Dina andetag är min musik - chapter 3

Jag kollade chockat på och kände mig helt stum .
" Vad ska du göra åt saken ? " Fnös Robin .
Jag trodde Robin skulle slå honom , men helt plötsligt drar någon annan bort Robin . En vakt tydligen . Justin nickar till vakten men vände sig sedan till mig . Han hade brunt hår han också som var i den speciella Justin frisyren , perfekt liggandes på huvudet . Han bar även ett par mörka jeans och en röd hoodie . Han kollade oroligt på mig .
" Är allting okej ? " Frågade han och hans röst lät precis som på alla intervjuver Carrie visat mig  . 
Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga men mina tårar rann ju för kinden . Jag torkade bort dom .
" Bra , " sa jag bara och hoppades att han skulle gå .
Jag undrade vad jag skulle säga till Carrie , skulle jag kunna säga någonting överhuvudtaget ?
" Jag tror inte du gör det . " Sa han och bet sig i läppen .
Han visste nog inte vad han skulle göra med mig .
" Jag klarar mig nog , du kan gå om du vill nu . " Svarade jag .
Jag blundade och tryckte mig mot väggen , sakta gled jag mot golvet . Jag la ansiktet i händerna och försökte glömma . Jag hörde hur Justin hukade sig framför mig och la sin hand på min axel .
" Kom med mig , till mitt rum istället . Jag ska försöka få dig att glömma . "
Han var så snäll , även om jag inte gillade honom .
" Jag kan inte , min kompis väntar därute . " Mumlade jag genom händerna .
" Tror du att hon märker om du kommer lite sent ? "
Jag ryckte på axlarna och han tog bort sin hand , istället drog han den fram till mig och jag tittade upp .
" Snälla . " Bad han och jag tog hans hand och lät han dra mig upp .
Med tanke på allting som hänt så kändes det så fel , men det pirrade till i min mage . Jag följde efter han medans han gick med mig till hans rum . När vi äntligen var framme gjorde han en gest att sätta sig på en utav av sofforna som var mitt i mot varandra . Rummet var inte så stort och jag satte mig på en . Illamåendet tog över och jag lutade igen huvudet mot knäna .
" Vad hände ? " Sa Justin och satte sig brevid mig .
Jag svalde och började gråta igen .
" Detdär var min bästa väns pojkvän , hon som väntar därute . " Grät jag och han la igen sin arm på min axel och började trösta mig lite .
Det var så härligt men jag lät inte mig själv njuta .
" Jag är så ledsen . "
" Det är ju inte direkt ditt fel . " Sa jag och slutade gråta .
" Mår du illa ? " Frågade han oroligt och jag tog upp mitt huvud och lutade mig bak i soffan istället . Han tog bort sin hand men forsatte att sitta nära mig .
" Lite . " Erkände jag .
" Drick lite vatten . " Han tog fram en oöppnad flaska som låg på bordet . 
Jag tog imot den och drack snabbt en klunk . Vattnet smakade så gott och jag tog snabbt en till . Jag drack tills jag kände spyan i halsen och han såg vad som höll på att hända . Han sprang snabbt och hämtade en påse och jag spydde i påsen . Jag hostade ut det sista och illamåendet försvann lite . Jag skämdes att jag spytt och tittade ner i golvet .
" Förlåt mig så mycket , jag förstör allting . " Hostade jag och tog ner mitt huvud .
" Du förstör ingenting , här jag tar påsen . " Han tog påsen och slängde den i en papperskorg någonstans . Han satte sig igen brevid mig .
" Du borde ligga här under konserten , jag tar hand om din vän . "
" Men , vi har planerat dethär så länge . " Suckade jag .
" Du är inget fan av mig , ellerhur ? " Skrattade han lågt .
" Inte direkt . " Erkände jag och han skrattade lite till .
" Men din vän är galen ? "
" Typ . "
" Jag tar hand om henne då , bara ligg här tills jag kommer tillbaka . Kenny min livvakt ska se till att du mår bra , jag ska snacka med han snart . "
" Blir inte det för jobbigt för dig ? " Tvekade jag och drog upp huvudet för att se hans ansikte . Han var helt lugn och jag undrade om han hade gjort såhär ofta .
" Nej , jag kommer snart sötnos . " Sa han och gick iväg .
Jag blev lite gladare över att han kallat mig sötnos och det pirrade imagen . Illamåendet försvann lite men jag la mig ner på soffan . När han kom in fem minuter senare så log han bara .
" Kenny tar hand om dig , vi syns sen . Vad heter din vän , och vad heter du förresten ? " Skrattade han .
" Jag heter Nelly , min vän heter Carrie Glodwick . " Sa jag och undrade vad han skulle göra .
" Okej , krya nu sötnos , vi ses sen . " Han bet sig i läppen och  gick ut . Jag låg nu ensam i rummet och hörde hur det ekade från scenen . Men jag kunde inte koncentrera mig på vad dom sa , jag somnade direkt nästan . Jag var inte ens trött men jag bara somnade . 
   Någon ruskade om mig lätt , jag vaknade och såg antagligen Kenny framför mig . Jag tittade mig omkring och insåg att jag faktist inte drömt . Jag låg fortfarande kvar på soffan , men jag kände mig bättre nu .
" Jag är Kenny , Justin kommer precis med din vän . Tänkte att du ville vara vaken då . "
" Åh tack . " Mumlade jag och satte mig upp . Han satte sig på andra sidan och dörren öppnades .
In steg Justin , Carrie , och tre andra . Carries ansikte var så glatt att jag aldrig trott jag sett henne gladare . Justin log nu när han såg mig och dom andra två tittade också på mig och log . Kenny reste sig och gick ut med dom andra som inte hann säga någonting . Justin drog med sig Carrie till soffan och hon satte sig brevid mig och skakade , hon hade även gråtit eftersom hennes mascara runnit lite . Det blev lite pinsamt av tystnaden innan Justin sa någonting .
" Så , kanske du Carrie vill berätta vad som hände ? " undrade han och ryckte på axlarna .
Jag vände huvudet till Carrie och hon grät igen .
" Jag blev Justins One less lonely girl . " Viskade hon mellan tårarna och jag kramade henne lätt .
Jag hade hört att han tog upp en tjej till den låten och sjöng den till henne .
" Vad roligt för dig . " Skrattade jag i hennes öra .
" Men vad gör du här ? " Viskade hon tillbaks så att Justin inte skulle höra .
" Jag mötte honom i korridoren och bad om att du skulle få träffa honom här sen , så jag väntade här tills han kom med dig . " Ljög jag .
Jag pratade högt så att även Justin hörde . Jag ville att han skulle förstå att vi inte skulle berätta om Robin .
" Tack . "
Sedan började hon skrika lite smått och gick till Justin igen . Hon satte sig brevid honom och jag såg hur Justin försökte vara glad mot henne .
" Kan du skriva din autograf på min arm och ett papper ? " Sa hon hysteriskt till honom .
" Självklart . "
Han skrev först en gång på armen sedan tog han ett papper från bordet och skrev sin autograf . Jag log till dom .
" Jag tar en bild . " Sa jag snabbt och drog fram kameran ur min ficka .
Dom log intill varandra och jag klickade ett kort . Jag visste inte hur jag skulle berätta allting för henne , hon kan ju inte vara med Robin mer . Jag kom ihåg hur det pirrat i min mage tidigare och log till Justin , även om jag inte ville det . Han log genast tillbaka . Jag tittade ner på golvet och forsatte lyssna på Carrie och Justin .
   " Tjejer , jag måste gå nu , men ni kanske vill ge erat telefonnummer ? " Sa han lite flirtigt .
Carries ögon blev stora och hon nickade direkt . Hon rabblade upp sitt telefonnummer och han skrev ner det på sin telefon .  Justin log nu mot mig och jag såg att Carrie kollade misstänksamt på oss .
" Hon gillar inte dig , hon vill nog inte ens se dig . " Sa hon lite smått kaxigt och jag blängde på henne lite . Justin brydde sig inte .
" Det gör inget , man kan ändra sig . " Jag log åt hans svar och sa mitt telefonnummer också .




Det är inte Carrie på bilden , jag bara tog någon .
Men vad tyckte ni nu ? KOMMENTERA ! :D


Kommentarer

Kommentera inlägget här:


Lämna gärna en kommentar:)


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0