Sålänge vi båda andas - chapter 1



Bussen körde extremt sakta, jag hade lust att gå dit fram och köra istället. Jag åkte med en gul skolbuss precis som varje morgon, enda skillnaden när var nog bara att min bästa vän eller hon brukade vara min bästa vän Jenny inte pratade brevid mig. Jag såg henne sitta några rader framför mig brevid en kille som jag gillade, hon visste det och gjorde det bara för att irritera mig. Vi hade börjat bråka om någonting, så onödigt att jag inte ens mindes vad det var. Jag suckade och satt på musik i öronen istället.

Det var Lady Gaga som spelades, jag var glad att jag flyttade hit till New York. Alla husen var så perfekt höga och kläd möjligheterna var enorma! Min familj hade också flyttat hit, pappa hade något nytt jobb. Vi brukade oftast flytta runt ganska mycket, men jag hoppades vi skulle stanna här länge. Jenny hade jag träffat i skolan, jag gillade egentligen inte att gå runt med henne hela tiden. Hon hade det perfekta utseendet alla killar ville ha på en tjej, jag var normal om inte ännu sämre. Jenny hade ljust tjockt hår som var alldeles platt och såg inte alls slitet ut, hon hade en perfekt kropp och underbara blåa ögon. Hon orkade klä upp sig varje dag, jag orkade knappt borsta håret för att jag visste att det inte skulle ge någon skillnad brevid henne. Mitt hår var brunt och ganska långt det också . Men det var så vardagligt på något sett.  Eller jag tyckte det iallafall. Sedan hade jag tråkiga bruna ögon och vanliga kläder varje dag. Därför förstod jag att killen inte skulle tveka en sekund med Jenny och hon andvände det såklart.

När vi äntligen var framme rusade jag ut ur bussen och gick in i byggnaden, det var enormt och massor av elever. Jag gick till mitt skåp och slängde in väskan, jag tog engelska böckerna och sprang upp för trapporna till engelskasalen. Jag satte mig vid mitt vanliga bord och började skriva mitt namn över hela boken tills läraren kom in och startade lektionen.

EFTER SKOLAN:
Äntligen var dagen över. Jag tog tag i min väska, skulle precis låsa skåpet när Jenny kommer gåendes emot mig. Vi hade såklart våra skåp brevid varandra eftersom vi var "bästavänner" . Hon skrattade lite lågt när hon tog sin väska och kollade sedan på mig som var väldigt irriterad.
" Varför är du så surig då ? " Frågade hon och hånlog.
" Jag är väl inte surig ? " Sa jag och låtsades som ingenting.
" Aha, vilken tur då. "
" Mm. " Jag log ett vänligt fejkleende.
" Du ska bara träffa Dan, han är så underbar. " Sa hon och log stort.
Dan var killen som jag gillade..
" Vad roligt för dig då. "
Jag stängde skåpet onödigt hårt och låste med min kod.
" Han ska bjuda mig på middag, är det inte romantiskt ? "
Jag kände mig faktist ledsen , men jag borde inte bry mig.
" Jo . " Sa jag bara och ville bara sjunka genom marken tillbaka till mina gamla vänner i LA.
" Kommer du hem till mig senare ? "
Att hon ens vågade fråga .
" Nej , tyvärr så kan jag inte , andra planer. " Ljög jag och lutade mig mot skåpet.
" Aha , vad ska du göra då ? " Sa hon surt men låtsades inte bry sig , hon stängde också skåpet.
" Jag ska träffa Chris , vi ska kolla på film hemma hos mig. "
" Vem fan är det ? "
" En kille bara , har jag inte berättat ? "
" Nej ? "
" Aha , men jag måste gå nu , ses imorgon . "
" Mm , hejdå . "
Jag skrattade lite och vände mig om för att gå , jag sprang till bussen och åkte hem .

Kanske borde jag inte ha sagt nej till Jenny , nu fick jag bara ligga här på mitt rum ensam istället. Min pappa jobbade som vanligt , jag hade inga syskon och min mamma var på affärsresa till Paris för några veckor . Mitt stora hus fick mig bara att känna mig ännu mera ensam , jag önskade att Chris fanns på riktigt. Jag hade nog aldrig älskat någon, kärlek var något speciellt . Jag hade därimot gillat en kille förut, men precis när det höll på att bli riktigt seriöst så förstörde Jenny det. Hon låtsades vara intresserad av honom och såklart föll han för henne. Jag hade nog aldrig riktigt förlåtit henne för detdär , det var ungefär ett halvår sen . Vi hade bott i New York i två år . Jag satte på teven och bläddrade mellan kanalerna tills jag hittade något intressant , det var någon intervju med någon kändis som hette Selena Gomez på Ellens Show. Efter ett tag blev det också tråkigt så jag gick ut istället och la mig på någon gräsmatta, alla kollade på mig men jag orkade inte bry mig..



Så , vad tycker ni om den nya novellen hittills ? Den är ju lite tråkig i början såklart men denhär kommer bli mycket bättre !  KOMMENTERA :DD
vet inte vad hon ska heta :s

Kommentarer

Kommentera inlägget här:


Lämna gärna en kommentar:)


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0