.

" Gumman, du får såklart åka hem när du vill men jag hade tänkt en månad eller två. "

" VA?! "

Jag ställde mig upp alldeles förvirrad. Skulle pappa låta mig åka bort sålänge?

" Caitlin, du får åka hem när du vill .. men din pappa tror att det kan vara bra för dig att komma bort lite. " sa Justin alldeles lungt och pappa nickade instämmande.

" Förlåt, det är lite hastigt. " sa pappa och jag nickade osäkert.

" Ok-okej. " sa jag .

" Vill du ? " frågade Justin och jag nickade långsamt.

" Pappa kanske har rätt. "

" Gumman, du kan ringa varje dag. " sa pappa och kramade om mig.

Åter igen satt jag i ett plan, jag hade inte ens hunnit ta farväl av tjejerna.. jag hade gråtit lite först, jag var tvungen att ta med de mesta utav mina kläder med tanke på tiden jag skulle vara där.

Jag sjöng lite på Selenas nya låt, bang bang bang.

" Vem sjunger du om? " skrattade han.

" Uh, ingen. " log jag och han flinade stort.

" Okej, det var svaret jag hoppades på att höra. "

" aaw. " rodnade jag.

Det var bara vi i hans flygplan och han sträckte sig lite lätt framåt.

Snart var hans ansikte bara några centimeter från mitt och jag kände hans lätta varma andetag emot mig, jag kollade rakt in i hans ögon och dom glittrade lite. Försiktigt la han den andra handen på min midja och tryckte mig närmare och våra läppar möttes, igen.

Försiktigt slöt jag ögonen och jag greppade ena handen runt hans nacke och den andra i hans hår. Vi kysstes mjukt, sakta och underbart. Hans lena läppar var som gjorda för mina, han drog försiktigt handen genom mitt hår och efter ett par minuter så avslutade vi kyssen och lutade pannorna mot varandra, fortfarande med slutna ögon och allt som hördes var våra andetag och ljudet runt omkring oss.

" du är perfekt. " viskade han efter några minuter.

Det skapade lite mellanrum mellan oss och vi kollade in i varandras ögon och sedan drog han försiktigt ner mig i hans knä.

" Ingen är perfekt Justin, verkligen inte jag .. " sa jag och han smekte mitt huvud.

" I mina ögon är du perfekt . "

Jag kollade upp lite, smålog för att allting var så himla perfekt. Det var som alla dessa dagar av saknad inte existerat längre.

" Bli min shawty .. " viskade han och för att svara på hans fråga sträckte jag mig fram till hans ansikte och gav honom en kort kyss.

Då log han stort och började smått sjunga på with you.

" Cause you make me fall in love.. "

---

nananannana, kommenteeeeeeeeera älskade vänner! :)