Brother.

Mina händer darrade, och jag kunde knappt ringa brodern min. Jag var rädd, mer än rädd, livrädd. Jag hade inget annat val än att ringa Emilio, han skulle troligtvis flippa ur och misshandla killen till döds. Men annars skulle jag ligga där istället. "Hej" sa jag och höll tillbaka tårarna. "Hejsan kära syster, hur mår du?" "Bra.. du.. kan du komma imorgon till min skola?" "Vad har hänt?" Jag drog efter andan, jag funderade på vad jag skulle säga. "En tjej som jag bråkade med hämtade nu sin kille på mig.. och han säger att han ska slå mig. Han ska komma imorgon." Det blev tyst i luren, och sedan började han svära på både vårt språk och vanligt. "Kommer hem till er nu, den där lilla bögen ska få se vad som händer." Det blev tyst i luren och jag la ner den på sängen. Rädslan hade minskat lite, tjejer kunde jag slå själv, men när killar blev inblandade så visste jag att det skulle göra ont. Dessutom var det ett onödigt bråk, och jag hade redan haft rektorn på mig. Jag hade åtminstonde lärt mig en läxa, slå inte till vem som helst.

En halvtimme var min bror där, han kom ensam och direkt till mitt rum. "Ge mig hans nummer." Jag tvekade, men gav min telefon till honom. Jag hade raderat allting annat, som han inte skulle bli så glad av att se. När han inte svarade i telefon blev han ännu mer frustrerad. Svara. Du och jag ska ses imorgon, ingen fucking bög hotar min syster, fattar du? Jag kommer knulla dit liv upp och ner, gräva ut dina ögon när jag ser dig. Grova ord, men inget jag inte var van med. Han behöll telefonen och satte sig på sängen när han läste våra sms. Mest "du rör inte min tjej, jag ska visa dig imorgon. Ta med någon kille du känner, jag slår ner er båda två lätt." "Jag kommer med imorgon enda från morgonen till du går hem." Jag nickade, och då vibbrerade det till. Jag darrar, vi ses imorgon. Skickar sms när jag är påväg.

*

"Lucy?" frågade jag och rusade mot henne i korridoren, med Emilio några steg bakom. Självklart hade jag på mig mjukis, håret uppsatt i en bulle och inget smink. Alla killar ryggade tillbaka när dom såg Emilio, Christian skulle inte ens komma idag. Emilio var rakad, eller några milimeter hår, ibland rakat på sidorna och några milimeter längst uppe. Det varierade. Han var väldigt vältränad för att vara sjutton, och han hade tatueringar runt hela kroppen. Eller inte ännu, men iallafall halsen, magen, armarna, händerna. "Hej, tur att du fick med dig honom." sa Lucy och syftade på Emilio som ställde sig bakom oss i en peak kofta och jeans. Han var brun alltid, precis som jag, vi hade mörkare skin än vanliga. Men han var ändå brunare, han hade isblåa ögon som jag och många frågade om han var modell. Han kunde verkligen vara en drömkille, och han fick vilken tjej han ville, tro det eller ej. "Mm.." "Vart har du lektion?" "Kom så går vi." Jag tog med mig Lucy som jag inte klarade mig en enda timma utan, och alla på skolan visste hur tajta vi var.

När vi gick blev alla tysta, och lärarna blev som änglar mot mig. Dom som tidigare sket i mig, dom brydde sig väl inte om vi hade IG i varje ämne. Vi skulle snart inte vara deras problem längre. "Ursäkta får du vara härinne?" frågade Morgan som hade vågat sig fram. "Ja, jag är hennes bror ursäkta mig." Han vågade inte säga något mer utan försvann bara.

"Vad hände med Bailey igår egentligen?" Hugo som låg ner på bänkarna utanför klassrummen skrattade åt mig. Jag flinade "jag gav henne en bitchslap, sen knäade jag henne. Blev så irriterad." "De bra." skrattade han. "Och varför är din bror här?" "För hennes kille ska komma hit och slå mig tydligen." "Du vet att vi står på din sida, rör dem dör dem." Jag log, "tack."

*

"Det är någon som väntar på dig." sa en tjej vid namn Millie, och nickade mot tjejen jag bråkat med och hennes kille som stod bakom henne. Jag skrattade nästan åt honom, han var lång och väldigt smal och tanig. Tjejen bitchblickade mig, men jag var ändå rädd för Emilios skull. Jag ville inte att någon skulle röra honom, även om han redan hade varit i tiotals bråk förut, och det visste jag. Förut åkte han nästan in på ungdomsfängelse för killar, han slapp men hade gjort väldigt mycket skit. Emilio som också fick syn på dom gick snabbt före mig och mot killen men jag tog tag i hans arm. "Låt bli, vi kanske bara borde gå.." "Glöm det." Hans ögon mötte mina, och dom var nästintill svarta. Sedan ryckte han sig loss och gick mot killen som spände sig. Han mötte Emilio med ett steg så inte tjejen skulle stå precis bredvid    honom. "Du hotar aldrig min syster, fattar du det?" Deras ansikten var bara några centimeters mellanrum. "Jag gör vad jag vill." En smäll i hans ansikte, och ett till. Blodet började forsa från hans näsa. Han tryckte sedan upp honom mot väggen och höll handen runt hans hals. "Jag sa aldrig, nästa gång kommer du inte kunna gå på ett bra tag. Är det klart för dig?" Han svarade inte och Emilios humör var ingenting att leka med, han grep tag om hans fingrar, sedan hördes ett kort skrik. "Om jag hör ett knyst utav dig, blir det hela armen och kanske några revben." Lärarna hade såklart inte varit döva och eleverna var samlade runt dom, så Emilio släppte taget och gick fram till mig. Han la armen runt min midja och drog med mig ut. "Vänta." sa jag och sprang in, fram till tjejen och bitchslapade henne. Ett "oooh." hördes från alla och hon tog sig om kinden. "Nästa gång du vill ta din pojkvän på mig borde du tänka dig för. För hans egen säkerhet." Ingen annan hörde mig och jag rusade ut till Emilio. "Tack kära broder. Jag älskar dig." Han kramade om mig.

Mina händer darrade, och jag kunde knappt ringa brodern min. Jag var rädd, mer än rädd, livrädd. Jag hade inget annat val än att ringa Emilio, han skulle troligtvis flippa ur och misshandla killen till döds. Men annars skulle jag ligga där istället. "Hej" sa jag och höll tillbaka tårarna. "Hejsan kära syster, hur mår du?" "Bra.. du.. kan du komma imorgon till min skola?" "Vad har hänt?" Jag drog efter andan, jag funderade på vad jag skulle säga. "En tjej som jag bråkade med hämtade nu sin kille på mig.. och han säger att han ska slå mig. Han ska komma imorgon." Det blev tyst i luren, och sedan började han svära på både vårt språk och vanligt. "Kommer hem till er nu, den där lilla bögen ska få se vad som händer." Det blev tyst i luren och jag la ner den på sängen. Rädslan hade minskat lite, tjejer kunde jag slå själv, men när killar blev inblandade så visste jag att det skulle göra ont. Dessutom var det ett onödigt bråk, och jag hade redan haft rektorn på mig. Jag hade åtminstonde lärt mig en läxa, slå inte till vem som helst.

En halvtimme var min bror där, han kom ensam och direkt till mitt rum. "Ge mig hans nummer." Jag tvekade, men gav min telefon till honom. Jag hade raderat allting annat, som han inte skulle bli så glad av att se. När han inte svarade i telefon blev han ännu mer frustrerad. Svara. Du och jag ska ses imorgon, ingen fucking bög hotar min syster, fattar du? Jag kommer knulla dit liv upp och ner, gräva ut dina ögon när jag ser dig. Grova ord, men inget jag inte var van med. Han behöll telefonen och satte sig på sängen när han läste våra sms. Mest "du rör inte min tjej, jag ska visa dig imorgon. Ta med någon kille du känner, jag slår ner er båda två lätt." "Jag kommer med imorgon enda från morgonen till du går hem." Jag nickade, och då vibbrerade det till. Jag darrar, vi ses imorgon. Skickar sms när jag är påväg.

*

"Lucy?" frågade jag och rusade mot henne i korridoren, med Emilio några steg bakom. Självklart hade jag på mig mjukis, håret uppsatt i en bulle och inget smink. Alla killar ryggade tillbaka när dom såg Emilio, Christian skulle inte ens komma idag. Emilio var rakad, eller några milimeter hår, ibland rakat på sidorna och några milimeter längst uppe. Det varierade. Han var väldigt vältränad för att vara sjutton, och han hade tatueringar runt hela kroppen. Eller inte ännu, men iallafall halsen, magen, armarna, händerna. "Hej, tur att du fick med dig honom." sa Lucy och syftade på Emilio som ställde sig bakom oss i en peak kofta och jeans. Han var brun alltid, precis som jag, vi hade mörkare skin än vanliga. Men han var ändå brunare, han hade isblåa ögon som jag och många frågade om han var modell. Han kunde verkligen vara en drömkille, och han fick vilken tjej han ville, tro det eller ej. "Mm.." "Vart har du lektion?" "Kom så går vi." Jag tog med mig Lucy som jag inte klarade mig en enda timma utan, och alla på skolan visste hur tajta vi var.

När vi gick blev alla tysta, och lärarna blev som änglar mot mig. Dom som tidigare sket i mig, dom brydde sig väl inte om vi hade IG i varje ämne. Vi skulle snart inte vara deras problem längre. "Ursäkta får du vara härinne?" frågade Morgan som hade vågat sig fram. "Ja, jag är hennes bror ursäkta mig." Han vågade inte säga något mer utan försvann bara.

"Vad hände med Bailey igår egentligen?" Hugo som låg ner på bänkarna utanför klassrummen skrattade åt mig. Jag flinade "jag gav henne en bitchslap, sen knäade jag henne. Blev så irriterad." "De bra." skrattade han. "Och varför är din bror här?" "För hennes kille ska komma hit och slå mig tydligen." "Du vet att vi står på din sida, rör dem dör dem." Jag log, "tack."

*

"Det är någon som väntar på dig." sa en tjej vid namn Millie, och nickade mot tjejen jag bråkat med och hennes kille som stod bakom henne. Jag skrattade nästan åt honom, han var lång och väldigt smal och tanig. Tjejen bitchblickade mig, men jag var ändå rädd för Emilios skull. Jag ville inte att någon skulle röra honom, även om han redan hade varit i tiotals bråk förut, och det visste jag. Förut åkte han nästan in på ungdomsfängelse för killar, han slapp men hade gjort väldigt mycket skit. Emilio som också fick syn på dom gick snabbt före mig och mot killen men jag tog tag i hans arm. "Låt bli, vi kanske bara borde gå.." "Glöm det." Hans ögon mötte mina, och dom var nästintill svarta. Sedan ryckte han sig loss och gick mot killen som spände sig. Han mötte Emilio med ett steg så inte tjejen skulle stå precis bredvid honom. "Du hotar aldrig min syster, fattar du det?" Deras ansikten var bara några centimeters mellanrum. "Jag gör vad jag vill." En smäll i hans ansikte, och ett till. Blodet började forsa från hans näsa. Han tryckte sedan upp honom mot väggen och höll handen runt hans hals. "Jag sa aldrig, nästa gång kommer du inte kunna gå på ett bra tag. Är det klart för dig?" Han svarade inte och Emilios humör var ingenting att leka med, han grep tag om hans fingrar, sedan hördes ett kort skrik. "Om jag hör ett knyst utav dig, blir det hela armen och kanske några revben." Lärarna hade såklart inte varit döva och eleverna var samlade runt dom, så Emilio släppte taget och gick fram till mig. Han la armen runt min midja och drog med mig ut. "Vänta." sa jag och sprang in, fram till tjejen och bitchslapade henne. Ett "oooh." hördes från alla och hon tog sig om kinden. "Nästa gång du vill ta din pojkvän på mig borde du tänka dig för. För hans egen säkerhet." Ingen annan hörde mig och jag rusade ut till Emilio. "Tack kära broder. Jag älskar dig." Han kramade om mig.

---